Inga träd mår bra av markhöjningar. Om det är nödvändigt kan man minska de vanligaste riskerna (som är att trädets rotandning störs kraftigt och att överjordiska stamdelar jordtäcks):
- lägg stenar, singel, grus och annat luftigt material i rotområdet, särskilt där merparten av rotandningen sker. Detta område ligger en bra bit utanför luftkronan på en uppvuxen björk. Kan man inte lägga luftigt material i hela området, lägg i så stora delar av det som möjligt där du som toppskikt lägger kraftigft sanblandat, tunt jordskikt där du sår gräs eller annat. Kan du samtidigt anlägga en trädgårds/lövkompost någonstans en bra bit utanför kronan är det bra, dit kan trädets rötter söka sig syre och vätska.
- lämna 50 cm hål kring stammen och stensätt denna. Om du gör kantsidor som är vidare i toppen än botten av hålet brukar det räcka att bygga upp en stenmur i lössten. Undvik att lägga sten, grus eller ännu värre jord mot stammen.
Många gräv- och byggfirmor brukar hävda att det går helfint att både gräva av trädens rötter och att täcka rotområdet med mängder av massa. Detta är inte sant, och det är därför som man med stadsträd allt oftare i samband med ombyggnationer i trädens närhet allt oftare anlitar särskilda arborister som medverkar i arbetet.
Måste rötter grävas av: Gör detta på sensommaren/tidiga hösten och renskär de fnasiga rötter som uppstår. Björkträd är snabba att få rotröta så om träden står där de kan falla på människor bör man kolla vitaliteten på dem efteråt, dvs en blick varje sommar. Glesare bladmassa efter grävning/markhöjning brukar vara säkra tecken på att trädet tagit allvarlig och oåtgerkallelig skada. Också en lekman kan se detta lätt, särskilt om man tar ett foto av trädet varje år för att kolla om kronans bladverk glesats ut.
--------------------
|