|
Orkar man ha barn?, Blir avskräckt hela tiden |
|
|
|
09-01-2006, 10:48
|
Medlem
Antal inlägg: 788
Medlem sedan: 28-01-2004
Medlem nr: 2 733

|
Man hör om och om igen att det där med att få barn är det mest fantastiska som kan hända en, men...
Man läser ju och hör hela tiden om oändliga sömnlösa nätter som får föräldrar att vackla runt som zombies, att man lätt slutar vara partners och blir "bara" föräldrar som aldrig orkar ha sex, sjuka barn som man måste ta hand om fast man har 39 graders feber själv, om tvätt och blöjor, om brist på dagisplatser, VAB, problem med att få deltidsjobb för att kunna hämta från dagis som stänger 17.00, om kolik och skrik, etc, etc...
Kan någon övertyga mig om att det där trevliga kan överväga?
Kakaduan
|
|
|
|
3 sidor
1 2 3 >
|
 |
Svar
(1 - 19)
|
09-01-2006, 10:50
|

Medlem
Antal inlägg: 1 401
Medlem sedan: 29-01-2003
Medlem nr: 648

|
Om du lyssnar på allt det så kan du bli avskräckt. Det är inte en hund du skaffar! Men man orkar, mot alla odds.
--------------------
Det är skönt när allt är grönt
|
|
|
|
|
09-01-2006, 10:52
|

Medlem
Antal inlägg: 5 498
Medlem sedan: 01-11-2002
Medlem nr: 20

|
Om man skall vara lite krass så är barn inget som man köpt på mellandagsrean. När de väl är där är det bäst att gilla läget och göra det bästa av det. Ingen ångervecka - ingen returrätt! Och hur det upplevs skiljer sig så ordentligt ifårn familj till familj. Ens Liv förändrar sig oåterkalleligt efetr barn kommer till världen.
De som har barn får berätta mera :-))
Hälsar Ingrid utan barn
|
|
|
|
|
09-01-2006, 10:56
|
Medlem
Antal inlägg: 14 005
Medlem sedan: 27-11-2002
Medlem nr: 429

|
Om man vill så går det att säga likadant om jobb. Eländigt, stressigt, gått i väggen, utbränd, bara klagomål, dåligt betalt, mycklet skitsnack, mobbing osv osv.... Vem skulle då nånsin våga ta ett jobb? Barn är livet  Inte en dag har jag ångrat våra fyra.
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:02
|

Medlem
Antal inlägg: 14 536
Medlem sedan: 01-11-2002
Medlem nr: 14

|
CITAT (Kakaduan @ 09-01-2006, 10:48) Kan någon övertyga mig om att det där trevliga kan överväga? Jag skulle inte kunna tänka mig att leva utan all den kärlek och lycka det innebär att ha barn, men det är ju lätt för mig att säga som har mitt facit i hand...  Jag har tre vuxna barn och två barnbarn. Att ha barn är inte bara arbete, det är i grunden "kärt besvär".
--------------------
Norrbottenskusten zon 5-6
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:07
|
Medlem
Antal inlägg: 788
Medlem sedan: 28-01-2004
Medlem nr: 2 733

|
- Ja, jag är fullt på det klara med att det inte är någon hund jag skaffar, därav rubriken. - Ja, jag är medveten om att man inte köper barn på mellandagsrean. - Ja, jag är medveten om att det inte finns någon returrätt.
MEN DET ÄR JU DÄRFÖR JAG FRÅGAR!!!
Allt för ofta tycker jag att folk skaffar barn fast de inte borde - barn som mår dåligt av för lite uppfostran, för lite tid, för lite kärlek. Vilka är dessa människor som gör så och varför? Skulle jag bli en av dem? Jag vill inte göra samma fel och undrar därför vad det beror på...
Inget skulle göra mig gladare än att bli övertygad så att jag kanske vågar ta steget!
Kakaduan
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:08
|
Medlem
Antal inlägg: 6 877
Medlem sedan: 21-04-2005
Medlem nr: 5 537

|
Att få barn och allt va´det för med sig under första tiden (sådar1-1½år) är en av de få gånger man lyckas drabbas av "partiell minnesförlust". Helt plötsligt står man bara där och det finns juh inget underbarare än dom där små söta fossingarna, dom små knubbiga händerna, det lilla byltet som kommer smygande på nätterna och kryper tätt intill när mardrömmarna blir för hemska.  Kvinnornas ´"partiella minnesförlust" verkar dock va´av ett något allvarligare slag än hos oss män, direkt efter förlossningen "ska dom fan inte ha en unge till, det va´det jävligaste dom vart med om", för att en månad senare......duuuu, ska vi inte fundera på ett syskon? Att få smått i huset är jobbigt, slitsamt, arbetssamt och alldeles, alldeles underbart
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:10
|
Medlem
Antal inlägg: 1 135
Medlem sedan: 06-04-2005
Medlem nr: 5 335

|
Den negativa bild som målas upp här, stämmer helt klart till viss del in i livet med att ha barn, men vart har allt det positiva tagit vägen. Jag kan bara säga dig som mamma till 4 barn och mormor/farmor till 6 barnbarn att vad vore livet utan barn all den glädje de skänker mig både när de var små och idag som stora skulle jag aldrig vilja vara utan. Och jag håller fullständigt med Felix matte att börjar man leta det negativa bara så hittar man det snart i allting.
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:11
|
Medlem
Antal inlägg: 14 005
Medlem sedan: 27-11-2002
Medlem nr: 429

|
CITAT (Kakaduan @ 09-01-2006, 11:07) Allt för ofta tycker jag att folk skaffar barn fast de inte borde - barn som mår dåligt av för lite uppfostran, för lite tid, för lite kärlek. Vilka är dessa människor som gör så och varför? Skulle jag bli en av dem? Jag vill inte göra samma fel och undrar därför vad det beror på...
Inget skulle göra mig gladare än att bli övertygad så att jag kanske vågar ta steget!
Kakaduan Den frågan kan bara du svara på. Ingen annan vet om din stresstålighet t.ex Hur reagerar du om du väcks när du sover som bäst.... får kliva upp och byta bajsblöja eller bära ett barn som har ont i magen. Klarar du av att inte få sitta och mysa i soffan på kvällarna och se en bra film ostört. Känner du att du orkar ta hand om barnet även om det skulle bli något "fel"?
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:11
|

Medlem
Antal inlägg: 572
Medlem sedan: 31-03-2005
Medlem nr: 5 267

|
Jag tror inte på att barn utgör grunden till lycka för alla människor. Vissa människor vill inte ha barn och lever ett lyckligare liv utan. Men för många andra tror jag barn är den största tänkbara källan till lycka. Jag är inte så erfaren, min son är bara 17 månader, men vi har haft mycket krångel med honom under den tiden. Men det är ändå SÅ mycket värt det. Man kan räkna upp alla saker som krånglar, sömnbrist kan man förstå, vara sjuk och behöva sätta det åt sidan för att ta hand om nån annan kan man förstå, men det som inte går att förstå när man inte har barn är den enorma, stora lyckan som följer med ett eget barn. Hur hjärtat sväller av lycka när den lilla plirar upp på en och flinar med en liten tand, eller när han sömnigt trycker sig mot en för att man är den största tryggheten i hela världen. Det går att förstå lite, men inte fullt ut. Jag brukar säga att barn utökade mitt känsloregister åt alla håll. Aldrig förr har jag känt mig så arg, så irriterad, så trött, så förbannad och så maktlös, men heller aldrig så lycklig, så glad och så stolt. När min sambo leker med vår son hör jag honom skratta på ett lyckligare sätt än jag någonsin hört, även om vi båda stundvis går och muttrar om "GUD vad jobbig han är". Han kan skrika i två timmar och vägra sova, slänga maten på golvet, göra allt otyg han vet att han inte får och man är SÅ frustrerad. Sen tittar han upp med bus i ögonen, ler stort och kommer springande och kramar om ens ben och gnuggar ansiktet mot en. Och allt är förlåtet och man inser hur otroligt lycklig man är över att ha honom. Det finns ingen större och mer villkorslös kärlek. Men det kan vara MYCKET krångel också, men för min del är det ingen tvekan, allt det goda överväger tusenfalt, men det är något som är svårt att föreställa sig innan, eftersom man inte har de känslorna eftersom pyret inte finns än. Det är ett risktagande. Det är det. Det enda man kan göra är att lyssna till sitt eget hjärta. Är man villig att riskera hela sin bekvämlighet för att få uppleva detta enorma känsloregister och denna obeskrivbara lycka? Det blir aldrig bara bra, men det blir aldrig bara dåligt heller.
--------------------
Murphys lag: Om något kan gå snett kommer det att gå snett, och vid sämsta möjliga tillfälle.
Murphys femte lag: Om någonting absolut inte kan gå snett, gör det det ändå.
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:12
|

Medlem
Antal inlägg: 2 524
Medlem sedan: 22-02-2005
Medlem nr: 5 050

|
CITAT (Kakaduan @ 09-01-2006, 11:07) Allt för ofta tycker jag att folk skaffar barn fast de inte borde - barn som mår dåligt av för lite uppfostran, för lite tid, för lite kärlek. Vilka är dessa människor som gör så och varför? Skulle jag bli en av dem? Jag vill inte göra samma fel och undrar därför vad det beror på... [QUOTE] Om du ser det så blir du nog inte en av dem. Du kommer glad i hågen att vackla upp mitt i natten, hämta runt hela stan när du får tonåringar, oroa halvt ihjäl dig och älska dem så det gör ont. Det ska vara jobbigt att ha barn, men om man gör sig besväret så blir det bra människor i slutändan och såna behövs. /Åsa
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:12
|

Medlem
Antal inlägg: 201
Medlem sedan: 03-06-2005
Medlem nr: 5 927

|
Ibland är det jobbigt, men man orkar ändå på nåt sätt. Det är sant att livet ändrar oåterkalleligt, men det är det värt. Tycker själv att det bara har blivit bättre, barnen är det bästa som finns  vad gäller parförhållandet så får man ta sig tid för varandra ibland och kan säga att vårat förhållande har blivit bara bättre efter att barnen kom till världen.
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:20
|

Medlem
Antal inlägg: 4 474
Medlem sedan: 08-11-2003
Medlem nr: 2 552

|
Jag tror faktiskt att du fixar att ha barn mycket bättre än en del andra då du redan innan, öppet reflekterar över de svårigheter som kan uppstå. Lycka till och glöm inte bort att tala om när det är dax
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:21
|

Medlem
Antal inlägg: 1 140
Medlem sedan: 21-05-2005
Medlem nr: 5 846

|
Jag har inga barn och jag har också sett att många "sliter" med sina barn. Jag har också undrat hur jag skulle klara av det, hur mitt liv skulle kunna komma att se ut/bli. Och svaren på alla dessa frågor finns ju inte någonstans att läsa eller det finns ingen som kan berätta det för mig. Men samtidigt som jag ser hur mina vänner och släktingar har det jobbigt med sina barn i bland så ser jag ju också hur bra de har det andra gånger, det roliga de har och den kärlek som finns emellan dem. Just det är det som har fått mig att inse att det vill jag inte missa, jag vill inte bli gammal utan att ha upplevt det! Därför har jag bestämt mig för att ja, jag vill ha barn, jag vågar ta "risken" att det blir jobbigt för jag hoppas och tror att det är värt alltihop! Undrar om jag har rätt... Det är väl inte mycket till svar Kakaduan, men det är så här jag har tänkt. Ville bara dela med mig av det...
--------------------
Hälsningar Karin, Zon 3 (4)
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:22
|
Medlem
Antal inlägg: 788
Medlem sedan: 28-01-2004
Medlem nr: 2 733

|
Tack för alla svar!
Inte ser jag (och inte LETAR jag) bara efter det negativa i livet - tvärtom, men att skaffa barn är ett enormt ansvar och jag är en person som tar stort ansvar och vill göra "rätt". Det är ju en levande varelse det handlar om...
Det verkar som om de flesta tycker att det är goda väger upp det jobbiga många gånger om.
Kakaduan
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:22
|

Medlem
Antal inlägg: 5 498
Medlem sedan: 01-11-2002
Medlem nr: 20

|
CITAT (Kakaduan @ 09-01-2006, 11:07) Allt för ofta tycker jag att folk skaffar barn fast de inte borde - barn som mår dåligt av för lite uppfostran, för lite tid, för lite kärlek. Vilka är dessa människor som gör så och varför? Skulle jag bli en av dem? Jag vill inte göra samma fel och undrar därför vad det beror på...
Inget skulle göra mig gladare än att bli övertygad så att jag kanske vågar ta steget! Ja Kakaduan - precis detta precis detta! Mycket är mönster och val - medvetna och omedvetna sådana. Barn = lycka - det är som en gammal Magnus Uggla sång om villa å kombi, man skaffar barn mm för alla andra har det. Grupptryck - socialt tryck, föräldrar mm. En del vill ha abrn andra inte - och man får ändra sig men inte tillbaka. De flesta säger ju att det är värt det, men det kan de inte veta då det bara går å pröva på det ena här i Livet. Och hur man gör och inte gör - jaaaaaaa...ibland kan jag tänka men HU så ensam jag kommer å bli när jag är gammal, men dte kan man bli lik förbenat med barn. Många tror jag också skaffar barn för de är rädda för ensamheten. Tycker ibland det borde krävas körkort för barn ;-)
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:25
|

Medlem
Antal inlägg: 5 498
Medlem sedan: 01-11-2002
Medlem nr: 20

|
Jag glömde å säga - man kan ha mervärde och glädje i sitt liv även utan barn. Fast dte är många som glömmer och inte kan och inte vet hur man gör...... Barn var ju förr i tiden en ägodel, självklarhet, försörjning mm. Det är de inte idag, så vi kan välja mer informerat och viktigaste vi har ett val.
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:26
|

Medlem
Antal inlägg: 572
Medlem sedan: 31-03-2005
Medlem nr: 5 267

|
CITAT (Kakaduan @ 09-01-2006, 11:22) Tack för alla svar!
Inte ser jag (och inte LETAR jag) bara efter det negativa i livet - tvärtom, men att skaffa barn är ett enormt ansvar och jag är en person som tar stort ansvar och vill göra "rätt". Det är ju en levande varelse det handlar om...
Det verkar som om de flesta tycker att det är goda väger upp det jobbiga många gånger om.
Kakaduan Jag tror att det är väldigt sunt att leta efter det negativa i såna här fall. Att vara realist och inte se allt genom rosaskimrande glasögon utan ta alla faktorer i beaktande och fatta ett beslut utifrån det. Jag tycker det låter som om du tänker väldigt förnuftigt och inte bara rusar in i något som är så här pass stort. Det låter som en vettig människa, och en vettig människa blir en vettig förälder. Lycka till vad du än bestämmer dig för.
--------------------
Murphys lag: Om något kan gå snett kommer det att gå snett, och vid sämsta möjliga tillfälle.
Murphys femte lag: Om någonting absolut inte kan gå snett, gör det det ändå.
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:28
|

Medlem
Antal inlägg: 5 855
Medlem sedan: 11-05-2004
Medlem nr: 3 584

|
CITAT (Björken @ 09-01-2006, 11:10) vad vore livet utan barn Lite krasst ändå, va? "Vad vore livet utan barn?". Jag och min man som inte kan få barn - skulle vi då ha ett värdelöst liv? Svar: NEJ!!! Beskriv gärna hur kul ni tycker det är att ha barn men nonchalera/förringa/nedvärdera inte det liv de lever som av olika anledningar inte har barn, tack.
--------------------
Skåne zon 1
|
|
|
|
|
09-01-2006, 11:32
|

Medlem
Antal inlägg: 9 732
Medlem sedan: 01-11-2002
Medlem nr: 22

|
CITAT (Kakaduan @ 09-01-2006, 10:48) Kan någon övertyga mig om att det där trevliga kan överväga? Nej, man är dessutom två om det. I livet finns inga garantier, ändå gifter sej folk, byter jobb, bygger hus... Det är som allt här i livet, man bestämmer själv, hur det blir. Tänker man bara på de negativa sakerna, blir det negativt. Och tvärtom.
--------------------
Carpe Diem. Fånga dagen.
Ta ingen skit, tjejer! Grynet
|
|
|
|
1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
0 medlem(mar):
|
|
 |
|