Ja, det är att rekommendera å det starkaste att åka och titta på rosor i verkligheten. Mestadels är intrycken och bedömningarna
inte alls samma som när man tittar & läser i böcker. Allra bäst är naturligtvis att se rosor så nära som möjligt, eftersom de påverkas otroligt starkt av allt, (jorden, sol/skugga, zon, torka/regn, blåst etc). Precis som Ezereht skriver så kan samma ros se så helt olika ut på två olika platser att man inte för livet vill tro att det är samma.
Jag har varit på Fredriksdal nu nästan 10 år på raken, och kan konstatera att bara beroende på vädret så ser en och samma ros helt olika ut. Alla variabler utom säsongens väder är ju samma. T ex en mkt regnig säsong (2006?) här i västra skåne, så var det inte många rosor som höll måttet. Vilken besvikelse, rosor som man tidigare tyckt sett bra ut var rena misären med sjukdommar och elände. Mkt nyttigt, eftersom regniga och dåliga somrar inte är helt ovanliga här på västra sidan av landet. Dessutom, bortsett från att det är trevligt att nosa sig igenom något hundratal väldoftande och vackra gamla godingar, så samlar man på sig en generell erfarenhet av rosor, vilket gör att man inte behöver stirra upp sig över enstaka små bakslag i sin egen trädgård.
Årets rosdagar var en varm och svettig tillställning

, men det var det värt. Det mesta såg bra ut i år, kanske för att säsongen var ett par veckor senare i år än normalt? Med väl dold (?) skadeglädje noterade jag att vintern hade krävt sin tribut här och där. Inte mycket alls, men med något undantag bara på klena och klökiga rosor som jag inte har mycket till övers för.

Jag vet inte hur det är med er, men jag håller hårt på mina principer, ända tills jag gör ett undantag...
/S