Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


          > Ang. katastrofen, och barn som blivit ensamma.
          *Felix matte*
          Inlägg 01-01-2005, 23:54
          Länk hit: #1


          Medlem
          Antal inlägg: 14 005
          Medlem sedan:
          27-11-2002
          Medlem nr: 429



          Har i min närhet alldeles i dagarna fått vara med om det som så många turistande i sydostasien och deras anhöriga...

          Barn mister båda sina föräldrar... detta under kort tid... Det låter så fint med Krishantering mm och att barn skall tas om hand och psykologer stå och vänta på dem...
          Var?...frågar jag. Var finns hjälpen?... Psykolog säger... Ni ser ut att hantera detta så bra... man ska inte göra sorg till en sjukdom!!!!!!!!!!!!!
          och där står de... föräldralösa barnen som nu har bara mormor och morfar att ty sig till. Allt är inte så välorganiserat som det låter. Därför måste vi alla ta ett ansvar över barn som av en eller annan anledning far illa eller blir ensam. wub.gif
           
          Citera
           
          Nytt inlägg
          Svar (1 - 12)
          yla
          Inlägg 02-01-2005, 00:05
          Länk hit: #2


          Medlem
          Antal inlägg: 5 649
          Medlem sedan:
          05-11-2002
          Medlem nr: 208



          CITAT (Felix matte @ 01-01-2005, 23:54)

          så rätt så rätt agneta
          vi måste alla finnas nu
          o inte bara nu utan alltid
          för de som är oss nära
          det är bara i din närhet du kan finnas o vara till hjälp,så tänker jag

          hoppas att de ska gå bra me de dina

          o alla från katastrofen


          --------------------
          lev idag imorrn kan de vara försent
          min hemsida
          yla oldwolfie
           
          Citera
          zaaritha
          Inlägg 02-01-2005, 00:13
          Länk hit: #3


          Medlem
          Antal inlägg: 9 608
          Medlem sedan:
          31-08-2003
          Medlem nr: 2 237



          Hur trösta o hjälpa barn som inte hittat sina föräldrar--eller föräldrar
          som förlorat barn!
          Det känns helt oöverstigligt!
          Bara en nattsvart sorg o förtvivlan.
           
          Citera
          yla
          Inlägg 02-01-2005, 00:20
          Länk hit: #4


          Medlem
          Antal inlägg: 5 649
          Medlem sedan:
          05-11-2002
          Medlem nr: 208



          CITAT (zaaritha @ 02-01-2005, 00:13)
          Hur trösta o hjälpa barn som inte hittat sina föräldrar--eller föräldrar
          som förlorat barn!
          Det känns helt oöverstigligt!
          Bara en nattsvart sorg o förtvivlan.

          jaa du har så rätt men vi måste iallafall göra detta
          även om det är oöverstigligt
          vi MÅSTE finnas
          nu o alltid
          det gäller alla våra små o stora

          vi MÅSTE FINNAS


          --------------------
          lev idag imorrn kan de vara försent
          min hemsida
          yla oldwolfie
           
          Citera
          amaira
          Inlägg 02-01-2005, 10:15
          Länk hit: #5


          Medlem
          Antal inlägg: 6 105
          Medlem sedan:
          25-04-2004
          Medlem nr: 3 398



          CITAT
          Har i min närhet alldeles i dagarna fått vara med om det som så många turistande i sydostasien och deras anhöriga...
          jag förstår inte... ? Vet inte vad det är du berättar ... men det låter ...fruktansvärt!??
          Oavsett vad som har hänt dig/er - så får du en stor mjuk varm KRAAAM!

          CITAT
          Hur trösta o hjälpa barn som inte hittat sina föräldrar--eller föräldrar
          som förlorat barn!
          Det känns helt oöverstigligt!
          Bara en nattsvart sorg o förtvivlan.


          "De" sa det så bra på TV tycker jag:
          "Det går inte att lindra sorgen. Det enda man kan göra är att orka finnas med. Det finns inga ord som tröstar, man kan bara vara närvarande, vara tyst, och orka lyssna. Igen och igen och igen.


