barrträdsspån i komposten, Var det mindre bra med barrträdsspån Alternativ

[Birgitta H]

Hej Hur var det nu igen med spån från barrträd, var det kemin i träden som ej var bra eller var det att det tog längre tid att förmultna i varmkomposten. Man glömmer ju så lätt ibland.

[Gossen Ruda]

Snarast det sista. All sågspån tar lång tid att förmultna men samtidigt förbättrar det just därför strukturen i komposten. Det blir inte så kompakt. Inte för stora mängder bara. Det får inte bli lager av sågspån men någon exakt mängd känner jag inte till.

[torvan]

Snälla säg att jag gjort rätt! blandat MASSOR (enligt grannkärringarna, förlåt) med med träd som gått genom kompostkvarnen. Sen har jag rensat vår skog på kompostmaterial och fyllt upp med. Lagret är "sviktande" och fyllt med jord som jag ska så i . hade hoppas på ett bra jordlager men det kanske tar sin tid? torvan

[tomba]

har gjort typ samma sak själv. enda problemet var att det blev aningen surt och att det blev enormt mycket svampar som rumsterade om i rabatten. gillar du svampar så smaklig måltid

[Gossen Ruda]

Jo, mycket trävirke i komposten drar till sig svampar som är dom viktigaste nedbrytarna av ved.

[Fjursen]

Jag har lärt mig att det är kemin i barrträden som gör dem dåliga för effektiv kompostering. Tänk bara på kådan!!! Tall och gran innehåller kåda som innehåller terpener både i bark och i ved. Det är inte så "smakligt" för nedbrytarna och pH-värdet förändras, Därför bryts barrträdsrester ned långsamt, men mer vill jag inte säga för jag är faktiskt lite osäker på de exakta detaljerna. Sågspån överhuvudtaget komposterar långsammare om det ligger kompakt, därför att syret som nedbrytarna behöver inte "kommer till", speciellt om materialet är för blött (gäller hela komposten). I lagoma mängder och rätt omskött så funkar nog allt, så kompostera på du!

Vänligen / Fjursen

[Micke]

Sågspån, vare sig från barr eller lövträd, innehåller mycket kol. Det är en viktig ingrediens i en hushållskompost som tillförs mycket kväveavfall (främst proteinavfall, typ kött- och fiskrester). Om komposten däremot tillförs mest avfall från växtriket (och därtill blandat med kolrikt spån/flis) behövs faktiskt ofta ett tillskott på kväve, t.ex. urea - urinämne, för att få igång komposteringen ordentligt. Därtill behövs förstås mikroorganismer (t.ex. gammal kompost), syre och vatten i "lämpliga" proportioner. För egen del tycker jag att all kompost blir sur (använder endast strö/spån/flis från lövträd samt gamla löv och trädgårdsavfall i hushållskomposten), men pH-värdet kan ju höjas efter komposteringen med lite träaska eller kalk. Själv använder jag också mycket flis som täckmaterial i rabatter och det tycker jag fungerar bra, visst blir det mycket svamp också och alla ser inte särskilt trevliga ut, men där det finns svamp finns också mycel som bevisligen har betydelse för växternas välmående (symbios med växtrötterna). En annan fråga är ju sedan om just det mycel som finns i mina rabatter verkligen samverkar med mina växters rötter, det klarar inte vetenskapen av att bena ut ännu så vitt jag vet...

Micke

[torvan]

tack för alla kunniga svar! Jag har kört med grepen för att lufta och htorvanällt på snabbkompost för att få fart. Nu är det bara att vänta på våren

[torvan]

hm, htorvanällt är stödemål och betyder hällt

[Birgitta H]

Tack för svaren, komposten har varit varm ett tag men nu har den svalnat igen, men vad jag kan förstå så är den nog lite torr så jag tänkte spä på med lite varmt vatten, det bli väl bra ???