Spruckna björkar..., ...tack och adjö? Alternativ

[Micke]

Vi har i vårt husbolag ett otal björkar av mer eller mindre imponerande storlek. Har nu märkt att två björkar (vårtbjörkar) under vintern spruckit upp mitt i stammen, cirka en halv meter från marken och mer än en meter rätt upp. Sprickorna går ganska djupt, minst 10 cm. Antar att sprickorna sluter sig så fort de kan börja suga upp vatten igen när tjälen ger med sig, men kanske det är bäst att sätta motorsågen på dem ändå innan de drabbas av röta? Någon som har erfarenhet av detta? Har någon överhuvudtaget sett det här fenomenet?

Micke

[Big Gardener]

Att björkar drabbas av stamsprickor kan jag inte direkt påstå att jag kan beteckna som vanligt i mina hemtrakter. Stamsprickor beror i de flesta fallen på de enorma temperaturväxlingar som kan uppstå på vårvintermorgonen, speciellt om stammen utsätts för mycket morgonsol. Om det är väldigt klart och kallt på natten kyls stammen ned enormt och när sedan vårsolen kommer med sina varma strålar på stammen leder detta till väldiga temperaturväxlinga och därmed spänningar i stammen som resulterar i sprickor.

Du har ingen anledning att drabbas av panik. Även om träd drabbas av stamsprickor har träd en fantastisk förmåga att klara av dylika saker och anpassa tillväxten efter denna spricka. Även om rötangrepp uppkommer är oftast ingen fara. Trädet stänger enkelt av, eller kapslar in de delar av veden som blir angripna av röta så att inte rötan sprider sig vidare. Större träd kan ha upp till två tredjedelar av stammen helt ihålig av röta, men så länge den övriga tredjedelen är frisk och tillväxer står trädet fortfarande mycket stabilt.

Det bästa man kan göra är att låta träden vara och njuta av dem tills man anser att de fyllt sin funktion och därmed ha kylan att ta ned dem fullständigt. Fel och röta blir det när vi tror att vi kan beskära dem från sina problem.

[Micke]

Det var ju lugnande besked, problemet - eller rättare sagt problemen - är att på ena sidan av björkraden ligger gatan (massor av parkerade bilar...) och på andra sidan våra hus, så vi är inte särskilt pigga på att vänta på att rötan ska bli akut. Men det är bra att veta att vi inte behöver gräva fram motorsågen meddetsamma...

Tack för övrigt för ett uttömmande svar, det är ett nöje att ha med kunnigt folk att göra .

Micke

[Ronny]

Det kan också vara så att sprickorna är ett resultat av Gudrun.
Vintertid har träden inte riktigt samma smidighet som under varma perioder. Vätskan i träden är betydligt mer tjockflytande.
Träden kan helt enkelt töjts ut mer än dom tålt och därmed spruckit.
Ett inte helt ovanligt fenomen.

[Sommartorparn]

Jag undrar om inte mina pilar har drabbats av något liknande. Vissa så illa att barken på ena sidan är helt avflagnad i breda remsor uppifrån och ner. Har hänt en gång förut och då har det slutat med att pilarna har dött. Och så har jag gjort om planteringen och nu verkar det hända igen. Förra gången det hände anklagade jag råddjuren för skavning, och skaffade spiralskydd som jag dock bara har på under vinterhalvåret.

Alltså det rör sig om nyplanterad pil, dvs käppar jag stuckit ned i marken. Första sommaren tar de sig jättefint. Frodig bladruska i toppen. Nästa vår syns dessa sprickor och avflagnad bark. Bladruskan är intorkad på motsvarande sida och trädet ser mindre frodigt ut. Tredje våren....... kanske dom har dött, vet ej ännu. Hur som helst är jag trött på detta!

Hur förhindrar jag att det händer igen? Gjorde jag ett misstag när jag gödslade i samband med planteringen?

[Big Gardener]

En fråga: Får de mycket och direkt morgonsol?

[Sommartorparn]

Alltså, dom står i en rad mitt ute på den skånska slätten. Får sol från alla håll. Men flagningen har huvudsakligen varit på syd/sydvästra sidan av stammarna.

