Gnagare, Hur ska jag rädda rosenapeln? Alternativ

[beauwitch]

Hej på er alla trädgårdsälskare.

Har lite panik här. Planterade en rosenapel i augusti och haft en gnagare som lämnat avtryck på det.
En sann optimist som jag försöker vara trodde jag att jag hade lite mer tid på mig att fixa skydd mot eventuella våldgäster. Men nej hann inte med det.

Tyvärr så har gnagandet kommit genom barkens alla lager, inte runt hela trädet utan några långa stripor.
Finns det någon som har tips på hur jag kan rädda vårt kära träd, tillhör sonen och jag vill inte göra honom besviken.

[Åsa, mälardalen ...]

Om det inte är runtom stammen utan bara några stripor på längden så kommer trädet att klara sig men sätt upp gnagarskydd så de inte äter mer. Trädet kommer att valla över skadorna som gnagarna åstadkommit.

[Fågelvägen]

Hej beauwitch, välkommen till forumet!
Om det finns rådjur i trakten kan det väl också vara fejningsskador? Rådjursskador är ofta långa stripor av bark, lossrivna ända till träet. De skador jag sett är på ca 30-80 cm över marken. Det kan vara bra att skära av de delar av barken som lossnat, fram till oskadad bark. En vass mattkniv går bra, om du inte har en ympningskniv. Ingen trädbalsam!
Om trädet står solitärt är det särskilt lockande för rådjur att märka revir på, så hoppas du hinner skydda trädet innan en råbock är där igen!

[beauwitch]

Tack så jättemycket för svaren.

Har satt på skydd. Så jag hoppas på det bästa nu.
Det ser lite otäckt ut tycker jag (kanske för att det är ungt) även om det inte är runt hela stammen. Men jag antar att det är bara att vänta och se ... och visst står trädet solitärt ... det märkliga är vi har satt även två olika körsbärsträd i närheten och dom har inte blivit rörda.
Men jag antar att det är skillnad på smak och smak.

En fråga bara, varför inte trädbalsam? Tanken har slagit mig, även att jag inte la på någon.

[Åsa, mälardalen ...]

De flesta moderna undersökningar har visat att träd vallar över sina sår bättre när man inte är där och kladdar med lacbalsam, målarfärg eller annat folk brukar stryka på.

[torkil]

Rådjuren fejar sina horn när de ska ha av basthuden och sedan på sommaren in i augusti under brunsten, inte nu alltså, så jag tror mer på gnagare. Fast rådjuren kan ju äta på barken.

[Cilla]

Det man kan göra är att öka tillväxten på trädet. Då sker också övervallningar av skador snabbare.
Ta bort grässvålen under hela kronan och lite till, lägg på kompost. I vår kan du så i gröngödslingsväxter där, och vattna trädet varje eller varannan vecka.

Skillnaden på tiden för övervallningar av skador med hög och låg tillväxt är mycket stor.

[Malus]

En möjlighet att hjälpa trädet är ju även bryggympning när man ympar in nya kvistar som bryggor förbi skadan. Detta är ju ganska omständigt och kan även vara svårt att lyckas med så det är ju bara om en stor andel av omkretsen är avbarkad som det kommer i fråga. Bryggympning gör man normalt så fort trädet börjar sava på våren ofta i början av maj. Om man bedömmer att bryggympning kan vara nödvändigt för att rädda trädet så kan det hjälpa om man skyddar sårkanterna mot uttorkning under vintern genom att till exempel binda om en dagstidning. Detaljer kring bryggympning kan man läsa i till exempel Anton Nilssons bok i ämnet "Ympning av fruktträd" som oftast finns på biblioteken.

[Fågelvägen]

Rådjuren fejar sina horn när de ska ha av basthuden och sedan på sommaren in i augusti under brunsten, inte nu alltså, så jag tror mer på gnagare. Fast rådjuren kan ju äta på barken.

Jag mindes att du skrev om fejningstiderna och hoppades du hade rätt. Men nu (i december alltså) har ett av våra stadigvarande 4 rådjur fejat sina horn på en liten fläderbuske. Barken är bara flisor runt hela stammen. Rådjuren brukar inte äta druvfläder. Nu är jag förstås orolig för att våra dyrbarare buskar och träd också kan locka till revirmärkning. Så tydligen behövs Rå-Odör eller andra skrämmor året runt. Längtar efter ett 2 meter högt staket igen...

[Bassam]

TACK FÖR FRÅGA:
Om det är stora skador på den här sätt man kan bygga bron för att näring o vattnet ska gå från nedre sidan till översta o tvärtom.
Obs: man ska hämta liten kvist från skadat träd o vässar bada kanter och ta bort kvist bladen
O efter kan du göra två håller en över skadad området o en under skadad ömrådet o fast kvist, det är som man göra ympning.
H: Bassam

[Fågelvägen]

Bassam, det är väl bryggympning du menar? Snällt av dig att beskriva hur man gör! Mitt inlägg innehöll egentligen ingen fråga, bara ett konstaterande: Fejning förekommer också "fel tid".

Den självsådda druvflädern hade jag lämnat kvar som "offerbuske" just för att rådjuren tidigare bråkat med den. Jag tänkte att de skulle lämna andra (dyrbarare) solitärer i fred. Jag tror att bl.a. Cilla har nämnt att man kan lura rådjuren på det sättet.

Jag kommer bara att kapa busken ovanför skadan. Om den är livskraftig nog kan den klara sig utan ympningsprocedurer.

[torkil]

Ledsen om jag gett dig falska förhoppningar om att få lite respit fr. ev. rådjurs "härjningar" bland träd o buskar. Vidhåller dock att fejning av basthud sker på våren och att revirmarkeringar, i samband med brunsten, där bockarna kan gå hårt åt växterna slutar i augusti. Vet att dovhjortar kan "klia" med hornen när det är dags att tappa dessa och kanske det är detta "dina" rådjur håller på med, dock lite tidigt. Kan lite mer om viltet än om växter (som inte är mycket) och hade hoppats kunna bidra med något, ge tillbaka lite av allt jag lär mig om växter här, men har du sett rådjuren gå på din druvfläder är jag svarslös.

[Bassam]

tack för fråga
jag tycker om ni kan gör bryggympning , det är bättre än kappa växter som man älska, bryggympning kan man göra under hela året.
H: Bassam

[Cilla]

Man måste se skadan för att kunna bedöma om det är vettigt att göra annat än att öka tillväxten och därmed övervallningen av skadorna.

Bryggympning är något man oftast tillämpar om skadorna är runt om stammen likt en ringbarkning. det är inte en trivial ympningsmetod och den tar dessutom tid och innebär risker att öka skadorna också. Att ägna timavis åt bryggympning utan att ha gjort det elementära, dvs förbättrat markförhållandena, är ingen idé.

Ofta ser rådjursskador/fejningar mycket illa ut. Barken fnasar sig och skadorna kan vara långa. Däremot är det inte helt säkert att kambiet, dvs tillväxtskiktet under barken, är lika trasigt som barken. Detta måste man se åtminstone närbilder på för att kunna avgöra. Ett ungt, vitalt, starkväxande träd kan på relativt kort tid reparera barkskador där kambiet bara delvis är förstört, medan det tar längre tid med övervallning av sår där också kambiet är trasigt.

Men det viktigaste att minnas är att lämgsgående skador inte är lika illa som runtomslutande, och att det gäller att luckra marken över rötterna, hålla gräsfritt och i vår och sommar vattna vid torka.

Vid helt nya skador kan man också skära till en svart plastpåse som man sätter som en ballong över skadan utan kontakt med barken där skadan finns. Det är användbart om skadan sker på sommarhalvåret och man gör det direkt efter skadan. Då kan man minska avdunstning och uttorkning av kvarvarande rester av kambiet.

[Bassam]

tack för fråga
Bryggympning hjälper växter med svart påse o andra metoden att blir frisk, de alla metoder ska inte skada växter men som händer tvärtom, jag tycker att man ska försöka hjälpa växter för att bli frisk, om du lyckas ska du hjälpa alla växter som ska skada fram tiden.
H: Bassam