Hur kommer man ur detta? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Sm�prat

Hur kommer man ur detta?, Deppvarning...

Annica J Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-12-2007, 18:01 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 159 Medlem sedan: 25-11-2007 Medlem nr: 13 211	Hej! OBS! L�ngt och gn�lligt... �nnu en timmes varf�r, hur, varf�r d�, n�r, varf�r tror du det? osv. Dessa psykologer ger mer huvudbry �n hj�lp tycker jag. Jag har under l�ng tid (ca 10�r) varit nere och deppad och misstror mig sj�lv(l�g sj�lk�nsla) och g�r nu hos "pyskolog" f�r att kanske finna n�gon �nde p� detta el�nde. Helt otroligt enligt m�nga att en s� ung m�nniska k�nner s�h�r. Jag vet inte vart jag skall ta v�gen? Jag orkar knappt med mig sj�lv och �r bara ledsen och nere hela dagarna och att julen kommer g�r mig bara mer illam�ende...Jag vill verkligen rymma ur min egen kropp eller bara f�rsvinna, men det �r ju inte det l�ttaste. Jag har varit l�ngtidsjukskriven en bra tid nu och nerklankning fr�n familj och anh�riga b�rjar ta sig bra. Lathet, blyg och l�jlig �r vad jag �r f�r att jag ej vill ha ett jobb....Vadd� inte vill jag vill allt annat �n att vara s�h�r och m� s�h�r men ingen vill fatta hur jag m�r....Ryck upp dig brukar vara min moders svar, s� farligt �r det ju inte.... Som om hon visste det hon har ej min kropp. Jag har g�tt upp hemskt i vikt av kortisonsprutor och tr�st�tning, kroppen v�rker som jag har blivit misshandlad(Reumatism) och hoppet om att inte bli allergisk och f� allergichock finns alltid i mina tankar(sv�r allergi och astma). Jag �r s� less p� mitt liv, att ha det s�h�r och ingen att f� st�d och uppmuntran ifr�n. Man kan ju inte ens f� st�d av sjukv�rden utan blir bollad �t alla h�ll och kanter... Suck! S� less p� allt....jag bara �r, inget mer. Finns det n�gon som kanske kan veta hur jag kan ta mig ur detta? N�gon som har ett tips om hur man kan vinna sin livsgnista �ter? Vill inte m� s�h�r men sitter liksom fast. Annica

4 sidor

1 2 3 > »

Nytt inl�gg

Svar (1 - 19)

Marina i H�llekis	03-12-2007, 18:44 L�nk hit: #2
G�ster	Hej Annica! Jag f�rst�r hur du k�nner dig, har sj�lv varit sjukskriven i 7 �r. Det som �r viktigt �r att g�ra n�got som man sj�lv �r stolt �ver, k�nna att man klarar av n�got! Det kan vara sv�rt, det finns ju anledning till att man �r sjukskriven! Jag sl�ktforskar bl a med hj�lp av internet, det har f�tt mitt sj�lvf�rtroende att stiga. Sedan att sl�kt, vissa "v�nner" har sv�rt att f�rst�, �r nog tyv�rr vanligt, jag kan tyv�rr inte ge n�got r�d d�r...f�rst�r inte att det �r de m�nniskorna som borde k�nna en b�st som har sv�rast att f�rst�, att folk kan tro att n�gon vill g� hemma isolerad och med d�lig inkomst frivilligt! Det viktigaste �r att du l�r dig leva med dit handikapp, accepterar att det tyv�rr har blivit s� h�r, f�rst d� kan man g� vidare, det �r sv�rt, jag gick p� gruppterapi med andra skadade, men kan fortfarande inte alltid finna mig i situationen. D�lig p� att ge r�d, men som sagt var, det viktigast f�r mig �r att k�nna att det finns n�got att g�ra, s�lla lite bland de man umg�s med, inte umg�s s� mycket med dem som f�r en att m� d�ligt och att diskutera med m�nniskor som man kan ha lite distans till som h�r p� odla eller andra forum, m�nniskor som inte ifr�gas�tter hur man m�r eller vad man g�r. Marina

Annica J Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-12-2007, 18:51 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 159 Medlem sedan: 25-11-2007 Medlem nr: 13 211	Tack till ditt svar Marina! Skall f�rs�ka kolla runt lite...f�rs�ker hitta n�got att g�ra men det �r sv�rt. Som jag f�rklarade till psykologen idag s� sa jag att min mor var som en liten gubbe med horn i pannan och eldgaffel som stack mig satt p� min axel och varje g�ng jag f�rs�kte n�got blev det -det klarar inte du, -det �r en dum id� osv. Jag VET verkligen inte hur jag skall bryta detta m�nster med att alla "elaka" kommentarer fastnar och de som �r positiva misstros. T�nk om man bara kunde peta h�l p� denna lilla fula gubbe/gumma som sitter p� axeln och s�ga att JAG KAN. Men jag har ej modet och �ven om jag skulle v�ga s� tror jag ej mig sj�lv. Skall kolla lite p� b�cker imorgon t�nkte jag. N�gon som kanske kan ge en ett annat perspektiv p� allt. Har du n�got tips kanske? Tackkramar Annica

kerstin z5-6 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-12-2007, 18:56 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 21 879 Medlem sedan: 10-01-2003 Medlem nr: 559	Vet inte om du pr�vat n�got l�kemedel -Det finns faktiskt biologiskt betingade depressioner ocks� -D� kan man beh�va hj�lp med kroppens funktioner f�r att sedan ta itu med det andra problemen - Att verkligen hitta en hobby som man �lskar �r v�ldigt bra f�r sj�lvk�nslan -tr�dg�rd �r en s�dan hobby tex jag �nskar dej all lycka K -------------------- Kerstin Ut sementem feceris, ita metes (Cicero)

Marina i H�llekis	03-12-2007, 18:59 L�nk hit: #5
G�ster	Det finns n�got som kallas energitjuvar, det �r de m�nniskorna som p�verkar en negativt. Jag tror det b�sta �r att under en tid f�rs�ka minska p� tiden man umg�s med dem, tills man har klarat att ladda batterien och �r stark nog att b�rja tr�ffa dem igen och d� kan man nog umg�s p� ett trevligare s�tt. Jag petar p� din andra axel och s�ger, du kan, du kan, du kan

Anki p� �land Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-12-2007, 19:08 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 6 847 Medlem sedan: 26-05-2004 Medlem nr: 3 723	Som sagt, sv�rt att ge direkta r�d. Min ena dotter f�r ganska rej�la depressioner med oj�mna mellanrum. Eftersom jag bor 50 mil fr�n henne �r det sv�rt att finnas till hands annat �n per telefon och jag vet att hon har en sv�rmor som kanske liknar din mamma, hon f�rd�mmer allt hon g�r och p�pekar s� ofta hon kan hur misslyckad hon �r. N�r hon m�r som s�mst undviker hon att tr�ffa sv�rmorsan och hon har ocks� haft turen att ha ett jobb som hj�lpt henne till en psykolog som hj�lpt mycket med kognitiv terapi och �ven medicin. Perioderna n�r hon �r nere blir kortare och kortare. �ven hon har en hobby som hon �r j�tteduktig p� och som hon ut�var b�de n�r hon m�r bra och n�r hon m�r d�ligt. Och hon s�ger sj�lv att n�r hon pysslar med det k�nns allt b�ttre. Hoppas du ocks� kan hitta n�gon som kan ge dig just den d�r r�tta hj�lpen som passar dig! Anki -------------------- Hundar och pelargoner....... sen �r man sysselsatt �ret om :) Huserar p� s�dra �land mitt album

