| |
 Vet nån? |
|
|
|
|
 15-12-2005, 22:13
|
Medlem
Antal inlägg: 6 877
Medlem sedan:
21-04-2005
Medlem nr: 5 537
|
CITAT (Sulawesii @ 15-12-2005, 22:11) Om man är utbränd och vet att det beror på jobbet, skjuter man sig då i foten genom att endast säga upp sig (istället för att söka hjälp)? Foten och foten, jag skulle kalla det totalamputering av hela benet med dagens arbetslöshet.
|
|
|
|
|
|
|
|
15-12-2005, 22:14
|
Medlem
Antal inlägg: 5 336
Medlem sedan:
13-04-2005
Medlem nr: 5 411
|
Det är nog bättre att söka hjälp.
--------------------
Mvh Jenny Zon 2-3 sthlm 
|
|
|
|
|
|
|
|
15-12-2005, 22:14
|
Medlem
Antal inlägg: 2 524
Medlem sedan:
22-02-2005
Medlem nr: 5 050
|
Det finns inga utbrändheter som bara beror på jobbet... Så svar ja. Då har du inte längre någon möjlighet till rehabilitering och en riktig utbrändhet orkar inte leta nya jobb.
/Åsa
|
|
|
|
|
|
|
|
15-12-2005, 22:16
|
Medlem
Antal inlägg: 14 536
Medlem sedan:
01-11-2002
Medlem nr: 14
|
CITAT (Sulawesii @ 15-12-2005, 22:11) Om man är utbränd och vet att det beror på jobbet, skjuter man sig då i foten genom att endast säga upp sig (istället för att söka hjälp)? Funderade själv i de banorna för några år sedan. Det slutade med sjukskrivning i stället. Säg inte upp dig, gå till doktorn i stället!
--------------------
Norrbottenskusten zon 5-6
|
|
|
|
|
|
|
|
15-12-2005, 22:20
|
Medlem
Antal inlägg: 2 524
Medlem sedan:
22-02-2005
Medlem nr: 5 050
|
Men är det utbrändhet?? Eller nåt annat...
/Åsa
|
|
|
|
|
|
|
|
15-12-2005, 22:21
|
Medlem
Antal inlägg: 3 807
Medlem sedan:
01-11-2002
Medlem nr: 29
|
Ta upp det med ditt miljöombud på jobbet om det finns och där du jobbar har de väl företagshälsovård med t.ex. en kurator.
Visst kan man bli utbränd bara på jobbet om man har det stressigt. Jag var på väg att bli det men du har mitt fack tagit tag i det och det börjar hända saker. Det ska komma någon och göra en psykoanalystest på oss alla bl.a. och vår arbetsbelastning ska ses över.
--------------------
skriver Inga från Närke i zon 3-4
|
|
|
|
|
|
|
|
15-12-2005, 22:32
|
Medlem
Antal inlägg: 3 022
Medlem sedan:
14-11-2003
Medlem nr: 2 566
|
CITAT (Gåsis @ 15-12-2005, 22:20) Men är det utbrändhet?? Tror det.
--------------------
”Gå inte på Den Smala Vägen den är alldeles för bred. Balansera isället på de öppnaste fälten..”
- Sun Axelsson 
|
|
|
|
|
|
|
|
15-12-2005, 22:41
|
Medlem
Antal inlägg: 15 810
Medlem sedan:
11-11-2003
Medlem nr: 2 558
|
Skulle inte säga upp mig. När sjukskrivningstiden är slut kanske , men inte nu.
Ersättningen kan bli en annan också. Som arbetslös och sjukskriven får du bara den ersättning du skulle fått från a-kassan. Den högsta ersättningen därifrån är idag 521:-/dag så beroende på vad du tjänar så kan du förlora mycket pengar på att sluta jobba nu. Nu kanske inte det är det viktigaste men ville ändå tala om det.
--------------------
Mälardalen zon 2 - 3
Att känna skuld är att vara human
|
|
|
|
|
|
|
|
15-12-2005, 23:08
|
Medlem
Antal inlägg: 1 156
Medlem sedan:
03-05-2004
Medlem nr: 3 494
|
521,00 kronor, högsta ersättning?
Jag har då mer än så från a-kassan.
--------------------
~ Marie zon IV ~
" Man lär av sina misstag genom att upprepa dem tillräckligt många gånger "
|
|
|
|
|
|
|
|
16-12-2005, 00:09
|
Medlem
Antal inlägg: 2 458
Medlem sedan:
28-02-2005
Medlem nr: 5 087
|
CITAT (Sulawesii @ 15-12-2005, 22:18) Jag kan inte gå in på det, men kan väl säga så mycket att jag bara har skyldigheter, inga rättigheter. Är det verkligen så? Arbetsgivaren har skyldigheter också, genom sitt lagstadgade rehabiliteringsansvar. Finns inga omplaceringsmöjligheter alls på din arbetsplats?
|
|
|
|
|
|
|
|
16-12-2005, 01:36
|
Medlem
Antal inlägg: 15 810
Medlem sedan:
11-11-2003
Medlem nr: 2 558
|
CITAT (lisselbo @ 15-12-2005, 23:08) 521,00 kronor, högsta ersättning?
