Jag blir glad när maken ler mot mig. Eller, jag blir egentligen glad av det mesta när det gäller honom, han är en outsinlig källa till glädje
Jag blir glad när jag klarar av en ny teknik på träningen, eller när jag förstår något jag tidigare inte förstått.
Jag blir glad av att lära mig nya saker,
Jag blir glad av att solen skiner.
Jag blir glad när jag lyckas besegra mig själv (klättrar högre än jag trodde jag vågade, kastar snyggare än jag trodde jag kunde etc)
Jag blir glad när jag kan göra någon annan glad.
Jag blir nog glad för det mesta, när jag tänker efter. Det kanske är därför jag ler så ofta?