Vad vill du veta om tr�dens r�tter? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Vad vill du veta om tr�dens r�tter?, samlar material till en bok

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	17-02-2003, 12:55 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej allihop, Jag har satt ig�ng arbetet att samla material till en bok som handlar om tr�dens r�tter. Boken riktar sig till tr�dg�rds�gare likv�l som f�r stadsplanerare, landskapsarkitekter m fl. Som tr�dv�rdare har jag under m�nga �r f�tt fr�gor som handlar om tr�dens r�tter. Vilka fr�gor skulle du vilja ha svar p�? -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

3 sidor

1 2 3 >

Nytt inl�gg

Svar (1 - 19)

Gunvor Nilsson Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	17-02-2003, 14:56 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 1 439 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 19	Fr�ga: Hur v�xer r�nnens r�tter? Vilka tr�d och buskar skall man undvika s� inte r�tterna st�r avloppsr�ren som g�r fr�n huset till trekammarbrunnen? Vi har en h�g r�nn(-buske) som v�xer ca 2 meter vid sidan av r�ret och vi har v�ldig litet fall p� avloppsvattnet. Avloppsr�ret ligger ganska grunt ca � mtr ner med markmattor �ver. P� en l�ngsida av huset v�xer en 20-�rig r�nn ca 1� mtr fr�n huset och nu har r�tterna vandrat in i rabatten l�ngs huset s� jag vill ha bort den. Hur l�ngt g�r r�tterna under huset? Hur mycket vatten dricker en r�nn per dygn? Innan den v�xte upp s� hade vi ganska bl�tt under huset men senaste 10 �ren har det varit torrt. --------------------

Sassa Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	17-02-2003, 18:27 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 186 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 117	Skulle vara bra att f� reda p� om man kan g�ra n�t f�r de tr�d som v�xer f�r n�ra berg. Ex ett av v�ra gamla �ppeltr�d har ytterst lite jord under sig och sen kommer bergknallen under. Det blir goda �pplen �nd� fast tr�det ser ju ynkligt ut. ja ocks� det h�r med om man kan plantera n�ra tr�d. jag har f�rs�kt att s�tta en himla massa l�kar under mina askar. Skall bli sp�nnande att se om det blir n�got och hur l�nge det varar, h�lsar Sassa

Lena N Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	17-02-2003, 20:17 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 807 Medlem sedan: 15-11-2002 Medlem nr: 361	N�r jag ska plantera tr�d och buskar vill jag g�rna att de ska ha r�tter som v�xer ned�t p� djupet ist�llet f�r att breda ut sig strax under ytan. Detta f�r att kunna plantera annat intill tr�det/busken. Kan t�nka mig att den som bara har ett begr�nsat lager jord ovanp� berggrunden ist�llet v�ljer r�tter som sprider sig i den jord som finns tillg�nglig. Dessutom �r det bra att veta om v�xten �r k�nslig f�r jordbearbetning i rotomr�det. Lycka till med boken och �terkom g�rna med flera fr�gor. -------------------- Lena Norra Sk�ne, zon 2-3 "Jordens frukter tillh�r alla, men jorden tillh�r ingen" Rousseau.

Lars Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	17-02-2003, 23:48 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 261 Medlem sedan: 05-11-2002 Medlem nr: 231	Svar till Gunvor! Hej! Vad roligt att du tog upp det just idag, vi har just haft en f�rel�sning om tr�dr�tter som v�xer in i avloppsr�r. R�nnen har en djupg�ende hj�rtrot, dvs den grenar sig liksom ut�t ner�t, ungef�r som man brukar rita schematiska rotsystem... Max avst�nd p� rapporterade skador fr�n r�nn till avloppsr�r �r 11 m (Salix har 40!) s� du har �nd� ett ganska sn�llt tr�d att handskas med. Generellt kan man s�ga att pil och poppel �r v�rst, dom b�r inte alls planteras d�r det finns vattenledningar i marken. Stora tr�d som alm, ek och h�stkastanj b�rjar bli besv�rliga f�rst n�r de blir gamla (och fina). Om man vill stoppa ett tr�ds roturbredning kan man anv�nda sig av olika geotextiler (som sl�pper igenom luft och vatten) eller geomembran (som �r t�ta och d�rf�r bara passar att anv�nda p� sidorna) Typar 3407 eller 3607 �r ett m�rke p� geotextil som sl�pper igenom v�ldigt lite r�tter. Dessa �r termiskt ihopsydda, dvs v�rmda p� n�t s�tt s� att skarvarna blir t�tare. Om man ska s�tta ner en vertikal rotstoppare �r det viktigt att den g�r upp �ver markytan och �r b�jd in�t mot tr�det l�ngst ner. Vill man l�sa mer om geotextiler (och tr�drotsproblem) s� har �rjan St�hl skrivit bl.a. ett gr�na fakta-blad som utges av movium. Sen ska det komma en bok i samma �mne som jag inte minns namnet p�. Den utges iallafall av kommunf�rbundet och ska enligt s�kra k�llor ligga p� tryckeriet nu. H�lsar Lars

Gunvor Nilsson Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-02-2003, 09:51 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 1 439 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 19	Tack Lars! Ja det var ju bra tajmat! Vi f�r nog ta och gr�va oss ner till niv�n f�r avloppsr�ret och se om r�nnr�tterna har letat sej fram mot r�ret men om r�tterna s�ker sej ut�t/ned�t s� kanske det inte �r n�gon fara. --------------------

Ronny Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-02-2003, 13:19 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 121 Medlem sedan: 02-11-2002 Medlem nr: 69	S� Cilla ska bli bokf�rfattare, kul. Med tanke p� Lars inl�gg s� kan v�l ett kapitel bli "Effekter av rotbegr�nsande �tg�rder". Det �r ju n�tt som �r r�tt ves�ntligt ur m�nga aspekter. Lycka till Cilla

Hannele Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-02-2003, 13:30 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 9 732 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 22	En bok som handlar om tr�dens r�tter - knappt ens jag kunde kommit p� n�t tokigare, Cilla! Jag best�ller ett ex direkt! -------------------- Carpe Diem. F�nga dagen. Ta ingen skit, tjejer! Grynet

Helen i Sk�ne Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-02-2003, 14:28 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 817 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 33	Jag tar ocks� ett ex! Jag vill veta hur olika tr�ds r�tter ser ut, djup, bredd, t�thet (kan man s�ga s�?), kan man plantera under tr�det, dricker det mycket, m�ste jag s�tta tr�det d�r det finns stopp f�r r�tterna att breda ut sig eller �r det en p�lrot som g�r rakt ner? En massa s�nt vill jag veta f�r att kunna v�lja r�tt tr�d och inte tro att jag planterat ett "solit�rtr�d" och sedan f�r massor av nya tr�d runt om pga rotskott. Eller att jag planterat m�ngder av fina blommor som torkar ut pga att tr�det tar all v�tska. Hmmm, mycket har redan sagts av det h�r... kan bli en intressant bok! Lycka till! -------------------- V�nliga h�lsningar Helen i Sk�ne