Jag har då mer än så från a-kassan. Var in och kollade och visst kan man få mer från a-kassan. Hade fått uppgift om att det var den summan. Strunt samma. Huvudsaken kanske är att Sulawesii vet om detta . Ändring: Om man är sjukskriven och arbetslös får man enligt lag 521:- per dag.
--------------------
Mälardalen zon 2 - 3
Att känna skuld är att vara human
|
|
|
|
|
|
|
|
16-12-2005, 07:46
|
Medlem
Antal inlägg: 300
Medlem sedan:
10-05-2005
Medlem nr: 5 741
|
Jag gick i väggen för ett antal år sedan, men det var inte utbrändhet, det var depression. Det berodde bara delvis på vantrivsel på jobbet.
Min arbetsgivare ville inte ha kvar mig och hon lyckades få till det till att det var jag som sade upp mig. Jag skulle dessutom lämna jobbet från en dag till en annan, trots att det faktiskt finns något som heter uppsägningstid. Jag var den enda anställda i det företaget så det handlade mycket om personkemi också. Hon hade aldrig haft anställda förut och hade inte en susning om rehabiliteringsansvar och liknande. Men det kanske inte gällde på den tiden, år 2000.
Jag orkade inte bråka. Jag blev sjukskriven i samband med "uppsägningen" och fick intyg från min läkare att jag inte kunde fortsätta på det jobbet. Då blev det bara fem karensdagar istf 45 under de korta perioder mellan sjukskrivningarna som jag "stod till arbetsmarknadens förfogande" eftersom den sjukskrivande läkaren ansåg att Arbetsförmedlingen skulle ta hand om mig, vilket Arbetsförmedlingen inte kunde eftersom man ansåg att jag mådde för dåligt.
Jag fick högsta ersättningen från a-kassan eftersom jag hade haft den senast jag var arbetslös. Det tog dock väldigt mycket tid och möda att övertyga min handläggare på a-kassan om att jag skulle ha högsta ersättningen. Jag hade haft henne som handläggare tidigare, ändå försökte hon kräva in arbetsgivarintyg från tider då jag varit arbetslös och uppburit a-kassa. Jag mådde inte precis bättre av allt det strulet.
Sjukpenningen däremot baserades på den låga lönen jag hade från det senaste arbetet trots att jag bara hade haft det jobbet i drygt fyra månader. Jag är fortfarande delvis sjukskriven men med sjukersättning.
Så ibland kan det löna sig att säga upp sig när man mår dåligt, men det är nog inte att rekommendera!
|
|
|
|
|
|
|
|
16-12-2005, 13:34
|
Medlem
Antal inlägg: 8 260
Medlem sedan:
23-07-2005
Medlem nr: 6 231
|
CITAT (Sulawesii @ 15-12-2005, 22:18) Det är det att jag vill absolut inte tillbaka. Jag kan inte gå in på det, men kan väl säga så mycket att jag bara har skyldigheter, inga rättigheter. Du kan sjukskriva dig och se till att FK hjälper till att rehabilitera in dig på en ny tjänst inom företaget kanske? Det är arbetsgivaren skyldig att gå med på, i synnerhet om det är tjänsten du innehar som är roten till din sjukdom.
--------------------
"Start by doing the necessary, then the possible and suddenly you are doing the impossible." - St. Francis of Assisi
|
|
|
|
|
|
|
|
16-12-2005, 14:06
|
Medlem
Antal inlägg: 88
Medlem sedan:
22-03-2004
Medlem nr: 3 047
|
Jag är kanske fel person att svara på detta: jag hade "turen" att mitt företag skulle fusioneras med ett annat, och alla anställda då erbjöds sex månaders avgångsvederlag för att "gå frivilligt".... Det var inget lätt beslut att ta det heller. Jag gillar mitt jobb och hade väldigt många, väldigt bra kundkontakter. Det var ett roligt jobb, och ett bra jobb i en bransch utan alltför många alternativ att söka till.
Men det fanns en baksida också - ledningen (utan branschvana) och deras sätt att driva arbetet, ständiga omorganisationer, ingen feedback, sned arbetsbelastning, dålig empati, rädsla för alltför ambitiösa och branschkunniga medarbetare (prestige!), oförmåga att lyssna och ta till sig av (kreativ) kritik...
Min närmsta chef fick mig att känna mig helt oönskad och ovälkommen i hans "team". Jag kände mig väldigt trött och sliten, och efter två dödsfall i familjen de två senaste åren kände jag att jag tappat all ork och fighting spirit. Man orkar inte jobba i motvind i evighet.
Men min poäng är: hade jag inte fått dessa sex månader så hade jag slutat ändå framåt våren (förutsatt naturligtvis att inte arbetssituationen förändrats till det bättre), det är jag tämligen säker på. Jag har inte gått in i väggen helt, men det har varit nära. Tappat gnistan, gråtit mycket, ingen ork, retlig, varit inaktiv på fritiden, och trött trött trött hela tiden.
