Kan det inte vara så med prylar att man vill visa upp vad man inte är men vill vara.
Snuskigt rika människor som har så mycket pengar att de inte har behov av att visa upp sig dom struntar i sånt här totalt.
För dom som kämpat sig till pengar eller inga har men vill leva som om de hade så brukar väl prylraseriet vara ganska framträdande.
Tex min man jagar. Det är en löneförmån för honom men ändå kostar utrustning en hel del per år. Nu är han en "riktig" jägare. I jaktlaget ingår ändå en del sk pryljägare. Dvs de som tror de jagar bättre med dyra märkeskläder och bössor i femtiotusenkronorsklassen. hunden inköpt hos dyraste uppfödaren och genomgått kurser för SM mästaren i sök.
Min man som skjuter med en gammal Huskvarna från 1963 inköpt för tretusen spänn är en duktig jägare. Inte för att han har så dyr bössa utan för att han tränar mycket, är ute mycket i skogen och har stor kunskap och erfarenhet. Allt kan inte köpas för pengar.
Pryljägaren med dyra bössan lägger inte ner tid på att träna och vistas inte tillräckligt mycket i skog och mark. Han ses lite över axeln.
Min man har gått eftersök med hund i tjugo år med andras hundar. Han är en mycket duktig hundförare. Han har stor kunskap för att kunna genomföra eftersök och lyckas till 95% med sina uppdrag. Han skall äntligen få egen hund till våren och jag tror den kommer att bli jättebra.
Pryljägarens hund har gått alla möjliga kurser men driver fortfarande inte bra. Går ofta i bakspår och byter spår. Lyckas i sina eftersök till 30%.
Pryljägarna har gett oss mänga huvudskakningar och goda skratt. De kommer ofta och vill bestämma eftersom de tagit jäagarexamen gudbevars. Visar upp sin nyinköpta utrustning och kräver att just deras hund skall utföra visssa uppdrag eftesom den är köpt hos Sverige bästa uppfödare och därmed har anlag.
Efter några jakter så har attityden mjukna betydligt och de kommer och frågar om råd. Jag glömmer inte minen hos en pryljägare som kom och frågade min man till råds om vilken jaktkniv han skulle inköpa. De förslag han valde mellan låg i prisklassen 800-3500kr. Min man svarade lite lugnt. Det går lika bra med en morakniv för tjugo spänn. Efter att ha tappat hakan så frågade jägaren vilken kniv min man använde. Han visar då upp en fiskarskniv av fällmodell där bladet är väldigt tunnt och slitet efter många års användning. Den köptes för en hundralapp för tjugo år sedan.
Går det verkligen att använde en sån?
Min man svarade inte utan började flå skinnet av en älg och eftersom han flår en sida på samma tid som tre personer flår andra sidan så var svaret givet.
Sånt här tar man med gott humör och faktiskt så har man lite roligt åt det hela. Fast det är kanske inte lika roligt för pryljägaren.
Men nyttigt.
Denna fåfänga, Eller vad man skall kalla det!
26-01-2005, 10:36
varför släpa omkring på en tom kasse bara för att visa att man handlat i en "fin" affär i detta fall Tommy Hilfiger som det oxså står på kassen med stora bokstäver.
varför??