          Att bara orka "vara med" och "bara sitta bredvid" ... i denna nattsvarta sorg och förtvivlan...

          det är väl det som kallas "att ge av sig själv" ...



          När de sa så, funderade jag över hur man tröstar på ett forum? Där "orden" är det enda som visar att man lyssnar"


          Försiktig mjuk kram till alla /amaira.


          --------------------
          Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
           
          Citera
          amaira
          Inlägg 02-01-2005, 12:44
          Länk hit: #6


          Medlem
          Antal inlägg: 6 105
          Medlem sedan:
          25-04-2004
          Medlem nr: 3 398



          Jo Agneta, det förstår jag ju...
          Får skylla på min "knäppa koncentration" som inte alltid lägger ihop två och två.

          Jag tänkte, att har du varit med om ännu något, "nu i dagarna", men antar att du pratar om detsamma som tidigare, men nu om det obehjälpliga psykologstödet som borde finnas...

          Det är ju så, psykvården går ju redan på knäna, hur ska det här gå nu? De ska sätta in resurser - ja, de är väl tvungna att se till att det fungerar, ramaskriet över hela landet skulle antagligen tvinga regeringen att avgå annars...

          Kanske kan du "rida på vågen" så även dessa dina barn får den hjälp som även de behöver.


          Jag har ett barn (nu vuxen) med dampdiagnos. Själv har jag ett "skuggsyndrom" = inte fullt så uttalade svårigheter, men svårigheterna finns, där, bara mer subtila och svårare att se och ta på, vilket på ett vis kan göra det svårare för mig, på ett annat vis lättare.

          Vad gäller psykvården så har jag ganska mycket erfarenhet av dem, både för egen och barnens del.

          Psykologer är inga kompletta idioter, men ibland kan även de bete sig idiotiskt.
          Det finns några som jag med egna händer fortfarande gärna skulle vilja vrida om nacken på ... sleep.gif .

          Och så finns det de, som jag aldrig kommer att kunna tacka tillräckligt mycket, bara för deras klokhet, mänsklighet, reskept, empati och djupa yrkeskompetens.

          Det stöd, de råd och livsverktyg som jag fått i mina händer, ja, jag vet uppriktigt inte var jag skulle stå idag, om de inte funnits i mitt liv...
          Eller sonen ... skulle han över huvud taget överlevt... ???
          Men - det tänker jag inte berätta om, eftersom jag inte tycker jag kan skriva om någon annan på ett så utpekande vis.
          Jag är ju inte anonym här, och därmed inte heller de jag skriver om...

          En gång i tiden var väl kanske psyksjukhus för dem som var psykiskt sjuka - men så är det inte idag!

          Att få stöd och hjälp i svåra livssituationer, OCH i djup sorg - inte sjutton kan det väl räknas som en "sjukdom", att önska möta och bemöta och ta sig igenom ett livstrauma!!!

          Den psykolog som sa dessa klantiga ord "ni ska inte göra sorg till en sjukdom", menade säkert något med det, men det passade onekligen inte in i ert sammanhang, det blev bara kränkande.

          Jag vet inte om det var du, eller om det var någon du känner, som blev utsatt för detta. Men jag hävdar bestämt: Ge inte upp!!!

          Fortsätt stå på er, fortsätt hävda er, fortsätt kräva er rätt!!!

          För - om inte ni gör det, kommer ingen att göra det.
          Om ni fortsätter får ni den, förr eller senare.
          Så GE INTE UPP, ge ALDRIG upp, och framför allt:
          TYSTNA ALDRIG!!!

          Det finns PÄRLOR även bland psykologer, det kan finnas en chans att nå en sån till slut.

          Om inte annat, så finns det en läkning i själva det här att inte ge upp. I att finna orden som så småningom formulerar det man behöver.

          Man kan plocka ut pärlor även ur motstånd... Och varifrån människan har fått sin inre kraft, att klara långt mer än någon människa någonsin kan föreställa sig, det vet jag inte - men den kraften finns, den är medfödd inom oss!

          kram igen/ amaira.