Jobbet KAN inte vara viktigare än livet.
Sen vet jag mycket väl att man måste tjäna pengar också för att leva. Jag ser själv inte fram emot att tampas med arbetsförmedlingen (som faktiskt aldrig hjälpt mig få ett jobb under mina snart 22 år i arbetslivet). Visst måste man tänka över sina beslut noga. Det beror ju också lite på vad man jobbar med eller kan tänka sig att jobba med, var man bor, vad finns det för möjligheter...
Men: det viktigaste är att man mår bra. Sen om man faktiskt mår bäst av att helt enkelt sluta, eller genom att söka hjälp är individuellt. Kan ju nämna en tidigare kollega till mig som under sin sjukskrivning för utbrändhet blev uppringd av VDn som sa att hon måste tala om när hon trodde hon skulle komma tillbaka för "det här är en väldigt jobbig situation för din vikarie"... Om "hjälpen" betyder att man måste tampas med dem man vill slippa träffa är det kanske ingen bra idé?
Hoppas att du finner din väg!
--------------------
Den som äger en trädgård och en boksamling saknar intet. (Cicero)
Let no one think that real gardening is a bucolic and meditative occupation. It is an insatiable passion, like everything else to which a man gives his heart. (Karel Capek)
An addiction to gardening is not all bad when
you consider all the other choices in life. (Cora Lea Bell)
|
|
|
|
|
|
|
|
16-12-2005, 14:44
|
Medlem
Antal inlägg: 21 879
Medlem sedan:
10-01-2003
Medlem nr: 559
|
Du ska inte säga upp dig , arbetsgivaren har rehabansvar och rehabilitering efter utbrändhet tar lång tid -Därefter är det inte alls säkert -att du ska tillbaka till just ditt gamla arbete
Dessutom förbereds? -är klar ? en lag just nu som innebär att man kan få studera på deltid , om man är långtidssjukskriven -
Du kanske vill ändra spår helt och hållet efter detta -men det innebär inte att din arbetsgivare först ska ta sitt ansvar !
Jag hoppas att du får bra hjälp -
har du redan varit till läkare och är du sjukskriven nu ?
--------------------
Kerstin
Ut sementem feceris, ita metes
(Cicero)
|
|
|
|
|
|
|
|
16-12-2005, 19:20
|
Medlem
Antal inlägg: 10
Medlem sedan:
16-12-2005
Medlem nr: 6 844
|
Jag tycker att du skall skriva ner + och - med att fortfarande vara anställd. Därefter gör du samma sak med att vara arbetslös. Du skall kanske även titta över hur du har det hemma. För min del var det räddningen att säga upp sig, även om jag var sjukskriven under tiden. Jag mår bra mycket bättre nu när jag är arbetslös och sjukskriven än när jag var anställd och sjukskriven. Min arbetsgivare hade ingen som helst förståelse för detta så för att påskynda mitt tillfrisknande kändes det som enda lösningen att säga upp mig. Jag skall börja plugga efter nyår och det känns kanon. 
|
|
|
|
|
|
|
|
16-12-2005, 19:33
|
Medlem
Antal inlägg: 660
Medlem sedan:
25-04-2004
Medlem nr: 3 402
|
CITAT (Sulawesii @ 15-12-2005, 22:11) Om man är utbränd och vet att det beror på jobbet, skjuter man sig då i foten genom att endast säga upp sig (istället för att söka hjälp)? Ja, hjälp behövs också. Det är oftast en depression med i bilden, som kan behöva behandling. I en del fall är det inte heller bara jobbet, utan olika bitar här och där, men jobbet är tydligast. För säkerhets skull tycker jag att det är läge att söka hjälp. Hur som helst handlar det om saker som kanske itne går över på en vecka och därefter krävs läkarintyg för sjukskrivning. Att söka nytt jobb i dessa dagar är inte så himla kul det heller.
--------------------
Kattgräs
zon 3 (tror jag)
|
|
|
|
|
|
|
|
16-12-2005, 22:01
|
Medlem
Antal inlägg: 4 474
Medlem sedan:
08-11-2003
Medlem nr: 2 552
|
Tycker du ska begära att arbetsgivaren tillsammans med dig gör en rehabiliteringsutredning. Ta med dig facket om du vill. Har din arbetsgivare en aning om att du mår så dåligt? Finns det företagshälsovård? Är ni fler som mår dåligt och det allmänna läget är urusel så kanske det är läge att Arbetsmiljöinspektionen ska göra en visit.
Din arbetsgivare har ett långtgående rehabiliteringsansvar (och det behöver INTE vara med hjälp av Försäkringskassan). Ni måste ju utreda vari problemet ligger i för att kunna göra det bättre. Du kanske behöver ha viss anpassning i ditt arbete för att kunna fortsätta arbeta.
Du får gärna PM:a mig så kan jag berätta mer.
|
|
|
|
|
|
1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
0 medlem(mar):
|
|
 |
|
