sanering efter grillaska Alternativ

[evely]

De som bodde här tidigare tycks ha tömt grillen i en hörna i rabatten Jag tror och hoppas att det bara var de som bara bodde här en sommar...

Nu undrar jag hur jag ska göra. Om jag ska gräva upp jorden och kasta den eller bara jordförbättra som vanligt. Det växer inte så mycket precis där grillaskan låg, fast det egentligen inte syntes så mycket grillaska .

Hur mycket jord ska jag gräva bort. Det har regnat på ytan i 2 år i alla fall

[Piccante]

Jag skulle inte gräva bort jorden utan vänta på att det urlakas naturligt.

[EKLO]

Jag har grävt om en gammal kompost som tjänat i fyrtio år och där all aska från öppna spisen hade hällts ut. Det växer sannerligen inte bra om jorden är för full av aska. I med så mkt organiskt material som möjligt år efter år så får du en allt mer förbättrad jord. Att gräva bort jorden skulle jag också överväga om det var mycket aska, och sedan ta lite av den askbemängda och blanda den med kompost och lägga ut. På så sätt kan du späda in askan lite i taget och slippa slänga jorden.

Jag askar också mina grönsaksland och gräsmattor och bärbuskar, men det är viktigt att inte överdosera som man gör när man häller ut all aska på ett ställe. Man brukar säga att man ska berika med aska ung. i sådana mängder som 1 dl per kvadratmeter och år, och det är verkligen inte mkt jämfört med uthälld aska på liten yta.

[evely]

Tack för att ni delar med er av era erfarenheter :-)

Det är sannerligen inte lätt att veta hur mycket som egentligen hamnat där. Nu har jag grävt bort bara några cm på ytan och lagt på kompost och kutterspån, så får vi se till våren om några maskar vill gräva där eller om jorden är stendöd...

Så småningom så lakas det väl ut. Det är bara så trist att man ska behöva leva med andras misstag och ovanor

Redigerat av evely: 20-09-2012, 13:36

[Bengalow]

Det är inget misstag. Aska innehåller en hel del kväve, och aska ansågs som jordförbättringsmedel förr, när man vedeldade. Du behöver varken gräva upp eller slänga. Blanda i jord, så har du utmärkt grogrund för växter.

[Gossen Ruda]

Lite begrepp i sammanhanget. Aska är det som återstår när allt organiskt material förbränts, bara olika metalloxider finns kvar. Betraktas som gödning och är vattenlösligt. Är det inte helt förbränt finns det förkolnat trä också kvar. Detta är kemiskt och biologiskt onedbrytbart, kan bara förbrännas. För mycket kol betyder närmast steril mark, på exempelvis gamla kolbottnar efter träkolsbränning växer det sällan någonting. Jag vet inte om träkolsbriketter innehåller någonting giftigt, nånstans i bakhuvudet surrar det att man använder zink vid tillverkningen. Några råd ger jag inte pga detta.

[Bengalow]

Betraktar du kaliumnitrat (salpeter) som "metalloxid", rudan?

Citat från en annan trädgårdssida:

Svar:

Jodå, ni kan absolut följa sotarens råd. Träaska är alldeles utmärkt i komposten. Den fungerar ungefär som kalk, hjälper till att hålla komposten frisk och höjer pH-värdet. Men självklart betyder det också att ni inte ska blanda aska i kompost som ska läggas på surjordsväxter som föredrar ett lågt pH-värde i jorden.

Vedaskan ska helst vara ren, inte uppblandad med diverse avfall som bränts. De flesta växter mår bra av aska i SMÅ MÄNGDER, för mycket påverkar näringsbalansen. Aska innehåller rätt stora mängder kalium och kalk men också flera andra mineraler som jorden behöver, och lär dessutom ha viss avskräckande effekt på en del skadeinsekter. I gamla tider spreds askan från spisen i både odlingslanden och rabatterna. Många strör ut aska tidigt på våren eller sent på hösten kring vedartade växter, inte minst stenfruktsträd som körsbär och plommon, men också andra fruktträd, bärbuskar (utom hallon). Askan lär också motverka röta i pionstjälkarna. Även rosor mår bra av aska. Det är egentligen bara surjordsväxter som rhododendron, azaleor, blåbär, hallon och andra som inte gynnas av träaska eftersom de växterna inte trivs i kalkhaltig jord.

[Gossen Ruda]

De menar passusen "Aska innehåller rätt stora mängder kalium och kalk men också flera andra mineraler"? Det står inte kaliumsalpeter utan bara kalium och det är en metall. Kalk är felaktigt, kalciumoxid är bättre. Men ok, rättast blir det med att askan innehåller mest olika oxider och främst då metalloxider. Bra gödningsämnen.

Kan tillägga att träkolet jag skriver om än inte nedbrytbart under greppbara tidsperioder men det är inte helt oaktivt, kan suga åt sig andra ämnen vilket kanske förklarar varför inget växer där. Jag är dock osäker på hela förloppet.

Redigerat av Gossen Ruda: 21-09-2012, 07:52

[EKLO]

Apropå kolbitarna: Kol har tydligen en struktur som gör att det kan binda andra ämnen mycket effektivt. En uppmärksammad gödslingsmetod (gammal i sydamerika, ny här) är att ta små kolbitar och dränka dem i ngt kväverikt (billigast och enklast är vanlig urin) - låt stå så att urinen sugs in, därefter kan man mylla ned dessa kolbitar som gödning, de "läcker" långsamt ut kvävet under lång tid. Flera forskningsrapporter visar att detta är en mkt bra gödslingsmetod.

Jag har provat i liten skala och tycker att det grönsakslandet tog sig mkt bra.

Redigerat av EKLO: 22-09-2012, 08:13

[Bengalow]

Salpeter=kaliumnitrat= KNO3
Det enda som fattas är ett P för fosfor, så har man NPK (Kväve, Kalium, Fosfor)

[Gossen Ruda]

Apropå kolbitarna: Kol har tydligen en struktur som gör att det kan binda andra ämnen mycket effektivt. En uppmärksammad gödslingsmetod (gammal i sydamerika, ny här) är att ta små kolbitar och dränka dem i ngt kväverikt (billigast och enklast är vanlig urin) - låt stå så att urinen sugs in, därefter kan man lägga dessa kolbitar som gödning, de "läcker" långsamt ut kvävet under lång tid. Flera forskningsrapporter visar att detta är en mkt bra gödslingsmetod.

Jag har provat i liten skala och tycker att det grönsakslandet tog sig mkt bra.

Just, den svarta jorden in Amazonas. Normalt är jorden där röd, urlakad och näringsfattig. Just uppsugningsförmågan är nackdelen på kolbottnarna, alla näringsämnena sugs upp.

Edit stavfel.

Redigerat av Gossen Ruda: 21-09-2012, 14:54

[Piccante]

Just, den svarta jorden in Amazonas. Normalt är jorden dä röd,r urlakad och näringsfattig. Just uppsugningsförmågan är nackdelen på kolbottnarna, alla näringsämnena sugs upp.

Terra preta är spännande men det är kol som de fick genom att förbränna skörderester och sly från röjning i syrefri miljö (likt kolmilor). De fick ju ett poröst kol (grillkol) som ökar den vätskehållande förmågan i jorden och binder näringsämnen. Aska från en grill är ju från en fullständig förbränning där allt organiskt är förbränt. Blir nog inte lika bra som jordförbättring men däremot rikt på spårämnen. Möjligtvis blir jorden väldigt basisk de första åren men uppblandad med mull så borde det bli en bra odlingsjord.

[evely]

Vilken intressant tråd detta blev :-)

Det är i sådana här lägen som det är trist att ha en pytteliten trädgård, man kan liksom inte vänta i massvis med år på att jorden ska tillfriskna igen...

[Gossen Ruda]

Vilken intressant tråd detta blev :-)

Det är i sådana här lägen som det är trist att ha en pytteliten trädgård, man kan liksom inte vänta i massvis med år på att jorden ska tillfriskna igen...

Man kan inte få allt. Kontentan av det skrivna är att du kan prova med att gödsla ordentligt i början så växer det nog så småningom.

[EKLO]

Hej igen,

min erfarenhet (som jag skrev om ovan) är faktiskt att om det är för mkt aska så blir jorden inte bra - den blir underligt torr och liksom "steril", det finns för lite mylla som kan binda vatten. Det är därför jag tror du ska lägga undan en del av askjorden och "portionera" ut den tillsammans med annan jord, så att du slipper slänga den...

[evely]

Intressant med kolbitar som blir lagringsplats för näring. Jag vill inte heller övergödsla hörnan där vi har björnbär och vindruvor.

Nu har jag gjort som så att jag har grävt bort lite jord och säkert de flesta kolbitarna, lagt på ungefär lika mycket superstark bokashikompost och täckt över både den biten rabatt och allt det andra med kutterspån, så får vi se hur det utvecklar sig.

Man kan inte få allt, så är det och jag är jättenöjd med den pyttelilla trädgården jag har.

Anledningen till att jag har täckt med kutterspån är att jorden i så gott som hela trädgården är alldeles för tät. Vattnet kommer inte ner i jorden. Gräver man ett hål vattnar och planterar i så kommer inte vattnet ut och det planterade ruttnar. Nu tänkte jag att maskarna ska få jobba åt mig. Och så undrar jag om det räcker med ett år för att göra skillnad. På ett ställe borrade jag ett hål och tyckte att sulan ligger på 075 meters djup. Gräver maskarna så djupt???

Kanske har någon ett svar eller så får vi se till våren

[Bengalow]

Maskar går bara i porös, näringsrik mulljord. Om du har så kompakt jord, som du beskriver, så får du se till att blanda torvmull, eller annat i den, för att luckra upp. Kutterspån innehåller en del terpentin, mer eller mindre beroende på träslag, och det tar lång tid att förmultna.

[evely]

Kutterspån har jag använt tidigare med gott resultat, förvisso var det lite kaninbajs och sånt i det på den tiden men definitivt inte så mycket att det skulle påverka resultatet.

Det kommer säkert att hjälpa på den övriga jorden, men hjälper det på jorden där det finns grillaska, återstår att se...

[masa]

Just, den svarta jorden in Amazonas. Normalt är jorden där röd, urlakad och näringsfattig. Just uppsugningsförmågan är nackdelen på kolbottnarna, alla näringsämnena sugs upp.

Det är sant att biokol i jorden suger upp näringsämnen, men det medför dålig växt bara under några år. När biokol, som är väldigt poröst, har blivit mättat med näring, blir det en näringskälla för växtrötter. Jag har sysslat med kartering av gamla kolbottnar, och då har man närmast sökt efter frodiga cirklar i skogen.

Jag har praktiserat terra preta-odling under några år, och man kan ofta se en hel del kolbitar på rötterna när man drar upp en planta.