[Micke]

Det kan också vara så att sprickorna är ett resultat av Gudrun.

Njae, Gudrun kom aldrig riktigt på besök hit till södra Finland, hon tog visst vägen över Estland istället...

Micke

[Big Gardener]

Alltså, dom står i en rad mitt ute på den skånska slätten. Får sol från alla håll. Men flagningen har huvudsakligen varit på syd/sydvästra sidan av stammarna.

Intressant och svårbestämt fall! Jag garderar mig med att ställa upp ett antal faktorer som kan vara orsaken. Det är inte säkert att vårsolen är den största orsaken till flagorna och sprickorna, men det kan defenitivt ha bidragit till det hela. Gödsling med konstgödsel är väl inget jag skulle rekommendera direkt vid plantering, då är vatten betydligt viktigare. Mycket väl kan gödslingen ha bidragit till att tillväxten skett så fort att celluppbyggnaden blir riktigt hunnit med. När sedan ytterliggare spänningarna kom som en följd av temperaturskillnaden mellan vårnatt och värmande vårsol (syd-sydväst) kan sprickor mycket väl ha uppkommit.

På Alnarp satte vi på försök ett antal (ca 20 st) "störar" ned i marken av Salix viminalis (Korgvide). Dessa tog sig bra och det jag fick lära mig då var att det var viktigt att "blenda" dem, d.v.s. skära bort alla knoppar som hamnar under jorden eftersom det rotbildningen blir enklare då. Samtidigt märkte vi tydligt att de som vattnades tog sig fortare än de ovattnade. Vidare har jag märkt från att studera många som gjort levande salix-staket i sina trädgårdar att de nyetablerade plantorna är mycket känsliga för konkurrens från gräs. Jorden närmast bör därför vara öppen så att nederbörden lätt når plantornas rötter. När plantorna väl har tagit sig växer rötterna snabbt och hittar vattnet bra.

Mitt tips är att sätta upp något skydd mot vårsolen, samt att sköta etableringsbevattningen och hindra gräskonkurrens. Skydd mot vårsolen kan vara allt i från en amväxt som skuggar de värst utsatta delarna av stammen till vit plast som reflekterar ljuset. Om allt stämmer, är min gissning att det lyckas. Fler förslag?

[Sommartorparn]

På Alnarp satte vi på försök ett antal (ca 20 st) "störar" ned i marken av Salix viminalis (Korgvide). Dessa tog sig bra och det jag fick lära mig då var att det var viktigt att "blenda" dem, d.v.s. skära bort alla knoppar som hamnar under jorden eftersom det rotbildningen blir enklare då.
....................

Mitt tips är att sätta upp något skydd mot vårsolen, samt att sköta etableringsbevattningen och hindra gräskonkurrens. Skydd mot vårsolen kan vara allt i från en amväxt som skuggar de värst utsatta delarna av stammen till vit plast som reflekterar ljuset. Om allt stämmer, är min gissning att det lyckas. Fler förslag?

Tack för dina råd,
Det var några saker jag inte förstod: Hur menar du då med att "blenda". Karva bort "ögonen" i barken? Några utvecklade knoppar var det då inte tal om när de sattes.

Hur menar du med vit plast? Linda in dom i plasten? Blir det inte för tätt?Kan det göras redan i samband med att jag vinsterstänger i oktober? Utgör inte spiralskyddet ett visst skydd mot sol också?

Amväxt. Hmm....... För att skunna skugga måste den ju först bli över två meter hög och hur många år tar det.... Och hur ser det ut? Har aldrig sett en pilevall med amväxt.

Jag får se hur dom ser ut i sommar. alla är inte lika illa medfarna. Vissa är OK. Frågan är vad jag ska göra med dom värst utsatta. Gräva upp och sätta nytt genast, eller låta åren gå och se om trädet klarar av att leva med dessa sprickor. Kan inte sprickorna bli inkörsport för röta och annat skräp?

[Cilla]

Jag tror på Birgers förslag och särsklit det att inte gödsla men att vattna. Skuggning som ska sitta kvar i blåsten på skånska slätten kan kanske vara det knepigaste. Kanske kan vass löst lindad med mjuk lina runt pilarnas stammar vara ett alternativ.