          --------------------
          Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
           
          Citera
          Sulawesii
          Inlägg 02-01-2005, 17:46
          Länk hit: #7


          Medlem
          Antal inlägg: 3 022
          Medlem sedan:
          14-11-2003
          Medlem nr: 2 566



          Jag är också orolig för att dom inte ska få hjälp.... att barn råkar ut för sådant här är svårt att ta.
          Speciellt orolig är jag för dom som bor i de drabbade länderna. Dom har det ju inte lika förspänt som vi här uppe....


          --------------------
          ”Gå inte på Den Smala Vägen den är alldeles för bred. Balansera isället på de öppnaste fälten..”
          - Sun Axelsson


          user posted image
           
          Citera
          *Felix matte*
          Inlägg 05-01-2005, 21:19
          Länk hit: #8


          Medlem
          Antal inlägg: 14 005
          Medlem sedan:
          27-11-2002
          Medlem nr: 429



          CITAT (amaira @ 02-01-2005, 12:44)
          Jo Agneta, det förstår jag ju...
          Får skylla på min "knäppa koncentration" som inte alltid lägger ihop två och två.

          Jag tänkte, att har du varit med om ännu något, "nu i dagarna", men antar att du pratar om detsamma som tidigare, men nu om det obehjälpliga psykologstödet som borde finnas...

          tidigare ?
          Jo amaira... det handlar om nuet... september... december. Inom 3 månader...så när som på en dag blev de två barnen föräldralösa....och javisst är det nära.... det handlar om min systers barnbarn. wub.gif
           
          Citera
          Milex
          Inlägg 05-01-2005, 21:33
          Länk hit: #9


          Medlem
          Antal inlägg: 483
          Medlem sedan:
          28-09-2004
          Medlem nr: 4 549



          Så förskräckligt Felix matte.
          Det finns inga ord.........


          --------------------
          Strömstad zon 3
           
          Citera
          kerstin z5-6
          Inlägg 05-01-2005, 21:39
          Länk hit: #10


          Medlem
          Antal inlägg: 21 879
          Medlem sedan:
          10-01-2003
          Medlem nr: 559



          Kan bara säga en sak -så orättvist borde livet inte få vara !

          Och de har en klok o bra "moster" i dej .


          --------------------
          Kerstin

          Ut sementem feceris, ita metes
          (Cicero)
           
          Citera
          amaira
          Inlägg 06-01-2005, 10:30
          Länk hit: #11


          Medlem
          Antal inlägg: 6 105
          Medlem sedan:
          25-04-2004
          Medlem nr: 3 398



          CITAT (Felix matte @ 05-01-2005, 21:19)

          tidigare ?
          Jo amaira... det handlar om nuet... september... december. ---

          ja, det förstår jag faktiskt wub.gif uttryckte mig klumpigt.

          du och ni har min stora medkänsla wub.gif wub.gif

          Kram/amaira

          --------------------
          Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
           
          Citera
          Berith
          Inlägg 06-01-2005, 17:42
          Länk hit: #12


          Medlem
          Antal inlägg: 15 282
          Medlem sedan:
          01-11-2002
          Medlem nr: 18



          CITAT (Felix matte @ 05-01-2005, 21:19)
          ... det handlar om nuet... september... december. Inom 3 månader...så när som på en dag blev de två barnen föräldralösa....och javisst är det nära.... det handlar om min systers barnbarn. wub.gif

          Vad säger man...? Så förfärligt, så sorgligt. sad.gif


          --------------------
          ----<--<-@ Att dölja ett fel med en lögn är som att dölja en fläck med ett hål. @->-->----
           
          Citera
          *Felix matte*
          Inlägg 06-01-2005, 22:01
          Länk hit: #13


          Medlem
          Antal inlägg: 14 005
          Medlem sedan:
          27-11-2002
          Medlem nr: 429



          Kan bara hålla med er om att det är väldigt sorgligt.
          Tur är att barnen har morföräldrar som älskar och orkar ta hand om dem.
          wub.gif
          Tur är väl också att ingen av oss vet vad som väntar "runt hörnet"
           
          Citera

          Skriv svarNytt inlägg
          1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
          0 medlem(mar):



           

          Enkel version Datum och tid: 08-08-2025, 07:41
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon