Föröka al, Hur gör man det bäst? Alternativ

[Huggorm]

Hur förökar man gråal, alnus incana? Dom är sällsynta häromkring, men finns längs älven. Hur går man tillväga för att samla frö från al? Kan man ta sticklingar?

[cato]

Kolla om det finns småplantor i närheten av de stora alarna.
Hos oss dräller det av småplantor som vi måste rycka upp.
Annars bör du kunna fröså dem.

[Huggorm]

Men hur samlar man frön från en al?

[Andreas A]

En al har kottar så min gissning är att man kan samla och klänga.
Tallkottarnas frö samlas in såhär, tror jag (rätta mig gärna om jag har fel, för jag har tänkt prova själv när tid finns)
1. Samla kottarna på senhösten
2. Torka kottarna under natten, ca 12h. Ett varmt rum (t. ex. pannrum).
3. Skaka kottarna så att fröna ramlar ur (de som inte öppnar sig går att blötlägga ett par timmar och sedan torka igen)
4. Ta bort skalet/vingarna genom att lägga fröna i vatten och försiktigt "gnugga" så de lossnar. Plocka upp fröna direkt och torka dem.

Ska fröna sparas för sådd efter vintern kan de förvars i kyl eller frys. Lufttät behållare och en korrekt fuktighet (max 8%) är mycket viktigt!

[Huggorm]

Jag fick faktiskt svar av en kille som samlat frö från gråal, och dragit upp plantor som han sedan planterade ut. Det var så enkelt att man bara samlar "kottarna" när de så småningom förvedats, och pillar ur fröna. Han gjorde det i februari, jag provade i slutet på september men då var dom ännu gröna och mjuka. Jag skall snart ut och prova igen. Han stoppade fröna i jorden i februari, och de grodde på våren. Sedan växte plantorna med en ruskig fart.

[Andreas A]

Intressant. Ska bara dubbelkolla så jag inte missförstår: han plockade alltså kottar i februari precis innan de fröar?

Lycka till och hör gärna av dig med resultatet!

[Huggorm]

Intressant. Ska bara dubbelkolla så jag inte missförstår: han plockade alltså kottar i februari precis innan de fröar?

Lycka till och hör gärna av dig med resultatet!

Han plockade i februari mest för att han fick idén då tror jag. Det går nog lika bra att plocka nu eller åtminstone före jul. Det var visst inte så mycket frön kvar i kottarna när han plockade. Sedan bodde han i England också, så februari där motsvarar väll snarare mars här. Jag antar att man kan få ge sig ut några gånger och kolla innan man kommit fram till vilken tidpunkt som är bäst. Det har nog inte lagts ner så mycket riktig forskning på ett träd som gråal...

[Huggorm]

Jag var ute i månadsskiftet okt-nov, och då var alkottarna bruna och mogna och fulla av frön. Fröna är små och väldigt tunna, jag trodde inte dom var riktigt fullmatade. Ändå tog jag ett gäng och la på ytan i en kruka, vattnade noga och lät stå inne i värmen. Sedan har jag sprutat ytan med vatten med några dagars mellanrum för att hålla det fuktigt. Nu, efter cirka två veckor börjar det gro. Slutsatsen är alltså att gråal inte behöver någon stratifiering för att gro, och jämför man med info på nätet verkar detta stämma för flera sorters al.

[Solstorm]

Nu fick vi lära oss något nytt.
Varför vill du ha al? Alkottar är väldigt söta men jag fick lära mig när jag var liten att det fanns fästingar i alar. Nu vet jag ju att det finns fästingar överallt men ändå sitter det i att jag tycker al är lite läskig.

[Huggorm]

Gråal finns vanligtvis inte där jag bor, och jag tycker de är rätt häftiga träd. Mycket trevligare än klibbalen, som annars är vanlig här. Dessutom förbättrar de jorden med sin förmåga att binda kväve, och därmed kommer dom göra gott på den del av min tomt som har dålig, mager jord. Det är annars ganska få träd som jag verkligen vill ha som trivs på ett sådant ställe.

[Solstorm]

Viktigt med träd för miljön! Bra att du planterar!

[Cilla]

Missa inte flikbladiga gråalen nästa gång en al kommer på tal för plantering!
Jag har inte planterat många och de enstaka jag satt är alldeles för tidiga att sia om, men det jag vet om sorten bådar gott. Vackert bladverk som en ornäsbjörk, rör sig härligt i vinden med lite slankare grenar, 8-10 meter i höjd sägs det om sluthöjden, alltså ett lite mindre träd.

Samma som övriga alar, kvävefixerande. Behöver inte klorofyllet och släpper därför sina blad gröna.


Alnus incana f. laciniata, flikbladig gråal

Redigerat av Cilla: 23-11-2010, 14:39

[Gossen Ruda]

Nu fick vi lära oss något nytt.
Varför vill du ha al? Alkottar är väldigt söta men jag fick lära mig när jag var liten att det fanns fästingar i alar. Nu vet jag ju att det finns fästingar överallt men ändå sitter det i att jag tycker al är lite läskig.

Detsamma lärde min mamma mig, men det var fel. Visserligen trivs både al och fästingar där det är lite fuktigt men flest fästingar finns det i högt gräs och lägre buskvegetation.

[malcolm]

Al är för mig ett "ogräs" och inget jag vill ha på tomten.

[Solstorm]

Detsamma lärde min mamma mig, men det var fel. Visserligen trivs både al och fästingar där det är lite fuktigt men flest fästingar finns det i högt gräs och lägre buskvegetation.

Här finns gott om fästing i träden, bl a i stora ekar. Jag antar att det är fästingar som suttit på fåglar som hamnar där, tror inte att de kryper så högt själv. Vi hade en stor ek vid vår sittplats ute, vi såg flera gånger hur det ramlade ner fästingar på oss när vi satt där. Eken fick bli kaminvärme istället.

[sqrulan]

Missa inte flikbladiga gråalen nästa gång en al kommer på tal för plantering!
Jag har inte planterat många och de enstaka jag satt är alldeles för tidiga att sia om, men det jag vet om sorten bådar gott. Vackert bladverk som en ornäsbjörk, rör sig härligt i vinden med lite slankare grenar, 8-10 meter i höjd sägs det om sluthöjden, alltså ett lite mindre träd.

Samma som övriga alar, kvävefixerande. Behöver inte klorofyllet och släpper därför sina blad gröna.


Alnus incana f. laciniata, flikbladig gråal

Vilka fina blad den har! Vet någon om man kan köpa frön av den nånstans?

[Cilla]

Nej, fröer från alen vet jag inte var man kan få tag i. Den jag satt på tomten är ung men ganska stor, men knappast fertil i sommar. Om den mot förmodan blir det delar jag gärna med mig.

De flesta fästingar är ju mycket lokala. Dvs om de föds på marknivå (där de flesta fästingar lever) så lever de vidare i nära anslutning till detta område. Samma sak kan gälla för en fästing som startar livet i ett träd, där lever den vidare. Det är inte genom eget arbete de förflyttar sig, utan främst med fåglar och gnagardjur.

Jag har aldrig varit med om att se fästingar hoppa ned från ett träd, men så är det inte lätt att se hur fästingar hittar sina blodgivare heller! Från ekar ramlar dog ned en hel del insekter. Det är inte ovanligt att en ek är bostad till tusentalet insekter. De flesta till absolut gagn för människor och inte som fästingen en fara.