Pilstaket av olika slag vore roligt att följa här. I mina trakter har flera staket dött partiellt, dels pga att de behöver stora mängder vatten hela säsongen och dels för att de som sagt ovan inte etablerar sig väl i konkurrens med gräs.

Ett annat skäl att de har dendens att dö när man försöker göra bågar. Det är inte speciellt för pil, men pil verkar mycket känsligt för att böjas nedåt. De staket där man flätar snett uppåt klarar sig bättre.

Men även med de som etablerar sig väl uppstår så småningom frågor. Vad gör man med formen nu då - hur högt ska man fläta, vad gör man med burret ovan flätningen, hur ska man beskära sidogrenar som buskar sig utåt från staketet...

Vore roligt att se bilder på er som haft pilstaket i några år och som löst detta på olika sätt!

[Big Gardener]

Att blenda är att skära bort de outvecklade knoppar (ögon) som sitter på barken på den del av "stören" som går under jorden.

Med vit plast menar jag något som reflekterar solens strålar så att värmen inte utvecklas lika mycket på stammen. Spiralskyddet behöver inte utgöra fullgott skydd eftersom det kan glipa och dessutom vara lika mörkt som stammen. I varmare länder kring medelhavet har jag sett att många trädstammar målas vita. Detta görs främst för att reflektera bort de starka solstrålar som kan värma upp trädstammar för snabbt efter en väldigt kall natt.

Nä, amväxt är kanske inte är realistiskt i detta fall, men viktigast kan vara att skydda de tjocka stamdelarna mot den värsta morgonsolen. Detta brukar vara det bästa på framför allt lönn som är notoriskt känt för stamsprickor till följd av stark morgonsol. Men huruvida det uppkommer ofta på Salix är jag osäker på.

Alla sorts sprickor kan vara inkörsport för röta, men en frisk och älmående planta kan klara av att stå emot större rötangrepp och också kapsla in den röta som eventuellt uppkommer.

[Sommartorparn]

Pilstaket av olika slag vore roligt att följa här.

Ett förtydligande Cilla, mina pilar är inte staket, utan är tänkta att vara "pilevall" och bli urgamla. Det rör sig alltså om ganska grova och stora störar. Det har inte varit något problem att få dom att ta sig, förutom de störar som har drabbats av sprickor och flagning ett år efter plantering.

[Cilla]

Spiralskydden i plast som säljs som trädskydd och som brukar vara grå eller svarta är ett elände. De sitter alldeles för tätt mot stammen, skapar alltför het stillastående luft i de små luftrum som bildas, skär in så småningom och brukar kunna besegras av rådjur och harar dessutom.

Köp alternativ istället, såsom de svarta plastnäten på rulle (billiga och lagom skuggande - ser ut som myggnät), jutenät (ser ut som fisknät som man virar om flera varv) eller klä stammarna med vass och bind löst runt om.

Vitmålningen av träd i Södra Europa och Centralamerika görs även på vuxna träd med tanke på att förhindra vissa angripare man har där. På senare tid har det kommit att ifrågasättas om träden verkligen försvaras av detta, men i stadsmiljöer är folk så vana att se vitmålade stammar att man fortsätter att måla på av estetiska skäl.

[Cilla]

Pilstaket av olika slag vore roligt att följa här.

Ett förtydligande Cilla, mina pilar är inte staket, utan är tänkta att vara "pilevall" och bli urgamla. Det rör sig alltså om ganska grova och stora störar. Det har inte varit något problem att få dom att ta sig, förutom de störar som har drabbats av sprickor och flagning ett år efter plantering.

Hej Sommartorparn,
Jag förstod att det inte var staket du ville etablera, jag gjorde en utvikning.
Men även om du startar med äldre plantmaterial gäller samma för etableringen; regelbunden bevattning, inte så starkgödslat de första åren, håll fritt från gräs runt rötterna och eventuellt skugga stammarna.

[Ronny]

ok Micke. Visste inte att du bor öster om vattnet och var glad att du slapp Gudrun.
Hursomhelst, det jag beskrev är i vart fall nått som drabbar träd då och då.