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-02-2003, 19:00 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	Passar bara p� att st�lla en liten fr�ga. Det d�r att r�tter v�xer in i avloppsr�r g�ller v�l mest f�r �ldre typer av betongr�r?? Nutida markr�r av plast kan v�l knappast skadas. �ke. -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	18-02-2003, 21:31 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Tack f�r fr�gorna! �terkommer med lite kommentarer och ett och annat svar. Jod�, flera arters tr�d tr�nger in i PVC-r�ren ocks�, s�rskilt eftersom det ofta blir lite kn�ck i r�rskarvarna. Men det finns numera m�nga l�sningar p� problemet med r�tter och r�r. Och det �r ingen slump att stadstr�dens r�tter r�tt ofta hamnar i r�ren - man har planterat tr�den s� att de inte har n�ringsutrymme. R�ren blir det enda st�llet f�r dem att s�ka n�ring och syre p�. Tr�dens rotsystem formar sig i h�gre grad efter hur f�ruts�ttningarna ser ut (n�ring- och syretillg�ng), �n n�got annat. Olika arter har olika rotegenskaper, men r�tternas omf�ng och form skiljer sig mer beroende p� jordm�n mm, �n mellan arterna. Jag ska ned till Malm� i n�sta vecka f�r att titta p� just r�tter och VA-system, och p� annan forskning om tr�dens r�tter. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-02-2003, 21:51 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	Hur skam an besk�ra r�tterna om man vill driva upp tr�d p� en plats f�r att senare flytta dom. Jag skulle vilja gj�ra s� med ormhasel. Man h�r ju en hel del/planta d�. -------------------- Erik, zon II

Hannele Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-02-2003, 22:10 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 9 732 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 22	Stor (plast)kruka nergr�vd i jorden. -------------------- Carpe Diem. F�nga dagen. Ta ingen skit, tjejer! Grynet

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	18-02-2003, 22:22 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	E-sedell, Enklast �r att plantera tr�den p� en kulle s� stor som du sedan kan flytta intakt med de hj�lpmedel du har (armkraft t ex). D� s�ker sig r�tterna ut�t i denna kulle och ned�t, och du beh�ver inte sk�ra av s� m�nga r�tter n�r du flyttar plantan. Kruka fungerar men risken �r stor att det skapas rotsnurr, dvs att r�tterna blir deformerade. De flesta tr�d bildar l�nga r�tter snabbt, och finns det inte plats att str�cka ut g�r de som akvariefiskarna - simmar runt l�ngs v�ggarna. Skillnaden �r bara att r�tterna aldrig r�tar ut sig �ven om de s�tts i det fria sedan. Det kanske inte akvariefiskarna g�r heller f�rresten... -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	18-02-2003, 22:24 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Tack f�r best�llningen av kommande rothandboken f�rresten, Hannele! � tack ocks� Helene - dina fr�gor kommer att besvaras i boken. Jag �r nu p� samlarstadiet och samlar b�de forskning, kontakter, tidigare skrivet samt fr�gor som ska besvaras. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Hannele Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-02-2003, 22:36 L�nk hit: #16
Medlem Antal inl�gg: 9 732 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 22	En ung tr�dg�rdsarkitekt sa att man inte alls ska r�ta ut r�tterna p� krukodlat... -------------------- Carpe Diem. F�nga dagen. Ta ingen skit, tjejer! Grynet

Madde Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-02-2003, 22:40 L�nk hit: #17
Medlem Antal inl�gg: 15 Medlem sedan: 21-11-2002 Medlem nr: 391	Hej, Jag skulle g�rna vilja veta hur en eks r�tter v�xer. Vi har en ek st�endes n�ra v�r tomtgr�ns. Grannarna p�st�r att f�rsta �garen till huset planterat eken p� dens plats, d v s n�gon g�ng i slutet p� 50-talet. N�r vi konsulterat tr�dgbesk�rare s�ger de att eken �tminstone �r 75 �r, troligen �ver 100. V�r granne vill att eken ska bort bl.a. d�rf�r att r�tterna tar n�ring fr�n deras tr�dg�rdsland tio meter bort. Kan deras d�liga resultat i tr�dg�rdslandet verkligen bero p� v�r ek? Vi har gr�vt upp en liten ek, den var ca 1�meter h�g, och roten p� den eken var "en rak pinne" lika l�ng som stamen ovan, det fanns knappt n�gra utstickande r�tter. �r det bara p� sm� ekar som r�tterna ser et som "raka pinnar" eller n�r kommer sidor�tterna? Vore kul att f� svar! Med v�nliga h�lsningar Madde

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	18-02-2003, 22:59 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Lars, Kul att du l�ser om rotsystem. F�r man fr�ga var du studerar? Har n�gra kommentarer om Gunvors r�nn: CITAT R�nnen har en djupg�ende hj�rtrot, dvs den grenar sig liksom ut�t ner�t, ungef�r som man brukar rita schematiska rotsystem... H�ller med om att r�nnen �r relativt "sn�ll" med sina r�tter, men hur formen p� roten ser ut �r helt beroende p� var n�ring och syre finns i marken (bland annat �rjan St�l som du n�mner betonar detta i n�rap� allt han skrivit). Jag har varit p� ett kalhygge d�r man rev upp alla befintliga stubbar som blottade en hel del av rotformationer, bland annat mycket r�nn. Rotsystemen hade mindre likhet med varandra �n luftdelarna p� r�nnar har. Bara med mycket stor god vilja kunde man med de 100 r�nnars rotsystem jag s�g, kalla dem f�r hj�rtformade. Gunvor: CITAT Fr�ga: Hur v�xer r�nnens r�tter? R�tterna v�xer d�r det finns b�st n�ring och syre. Dessutom p�verkas bildningen av de kraftiga r�tterna av varifr�n vindtrycket kommer ifr�n (men dessa r�tter �r inte de som kan skapa problem i ditt fall). R�nn kan v�xa ocks� i torra jordar, men finns det t ex en uppgr�vd plantering (=n�ring och syre), s�ker de sig dit. CITAT Vilka tr�d och buskar skall man undvika s� inte r�tterna st�r avloppsr�ren som g�r fr�n huset till trekammarbrunnen? Avloppsr�ret ligger ganska grunt ca � mtr ner med markmattor �ver. Olika typer av avloppsr�r och markmattor od ska jag titta p� n�sta vecka, med tr�dslag �r det salix och populus (pil, s�lg, asp, poppel) som verkar ha st�rst intr�ngningsf�rm�ga i r�r. Men om din jord �r normalbra och r�ret ligger 50 cm ned och dessutom har n�got slags skydd, har du goda chanser att klara dem fr�n rotintr�ngning. CITAT P� en l�ngsida av huset v�xer en 20-�rig r�nn ca 1� mtr fr�n huset och nu har r�tterna vandrat in i rabatten l�ngs huset s� jag vill ha bort den. Hur l�ngt g�r r�tterna under huset? Hur mycket vatten dricker en r�nn per dygn? Innan den v�xte upp s� hade vi ganska bl�tt under huset men senaste 10 �ren har det varit torrt. Vore intressant att studera! Att r�tterna g�r in och upp i rabatten �r givet (syre, n�ring), men hur l�ngt under huset de str�cker sig beror p� hur mycket n�ring, vatten och syre de finner d�r. �r det betongplatta eller stolphus, rinner vatten in under huset? Hur mycket tr�d dricker beror fr�mst p� bladmassan, finns formler f�r det osm jag inte har f�r handen. Jag har sett uppgifter p� vuxna tr�d om vattenupptagning p� 100 - 1000 liter per dygn. Om ni tar bort r�nnen �r jag j�tteintresserad av att h�ra om ni tycker det verkar som att vattenm�ngderna �kar. Sj�lv har jag en r�nn som v�xer helt dikt intill huset. Vi har en betongplatta som �r 5 cm och gjord p� 1930-talet, s� jag antar att det runnit till en del n�ring i det tunna makadamskikt som ligger under plattan. Vi ska bila bort den plattan om ca ett �r, och d� kommer jag att vara d�r med lupp f�r att se om r�nnens r�tter v�xt in d�r! Sassa (var det v�l som skrev detta): CITAT Skulle vara bra att f� reda p� om man kan g�ra n�t f�r de tr�d som v�xer f�r n�ra berg. Ex ett av v�ra gamla �ppeltr�d har ytterst lite jord under sig och sen kommer bergknallen under. Det blir goda �pplen �nd� fast