Marina i H�llekis	03-12-2007, 19:26 L�nk hit: #7
G�ster	http://www.bokus.com/b/9137127322.html

netaave Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	03-12-2007, 19:32 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 8 016 Medlem sedan: 12-04-2004 Medlem nr: 3 244	Att ha energitjuvar i sin n�rmaste familj �r att likna vid psykisk tortyr, n�r man m�r som s�mst. Om inte dom som st�r en n�rmast f�rst�r, vem g�r d� det? Man m�ste ingenting n�r man m�r s� h�r, och framf�rallt kan man inte "rycka upp sig" Man m�ste heller inte �lska sina energitjuvar, inte ens om det �r en mamma. Sv�rt att ge konkreta r�d, men... F�rs�k att hitta saker du m�r bra av, och f�rs�k g�ra s�dant. F�rs�k komma p� vilka i din v�nkrets som inte �r energitjuvar, och v�rda dom relationerna. L�gg s� lite energi som det bara �r m�jligt p� dom andra, s�dana "v�nner" skippar man, men sl�kten kanske man m�ste tr�ffa ibland. G�r det om och n�r du m�ste, inte annars. G� d�rifr�n om det k�nns jobbigt. Vad g�ller r�dslan f�r allergi, s� kan jag d�remot inte ge n�got r�d. L�s p� i �mne kanske, skaffa dig kunskap. Till sist, s�k upp andra med v�rk, finns idag t.ex. patientforum p� n�tet f�r n�stan alla �kommor. Finns inget som hj�lper s� bra som att f� �sa ur sig till n�gon som har varit eller �r med om samma sak och vet hur det �r. --------------------

Annica J Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-12-2007, 19:32 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 159 Medlem sedan: 25-11-2007 Medlem nr: 13 211	Visst e man l�jlig Sitter och snyftar �t era svar d� tanken p� att man f�r mer st�d fr�n helt fr�mmande m�nniskor �n familj/n�ra/k�ra �r helt ofattbart. TACK Jag f�rs�ker verkligen ta mig ur denna soppa och har i planerna att F�RS�KA utbilda/l�sa lite p� distans men pengarna och "v�ga-andan" �r ganska l�g. Men som jag h�ller p� nu funkar uppenbarligen inte. Funderar p� att f�lja min personlighet men VET att detta yrke/utbildning ej �r s� eftertraktat av f-kassa m.m. och som s�kert alla vet s� �r det ju inte b�sta pengen i m�naden man f�r. Visst man �verlever men lever man JAG har ALDRIG spenderat pengar p� mig sj�lv, bara varit gener�s och sn�ll mot alla andra i min omgivning f�r att bli mer omtyckt och faktiskt veta att jag t�nker p� dem och inte motsatsen som vissa menar...Jag t�nker F�R mycket p� alla andra och detta har nu gjort mig sjuk....Jag m�ste, m�ste, m�ste, m�ste ta mig ur detta. Jag skall lyckas Men f�rst m�ste jag b�rja tro att jag f�rtj�nar att leva, andas att bara vara JAG och inte hur andra vill ha mig. �h, era stackare vad jag l�gger mycket p� er men det k�nns �ven sk�nt att kunna f� lite opartiska f�rslag. Tack! Denna sida �r mer �n guld v�rd f�r mig nu skall ni veta.... Kram Annica

momme Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	03-12-2007, 19:38 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 44 Medlem sedan: 22-08-2007 Medlem nr: 12 160	Hej Annica. Jag slumpade tillf�lligt(fast jag tror inte p� slump) in p� din tr�d och min nyfikenhet var vaknat. Jag l�sta ditt inl�gg ett par g�nga f�r att f�rs�ka f�rst� dig s� mycket det nu kan vara m�jligt. Jag gick in och s�g din profil d�r du beskriver dina intressen. Se p� vilken som �r din huvudintresse. kaktus och h�lst de l�ngh�riga. Se p� den riktig. Ut�t verkar den svag mjuk pch l�t�tkomligt. men under de l�nga h�ren k�nner du hur den sticks. man kan n�stan kalla den en iggelkotte i camuoflagedr�kt. Jag tror att du �r likadant p� n�got vis. men du har klippt taggerna bort och "h�ret" blir mer tunnsliten. N�gonstans inom dig finns taggerna kvar och v�ntar p� dig. Du m�ste prova finna dem och ta dem p�. S� kan du b�ttre f�rsvara dig inte bara mot andra som pikar dig men �ven mot dig sj�lv och dina destruktiva tankar. Jag vet vad det kostar jag har sj�lv varit genom en p�rs p� n�gra �r men har tagit mig ut genom tunneln men det var absolut inte l�tt. Jag valde f�rst bort de m�nniskor som var s� kloka att det var grymt det var lite av en process. Jag tyckte med ett att det blev om �n v�rre f�r jag k�nde mig pl�tslig ensam. Men det gav mig frid att se p� mig sj�lv som person. De f� v�nner jag hade tillbaka var riktiga v�nner d�rav en som var virklig god som jag kunna t�mma mig inf�r. Hon gav mig ett spark n�r det beh�vdes och en axel att gr�ta vid n�r det var tid f�r det. men framf�r allt gav hon mig tid. Jag skall inte h�r vara varken klok eller besseweisser men jag tror att du skall gi dig tiden till dig sj�lv i f�rsta hand. Du �r unik det �r vi alla. Se p� dig med possitiva �gon ochjag hoppas att det vill g� gott f�r dig. Som Kerstin var inne p� kan en del av dina problem ocks� vara biologiska. men ett �r s�kert Kropp och sj�l h�ngar samman. Krya p� dig min v�n och pyssla om dina kaktusser det kanske ocks� hj�lper dig. Ha en bra dag Momme

Annica J Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-12-2007, 19:44 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 159 Medlem sedan: 25-11-2007 Medlem nr: 13 211	Nu kommer min tuffaste fr�ga Hur F-N v�ljer man bort sin familj Bor i en liten stad och min mor tillh�r tyv�rr ett s�dant damsl�kte att alla vet allt eller ocks� f�r de veta....Har s� m�nga g�nger beh�vt f�rsvara mig mot f�rtal fr�n helt fr�mmande m�nniskor f�r de "har h�rt n�gonstan att". N�r man sedan konfronterat s� vill man henne bara illa (bokstavligt!) och hela -du �nskar mig d�d fasonen b�rjar. Suck suck suck, s� som jag grinar nu har jag ej gjort p� l�nge men det l�ttar en stor tyngd fr�n mitt hj�rta. Tusen -or till er alla. Annica

Ulrica Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-12-2007, 19:46 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 2 292 Medlem sedan: 11-07-2007 Medlem nr: 11 481	F�rst och fr�mst: det finns hopp, det g�r att ta sig ur den situation d�r du befinner dej nu! Ibland kan man dock beh�va hj�lp. Det g�ller d� att hitta bra hj�lp. Jag anser att kognitiv terapi �r det absolut b�sta. I st�llet f�r att fokusera p� allt som eventuellt en g�ng har g�tt snett och varf�r s� tar kognitiv terapi avstamp i nuet och syftar till att hitta strategier f�r att klara av vardagen och dess motg�ngar. Men det kan vara sv�rt att f� tag p� en kognitiv terapeut. Under tiden kan jag rekommendera tv� b�cker som jag tycker �r helt fantastiska: "Vem �r det som best�mmer i ditt liv?" av �sa Nilsonne "Att leva ett liv, inte vinna ett krig" av Anna K�ver Kolla g�rna upp annat som dessa tv� f�rfattare har skrivit och ta en titt p� �sa Nilsonnes hemsida! Du �r INTE lat eller l�jlig! Men jobbigt nog �r du sj�lv den enda som kan g�ra n�got �t den d�r l�jliga gubben p� axeln. Det �r sv�rt, det �r jobbigt men det �r v�rt besv�ret! Ett tips �r att inte k�mpa emot, utan l�t honom sitta d�r och tjata. Du beh�ver ju inte lyssna! Framf�rallt ska du inte tro ett enda ord av vad han s�ger f�r det �r bara struntprat! En del av oss m�nniskor tar alldeles f�r allvarligt p� tankar och k�nslor och tror att de �r "sanningen". Om du ist�llet bara ser dem som de �r - tillf�lliga g�ster - tankar och k�nslor som kommer och g�r, och som du sj�lv kan v�lja att bjuda in och h�lla kvar vid eller be att �terkomma s� beh�ver du inte p�verkas s� mycket av dem. H�ll ut - det finns ljus p� andra sidan tunneln! Kram!

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	03-12-2007, 19:54 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! S�k hj�lp hos en psykiater. En s�dan l�ng depression som du har kan ingen psykolog bota. Det troliga �r att du har en brist av n�gon signalsubstans i hj�rnan. Du skulle aldrig g� s� l�nge med insulinbrist s� varf�r g� med signalsubstansbrist. Det finns idag ett antal mediciner som troligen kan hj�lpa dig. M�nga har biverkningar men det g�r oftast att hitta n�got som inte ger f�r mycket. Det �r alltf�r m�nga m�nniskor som tar livet av sig i on�dan f�r att de inte f�r medicinsk hj�lp. Jag k�nner massor med m�nniskor som idag kan leva ett bra liv och arbeta sedan de har f�tt antidepressiva medeciner. Det kan vara sv�rt att hitta en psykiater men det finns iallafall n�gra privata h�r i landet. F�rs�k att hitta n�gon i din omgivning som kan hj�lpa dig med att hitta en bra l�kare f�r jag tror inte att du sj�lv har kraft till det. Jag vet att du inte TROR att du �r v�rd n�gon hj�lp och att alla skulle m� b�ttre om du f�rsvann men det �r inte sant. Det kommer du att uppt�cka n�r depressionen f�rvinner. Att ha en depression �r att befinna sig i helvetet. F�rs�k att h�lla ut det finns hj�lp att f�! MVH Jan Lindgren

Annica J Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-12-2007, 19:59 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 159 Medlem sedan: 25-11-2007 Medlem nr: 13 211	Uj, uj, uj nu skall jag skaffa en massa b�cker att pl�ja. Ni skall f� h�ra en l�jlig tanke jag har....jag VET vart min efterl�ngtade,energih�jare, lyckobringare, sorgd�dare och You-go-girl v�xt finns....I min mammas kvarter. En ENORM Mammillaria bocasana som bara st�r och ropar p� mig men jag kan ej med att fr�ga damen igen d� det var ett exemplar p� 30 �r som de f�tt utav v�nner som var borta nu.... Jag blir galen att jag BARA VILL HA DEN! Att en v�xt kan h�je en s� �r jag ute och g�r s� g�r jag extra f�rbi det huset f�r att f� en skymt av denna vackra v�xt....en KAKTUS Sk�ms s� f�r att tycka detta om denna v�xt men vill s� g�rna fr�ga igen. V�gar dock ej f�r jag vill ej s�ra dem p� n�got vis. Annica

momme Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	03-12-2007, 20:03 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 44 Medlem sedan: 22-08-2007 Medlem nr: 12 160	CITAT (Annica J @ 03-12-2007, 19:44) Nu kommer min tuffaste fr�ga Hur F-N v�ljer man bort sin familj Bor i en liten stad och min mor tillh�r tyv�rr ett s�dant damsl�kte att alla vet allt eller ocks� f�r de veta....Har s� m�nga g�nger beh�vt f�rsvara mig mot f�rtal fr�n helt fr�mmande m�nniskor f�r de "har h�rt n�gonstan att". N�r man sedan konfronterat s� vill man henne bara illa (bokstavligt!) och hela -du �nskar mig d�d fasonen b�rjar. Suck suck suck, s� som jag grinar nu har jag ej gjort p� l�nge men det l�ttar en stor tyngd fr�n mitt hj�rta. Tusen -or till er alla. Annica Hej ige Annica. Ja det var en tuff fr�ga men en naturlig s�dan i din situation. Att v�lja bort sin familj �r v�l den sissta utv�g man tar till. I ett tidigare svar talas det om att bara bes�ke familjen n�r det �r ett m�ste och att g� n�r det k�nns jobbigt. Jag skulle nog i f�rsta hand se p� dem alternativen. N�r och om du m�ste konfrontera din sl�kt skall du s� klart g�ra det. jag ville d� bara utr�tta detta �rinde och bede om ett svar och kan jag inte f� det s� v�nda mig och g� bort. Det �r den tanka som du skall ha inf�r m�tet. Det �r ett s�tt att plocka fram taggerna du har i dig och visa dem. N�r den vanliga tiraden som du omtaler kommer skall du inte besvara den men g� d�rifr�n. Ett s�tt att visa att du inte vill diskutera just detta �mnet. M�nga m�drar/f�drar har anv�nt detta som vapen d�rf�r de k�nner sig maktl�se. man har inte l�ngre kontrollen och s� gripar man till vad som helst f�r att f� tillbaka den. Kun en kan gi dem det och det �r "offret" f�r denna taktik. S� sm�ningom b�rjar man sj�lv att f� kontroll �ver sitt liv och jag kan s�ga det �r det �r den h�rligsta k�nslan som finns. Med det kommer ocks� sj�lvrespekten tillbaka. Hoppas att det kan bli n�got gott och konstruktivt ut av alltsammans. Ha en f�rtsat bra dag Momme

Marina i H�llekis	03-12-2007, 20:10 L�nk hit: #16
G�ster	Jag hoppas att du inser, hur modig du �r, n�r du v�gar skriva hur du m�r och vilket stort steg det �r ! Det finns s�kert flera h�r p� odla, medlemar och g�ster, som nu inser att de inte �r sj�lva och f�r tr�st, med hj�lp av din tr�d! Marina

kerstin z5-6 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-12-2007, 20:13 L�nk hit: #17
Medlem Antal inl�gg: 21 879 Medlem sedan: 10-01-2003 Medlem nr: 559	Man ska inte v�lja bort sin familj -man ska v�lja sig sj�lv f�rst ett tag bara Det inneb�r inte att vara ov�nlig -bara att s�tta upp en gr�ns f�r vad man orkar med just d� .. Ett steg i taget -------------------- Kerstin Ut sementem feceris, ita metes (Cicero)

Annica J Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-12-2007, 20:15 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 159 Medlem sedan: 25-11-2007 Medlem nr: 13 211	Tack Marina! M�ste faktiskt erk�nna att jag tjuter som en stucken gris....Har burkat upp dessa k�nslor f�r alla, ink min psykolog sk�ms f�r att visa min svaga sida men nu �r den h�r i alla fall. Nu skall jag tr�sta mig med att k�ka popcorn och se favoritfilm tror jag, bara f�rs�ka varva ner d� jag �r i uppl�sningstillst�nd. Det alla har skrivit h�r �r mer �n den hj�lpa jag f�tt av min psykolog(sedan ett par m�nader tillbaka). Imorgon �r en ny dag och d� minsann! (Hoppas jag.)Kan tyv�rr inte sova s� mycket l�ngre d� jag har s� sv�rt att slappna av och varva ner och vaknar av minsta kn�pp eller om en fluga skulle fisa MILJONER kramar till er alla. Jag �r v�ldigt glad att ni finns. Kram Annica

Hannele Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-12-2007, 20:20 L�nk hit: #19
Medlem Antal inl�gg: 9 732 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 22	CITAT (Annica J @ 03-12-2007, 18:51) Jag VET verkligen inte hur jag skall bryta detta m�nster med att alla "elaka" kommentarer fastnar och de som �r positiva misstros. T�nk om man bara kunde peta h�l p� denna lilla fula gubbe/gumma som sitter p� axeln och s�ga att JAG KAN. Men jag har ej modet och �ven om jag skulle v�ga s� tror jag ej mig sj�lv. L�tt f�r mej att s�ga, men alla her v�l n�gra negativa minnen, man v�ljer lite sj�lv, vad man vill minnas. Har du skrivit dagbok? G�r det, f�r om man har bearbetat det tr�kiga, kan det vara l�ttare att l�mna det bakom sej. Psykologen borde v�l ha hj�lpt dej en bit p� v�gen. -------------------- Carpe Diem. F�nga dagen. Ta ingen skit, tjejer! Grynet

flower Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-12-2007, 20:25 L�nk hit: #20
Medlem Antal inl�gg: 703 Medlem sedan: 30-06-2004 Medlem nr: 3 971	Hej v�nnen Jag har precis som dig en mamma som mer �n g�rna ger kritik om allting, detta antagligen f�r att hon har d�lig sj�lvk�nsla sj�lv och vill h�vda sig gentemot andra p� detta viset. F�r att g�ra en historia kort s� vaknade jag upp en dag i mitt liv och best�mde mig f�r att nu fick det vara nog. Jag b�rjade g� p� acoa m�ten eftersom mina f�r�ldrar var och �r alkoliserade. D�r fick jag verktyg f�r att kunna g� vidare med mitt liv samt f�rst�else �ver varf�r allt var som det var. Jag fick tr�ffa andra m�nniskor som upplevt samma saker som jag hade gjort, jag var pl�tsligt inte ensam om det som jag hade trott i hela mitt liv. Jag fick st�d och n�gon som lyssnade och f�rstod mig samtidigt som de hindrade mig fr�n att ta p� mig "offertofflorna". Jag vet inte hur din barndom har varit men en sak l�rde jag mig p� acoa, och det var att hela konceptet gick ut p� att f�r�ldern inte hade varit en f�r�lder utan valt bort sitt barn till f�rm�n f�r alkohol, sex, mat, fanatisk tro, droger osv. Jag kan p� din ber�ttelse ana att du inte har haft n�gon riktig mamma av n�gon anledning. Hon i sin tur har s�kert heller aldrig haft en riktig mamma eftersom s�dant ofta �rvs vidare. Hur skulle hon kunna ge dig det du beh�vde om hon inte hade f�tt det sj�lv av sin mamma. F�r mig s� vaknade jag till n�r min pappa dog. Jag f�ll totalt i botten och blev sjukskriven, detta resulterade i att jag b�rjade fundera och t�nka mycket p� min barndom. Jag som hela livet hade trott att det var mig det var fel p� ins�g pl�tsligt att det kanske berodde p� n�got jag varit med om i min barndom. Detta l�nga arbete med mig sj�lv har resulterat i att jag nu har b�rjat skolan och t�nker sluta jobba inom v�rden eftersom jag inte l�ngre klarar av att stanna kvar inom detta arbete. Det har �ven gett insikter om varf�r jag hela mitt liv har s�kt mig till fel v�nner och framf�rallt fel sorters killar. Jag har �ven f�tt ett annat syns�tt p� saker och ting. Essensen med denna historien �r iallafall att allt som k�nns m�rkt just nu, kanske senare visar sig vara det b�sta som n�gonsin har h�nt i livet. S� blev det iallafall f�r mig. Det finns en mening med allt som sker kan jag se idag, vilket jag absolut inte s�g f�rut. Du �r v�rdefull och en alldeles unik m�nniska. Det finns bara en av dig p� denna jord. En g�ng i tiden s� fick jag en j�ttefin dikt av en v�n och den ska �ven du f� av mig. Tro p� dig sj�lv Varf�r �r det s� sv�rt att tro att man �r bra. att k�nna att just jag �r den jag helst vill va. N�n annans kvalite�r �r s�nt man bara vet. Men uppskattning fr�n andra tas emot med tveksamhet. T�nk om vi bara kunde byta plats ett litet tag och genom andra �gon se oss sj�lva f�r en dag. D� skulle du f� veta det du inte tror p� nu - att det �r helt fantastiskt att det finns n�gon som du. M�nga kramar fr�n mig till dig -------------------- M�nga kramar / Flower zon 4

G� till: Sm�prat

4 sidor

1 2 3 > »

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: �ndra till: Standard · Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 30-06-2025, 04:16

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon