Plommonerfarenheter? Rivers Early Prolific, Kan det vara mitt gamla? Alternativ

[Ingrid på Västku...]

Hallon,

På jakt efetr en gammel barndomssort så snubblade jag över denna i en bok, och bilden samt beskrivningen av trädet stämde på pricken - iofs stod det itne om det har taggar elelr itne - annars så tror jag snart vi hade en zwetche/mirabell :-/ och då är det helkört att hitta just den!

Nån som vet nått - vart man får tag i denna sort - har odlat den etc?

Tack på förhand,

Ingrid

[Cilla]

Så här står det i Dahls pomologi över Rivers Early. Den är lik det som brukar kallas mirabeller.

RIVERS EARLY (Carl G. Dahl & Sven-Erik Lenander)

Synonymer. Early Rivers, Guigne Rivers Early, Guigne hative de Rivers, Herzkirsche Rivers' Frühe, Rivers' tidlige.

Historik. Redan i Downings upplaga av år 1846 omtalas i största korthet ett körsbär, benämnt Rivers' Early Heart, uppdraget av Mr. Rivers, och samma sort behandlas något utförligare i senare upplagor och har upptagits även av Hedrick i hans Cherries of New York. Det är emellertid icke denna i Europa nästan okända fruktsort, som här avses, utan en långt senare uppdragen varietet. Om dess uppkomst har Mr. Thomas Rivers meddelat i The Florist, att han år 1865 skördat några kärnor av Early Purple Guigne, av vilka han nästa år drog upp en del plantor, som sedan ympades in i Mahaleb-stammar. Ett av dessa träd bar frukt för första gången år 1869 och gav de följande åren rika skördar. Det var denna sort, som efter att ha fått sitt "First class certificate" började spridas 1872 över England under namn av Rivers Early. Körsbäret blev mycket uppskattat för sin bördighet och fruktens goda smak. Egendomligt nog synes det ha blivit mycket litet planterat i Frankrike, knappast känt i Tyskland och än mindre i Amerika.

Trädet i plantskolan. Trädet visar medelstark tillväxt i plantskolan och lämnar vanligen få (3-5) sidoskott, vilka utgå i nästan rät vinkel från stammen. Årsskotten korta. Stam brun med grå beläggning. Kan angripas svårt av bakterios. Vintern 1946-47 visade sig knopparna på ettåriga spön något frostömma.

Utplanterade träd. Trädet visar medelstark-stark tillväxt och kännetecknas som äldre av ett mycket brett växtsätt med hängande grenar, som ha en utpräglad tendens att växa utåt och nedåt. Lämnar ganska rikligt med oregelbundet växande årsskott, som äro medellånga och ganska tjocka.

Langskott medellånga, 5-6 mm tjocka, nästan trinda med en mer eller mindre markerad ås på undersidan. Bladskaft ganska tjocka, violettröda, och starkt håriga särskilt på ovansidan och med 2-3 intill 4 mm långa rödbruna-starkt röda körtlar, som vanligen sitta inom 1-1,5 cm från bladbasen. Bladskaft på såväl lång- som kortskott 35-40 mm långa. Bladskivor på långskott omkring 170 x 65 mm, på kortskott omkring 80 x 45 mm och i båda fallen bredast vid eller strax ovan mitten. Bladfärg klart grön-mörkare grön. Bladen med tydligt avsatt, ganska utdragen spets. Långskottens bladbas svagt rundad, kortskottens rundad-brett kilformig. Bladkant vanligen dubbeltandad, grunt-medeldjupt sågad med trubbiga-svagt spetsiga taggar. Tändernas nedåtgående del ofta långt utdragen.

Årsskottens vinterfärg brungul-röd med stark silvergrå beläggning nedtill på skotten. Blomknoppar 7 x 3,5 mm långa, trubbiga-svagt spetsiga, och placerade med 45o vinkel mot grenen. Stammens färg rödbrun, utan eller med endast svag silvergrå beläggning.

Blomning. Blomningen kommer tidigt och är ej alltför riklig. Har i England visat sig något frostöm vid tidig blomning.

Lågbladen kring blomställningen dels utbredda, dels tillbakaböjda. Ofta uppträder en rödbrun färg i synnerhet på yttersidan av vissa lågblad. Intill dessa blad kan sitta ett eller ett par små (10-20 mm långa) mellanblad med gröna bladskivor. Blomskaft ofta intill 50 mm långa, veka. Foderblad intill 4 x 7 mm, i regel gröna, ibland rödaktiga på båda sidor. Blomkrona trattlik, ofta över 25 mm vid. Kronblad bredast vid mitten, trubbspetsiga, helbräddade. Ståndare intill 1 mm längre än pistillen.

Sorten kännetecknas av hög pollenfertilitet och har vid Rånna under en femårsperiod lämnat 95-100 procent gott pollen. Sorten är själv en utmärkt pollengivare för många av våra vanliga körsbärssorter.

Bild: Rivers Early (120_037.jpg)

Frukten. Storlek (vid god utbildning) 25 mm bred, 22 mm hög och likaså bred. Form rundat hjärtlik med tämligen tydlig avplattning på översidan. Fåra sällan märkbar, men i stället har frukten ofta en något mörkare strimma längs såväl rygg- som buksida, som båda äro något flata. Ofta märkas svaga oregelbundheter i ytan, dels som upphöjningar, dels som gropar. Hud glatt, tunn, kan lätt dragas av, vid full mognad svartröd, nästan svart. Skaft omkr 50 mm långt, smalt och böjligt, ljusgrönt, sittande i en djup, medelvid-trång, oregelbunden skaf thåla. Kött mörkrött med ljusare ådror, lätt lossnande från stenen, löst och saftigt, sött, men dock med tydlig syrlighet och särdeles fin arom. Kvalitet första rang. Frukterna brukar ej spricka, men mognar ofta ojämnt (Hintze, 1960).

Stenen liknar mest en sådan av ett surkörsbär genom sin ringa storlek (omkr 9,1 x 8,1 x 6,6 mm) och sin form, som kort, avrundat oval med bred, icke avsmalnande bas, då bukpartiet här ligger upphöjt, högre än fästet. Spets avrundad, ryggås ytterst smal och fin. Buksidans mittås svagt kluven. Sidoåsarna har vanligen vassa ryggar. Basalåsar vanligen obetydliga eller saknas. Yta fint smågropig.

Odling. Rivers Early tillhör sterilitetsgrupp I och mognar under vecka I-II. Sorten visade sig under de svåra vintrarna 1939-42 vara frostöm. Angripes dessutom lätt av bakterios. Den har en överlägsen bärkvalitet, samt tidigt inträdande, tillfredsställande bördighet. Omsorgsfull bordåbesprutning anbefalles, då eljest träden ha stor benägenhet att gå ut.

Litteratur.

Br. III, s.28; Bull. d'Arb. 1882, s.289; 1897, s.169; Cauw., s.42; Florist., s.168; Lind V. Fr., s.130; Pom. Mon. 1897, s.213; Vittrup Christensen, s.20.

[Ingrid på Västku...]

Det finns ju ett körsbär som heter så men jag var ute efter plommonet Cilla - tack för alla Dina ansträngningar! Finns det någe i Dahls pomologi om plommonet?


Undrar ingrid

[Cilla]

Hej Ingrid! Javisst, det var ju plommonet du ville veta mer om! Här är något av det som finns i skrifterna.

EARLY PROLIFIC

Synonymer: Rivers Early Prolific, Early Rivers, Rivers Frühe Fruchtbare, Frühe Fructbare, Fertile précose, Rivers tidlige Kjøkkenblomme m fl.

Ursprung: Engelsk sort. Kärnsådd från Précose de Tours omkring 1820. Uppdragen av Th. Rivers, Sawbridgeworth. Introducerad omkring 1834. Kärnsådden gav även upphov till Early Favourite. Sorten har tack vare sin rika bördighet blivit ännu mera spridd än Early Favourite. Den kom till Sverige omkring 1870. Sorten kom till Alnarp från Danmark 1876 och till Norge från Alnarp 1880.

Träd: Växer som yngre starkt med kraftiga skott och öppen krona. Sedan avtar växten och det får en tät, bred, oregelbunden krona. Trädet blir inte stort. Börjar bära tidigt och sedan rikt. Bör vid behov kartgallras. Den rika skörden medverkar ofta till att grenarna har benägenhet att fläkas sönder i grenvinklarna.

Härdighet: Zon I - II.

Blomning: Tidig. Växlande grobart pollen. Självsteril.

Pollensorter: Bonne de Bry; Czar, Rivers Early Favourite, Biondeck, Reine Claude Althans, Späths früheste, Blått herreplommon, Victoria, Jefferson, Opal.
(riveapro.jpg)

(0509052.jpg)

Bild: River´s Early Prolific

Frukt: Liten, rund till oval med något plattad översida, nedåt avtar den något snett. Vanligen tydlig fåra. Kort, tämligen grovt skaft i grund, trång skafthåla. Mörk blåviolett täckfärg med anstrykning av rött och överdragen med dagg. Tjock, sur hud, som är svår att dra av från köttet. Gröngult till gult, länge fast, grovt kött med syrlig, föga angenäm smak. Liten till medelstor, oval eller elliptisk sten, som ej lossnar så lätt från köttet. Kan angripas av stenfruktmögel (Gul monilia) och pungsjuka.

Skörd och mognad: Mitten till slutet av augusti.

Användning: Hushålls-, bordsfrukt.

Klonarkiv: Finns ej i NGB:s klonarkiv.

NGB:s databas:

Original beskrivning: R. Hogg: The Fruit Manual, III 1866 (Early Rivers). Sorten spreds först under namnen Rivers' nr 2 och Early Prolific.

Nordiska pomologier: C.G. Dahl 1943: Pomologi II ; A. Nilsson 1989: Våra päron-, plommon- och körsbärssorter ; A. Pedersen 1955: Danmarks Frugtsorter II ; H.C. Bredsted 1896: Haandbog i dansk Pomologi, III.

Övrig litteratur: A.J. Downing: The fruits and fruittrees of America 1846, Appendices of 1872 to 1881, New York, London 1900 (Early Rivers) ; F. Jahn, E. Lucas und J.G.C. Oberdieck: Illustrirtes Handbuch der Obstkunde, Bd I - VIII, 1859 - 1875 (Frühe Fruchtbare) ; M. Mas: Pomologie générale, Bourg et Paris 1872 - 1883 ; Revue horticole (Fertile Précose) ; U.P. Hedrick 1911: The Plums of New York ; E.A. Bunyard: A handbook of hardy fruits more commonly grown in Great Britain, I II, 1920 - 1925 ; Svenska trädgårdsföreningens tidsskrift 1886:98 ; Skånska trädgårdsföreningens tidsskrift 1899:70 ; G. Lind 1912: Våra frukter och bär ; Norsk Frukt. Avbildninger og beskrivelser av fruktsorter dyrket i Norge ved det pomologiske utvalg i Selskapet Havedyrkningens Venner. Oslo 1925 - 1935 ; B. Ljones: Sortbeskrivelser plommer (stensil); A. Kvåle 1990: Fruktsortar for yrkesdyrking og småhagedyrking ; G. Redalen og S. Vestrheim 1991: Lær å dyrke frukt. Det norske hageselskap.

[Ingrid på Västku...]

Helt enkelt suverätn Cilla!
Jag niger och tackar massor massor massor - börjar hysa en våldsam misstanke om att detta är det plommon som gav marmeladen när jag var liten, smakade som nektar och ambrosia. Nu skall jag bara hitta det!!

Vi hade det på egna rötter, den var liten med en förfärlig krona, knappt 3-3,5 meter högs, bar hur mkt som helst, och om frukten hade gfått mogna och det vart en solig sommar, helt otroligt god, annars lite sur.

Åhh tack igen Cilla!!!

Hälsar en alldeles salig Ingrid