tr�det ser ju ynkligt ut. Om det �r berg r�tt under stammen beh�ver inte p�verka n�ringsupptaget av tr�det, men det kan p�verka stabiliteten. Tr�d tar ju upp n�ring i sina fina r�tter, som de oftast skickar mycket l�ngre ut. Det b�sta du kan g�ra f�r att tr�det ska v�xa starkare �r att gr�ng�dsla. R�fsa f�rsiktigt upp jorden i ytterkant (dropplinjen) av kronan. L�t jorden vara �ppen d�r, l�gg l�v eller kompost eller s� gr�ng�dslingsv�xter. Allra b�st �r att gr�va upp ett stort omr�de under kronan, som t�cker ocks� dropplinjen. Men det ger ocks� en vitamininjektion att krafsa upp lite h�r och var under och strax utanf�r kronan (jag brukar g�ra rundlar om det �r i gr�smatta), och sedan kompostera eller s� ett�ringar. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Gunvor Nilsson Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-02-2003, 23:48 L�nk hit: #19
Medlem Antal inl�gg: 1 439 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 19	CITAT (Cilla @ 18-02-2003, 22:59) �r det betongplatta eller stolphus, rinner vatten in under huset? Hur mycket tr�d dricker beror fr�mst p� bladmassan, finns formler f�r det osm jag inte har f�r handen. Jag har sett uppgifter p� vuxna tr�d om vattenupptagning p� 100 - 1000 liter per dygn. Om ni tar bort r�nnen �r jag j�tteintresserad av att h�ra om ni tycker det verkar som att vattenm�ngderna �kar. L�ngs ena l�ngsidan av huset l�per en gr�sbevuxen sten- och grus�s som sluttar ner under huset till mitten f�r att p� motsvarande l�ngsida slutta upp�t (mot plan mark med berg). Huset st�r p� plintar s.k. torpargrund. R�nnen st�r uppe i sluttningen ca � meter h�gre �n huslivet. Mellan r�nnen och husv�ggen en smal g�ngv�g och rabatt. Varje v�r f�r jag rensa sly i grus�sen bl.a. mycket bj�rk (p� kr�net av �sen v�xer en gammal bj�rk) och ev. kan jag spara ett par bj�rkplantor som f�r st� l�ngre upp och dra det vatten som r�nnen nu f�rbrukar. Jag �terkommer om vi f�r tillbaka bl�tan under huset efter det vi tagit bort r�nnen. --------------------

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-02-2003, 00:12 L�nk hit: #20
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Man kan gissa att det finns fukt i den l�gre torpargrunden och att r�nnens r�tter eventuellt str�cker sig dit och kan g�ra det en bra bit in under huset, om det inte �r snustorrt under huset. N�r man f�ller r�nn skickar den stubbskott, det kanske du vet. Delar av rotsystemet d�r, men stubbskotten h�ller en del vid liv och nya r�tter utvecklas s� sm�ningom n�r stubbskotten v�xer och bladen ger r�tterna energi. Bj�rk �r en stordrickare, och har ett ivrigare rotsystem �n r�nn. Brukar n�mnas som ett av de tr�dslag som kryper in i avloppsledningar mm, likv�l som ett som kan r�dda omr�den fr�n att bli sankmark. Men rotsystemet �r inte s� omfattande i volym totalt, och max uppgifter om avst�nd fr�n tr�d till o�nskad rotintr�ngning (skada) �r 10 meter (�. St�l/Tr�dr�tter och ledningar, 1992). St�rst risk f�r skada p� ledningar mm �r allts� helt n�ra tr�det. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

3 sidor

1 2 3 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: �ndra till: Standard · Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 11-08-2025, 15:01

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon