felringningar, sällan det ringer på min mobil Alternativ

[gunvor]

nu ringde det i alla fall och någon sade "vart har jag kommit" - jag svarade som jag brukar vid felringningar "vem hade du tänkt ringa till?"
Hon blev sur och slängde på luren.
Kan inte se någon anledning för mig att presentera mig för folk som ringer fel - hur gör ni?

[TEZZ]

Jag gör också på det sättet. Jag brukar fråga vem dom vill prata med. I bland får jag svar men i ofta läggs bara luren på.

[MariaS]

Här har vi en tant från annan ort och riktnummer, som envisas med att ringa hit och fråga efter någon Gunvor, en gång/vecka. Att inte människan lärt sig efter 8 år!

[rahmat2]

nu ringde det i alla fall och någon sade "vart har jag kommit" - jag svarade som jag brukar vid felringningar "vem hade du tänkt ringa till?"
Hon blev sur och slängde på luren.
Kan inte se någon anledning för mig att presentera mig för folk som ringer fel - hur gör ni?

Den som ringer fel skulle snabbt be om ursäkt,för det var inte meningen att hamna fel. Och man märker att hamnat fel oavsett om den som svarar i telefonen presenterar sig eller inte.
Rahmat

[Gita]

Felringningar kan bli ganska kul: En gång ringde en dam och frågade efter ett mansnamn, när jag svarade att hon måste ringt fel så sa hon, "människa, tala då om för mig vilket nummer han har". En annan gång ringde man och frågade om gubben var hemma, när jag sa att han var på jobbet så bara bröt han samman av skratt och sa, "F-n, du driver med mig, skulle han nånsin jobba, nå ta det där med storken också!"
Gita

[Tosan]

Det brukar ringa en dam till mig ibland och presentera sig som mormor. När det hänt några ggr så berättade hon att barnbarnet hette samma som jag i förnamn, har samma siffror i telefonnr, fast två är omkastade. Och så när jag kollade hennes nummer så visade det sig att hon bor typ 100 meter härifrån Då kan det ju lätt bli fel.

[Grå]

Man känner sig ju jättedum när man ringer fel, och speciellt när man gör samma misstag flera gånger. Fast jag brukar iallafall be om ursäkt 101 gånger innan jag generat slänger på luren.
Har jobbat i många herrans år nu med mobiltelefon i tjänsten och har varit van att kunna ringa "vanliga" nummer. För tillfället är jag och jobbar några dagar i veckan på en lite större industri med telefonväxel, och gissa hur många gånger om dagen jag glömmer bort att slå nollan före riktnumret från tjänstetelefonen och därmed hamnar hos en mängd ovetande människor som tillslut bara suckar uppgivet "Är det du nu igen..."

Riktigt pinsamt är det när man ringer fel vid 7-tiden på morgonen och helt märkbart väcker folk...

[vildvittra]

det värsta jag någonsin varit med om hände för flera år sen, mobiltelefoner var rätt nya och min rätt nya dåvarande kille hade åkt långt bort på fältkurs med sin skola.....sent på kvällen saknar jag honom och skriver ett långt mysigt sms och avslutar "kyssar du vet vem"
dagen där på ringer en, för mig vilt främmande norrländsk tjej
hon undrar om jag och hennes man (som hon är gravid med) har en affär (!!) jag hade skickat smset till fel människa!!!
väldigt förvånad försökte jag lugna ner henne och samtidigt förklara att mitt sms måste ha hamnat fel

summa summarum:var nogranna med att smset hamnar rätt annars kan det bli väldigt fel
/Nina

Redigerat av vildvittra: 25-02-2008, 22:26

[Ing-Marie i Finn...]

Här ringde det en natt mitt i veckan kl. 03,30 och presenterade sig att det va polisen i Haninge och ville prata med Leif . Ja blev hyper nervös av att bli väckt mitt i natten av polisen och stäckte över telefonen till en yrvaken Leif. Man vet ju inte vad man ska tro. Men de frågade bara om han blivit av med en bilradio. Men eftersom vi nyss bytt bilen så sa Leif att det var säkert den förre ägaren . Då tackade hon bara och sa att nu får du fortsätta med vad du höll på med. Vaddå ... vad gör man mitt i natten ????? sover gjorde vi i allafall. Det polisärendet hade säkert gått bra att ringa om 3-4 timmar senare

[mamamaggan]

Ibland tycker jag det är obehagligt just när de ringer och vill veta hos vem de hamnat. Brukar aldrig tala om det utan bara ange telefonnumret och fråga vem h*n själv är. Oftast är det någon som ringt fel och som ber om ursäkt men man vet ju aldrig.

Har dessutom " hemligt nummer " och då vill jag ju inte skylta med vem som har just det nummer de ringt.

Redigerat av mamamaggan: 25-02-2008, 23:40

[Lilla Birka]

Under en period av flera år var det en äldre kvinna som ringde hit gång efter annan. Kunde se hennes nummer och eftersom det var ett lokalnummer var det lätt att se vem det var. Oftast hade hon ringt under dagen när jag var på jobbet. Så småningom ringde jag upp henne och fann att det var en gammal kvinna som egentligen skulle ringa till ett liknande nummer, men som hon inte var van vid knapptelefon tryckte hon för länge på en knapp som var min dubbla slutsiffra och när hon sen slog nästa siffra hade ju redan samtalet kopplats fram.
Sedan ringde hon en gång från annat område och då fick jag tala med dottern som sedan på något sätt ordnade så att mamman inte fortatte att ringa fel.
Så har ni en dubbelsiffra i ert nummer kan det lätt bli fel, faktiskt oavsett var i numret dubbelsiffran finns.

[Blomstertanten]

En period (för säkert mer än 20 år sedan) var det en kvinna som ringde till mej varje morgon , hon skulle väcka sonen. Han var defintivt INTE hos mej i alla fall Det blev som en liten ritual varje morgon att hon ringde och önskade mej god morgon. Hon tyckte det var jättepinsamt , att fingrarna petade ett nummer fast hennes hjärna ville slå ett annat Men jag tyckte inte det gjorde något för jag var ju ändå vaken redan. Det var en himla trevlig människa så när hon väl lärde sig att slå rätt nummer så saknade jag hennes samtal.
Så du kvinna i Örebro som ringde för att väcka din son , men hamnade hos mej, om du läser detta vill jag bara tacka för att du förgyllde mina morgnar !

[Farbror Blå]

Jag har ringt fel några ggr, då man "betar av" nån telefonlista, klasslista eller liknande och när personen i andra ändedn svarar "hallå", så blir man alldeles kall.
Man har redan glömt vem man ringde sist, så man vet inte vem man nu har ringt till...
En gång talade jag med en hjälpsam man som -efter att jag hunnit rabbla hela ärendet på en halvminut- berättade att jag talat om det för hans fru en kvart tidigare

En anna gång ringde jag en, låt oss kalla personen Persson, presenterade mej och berättade mitt ärende.
Den som svarade var med på noterna, kände ju mej, pratade en stund och det var bara när jag sa fel namn på barnet (till råga på allt fel KÖN) som det kraschade...
Helt enkelt satt fingret på fel rad efter listan ocgh det fanns två Persson.....

[torvan]

Jag har under en veckas tid haft någon som ringer
varje dag utan att säga ett ord. Lite olustigt
min man tror på en hemlig beundrare då det
bara är på dagtid och inte på helgen.
Funderar på att skaffa nummerpresentation igen men
det hjälper väl inte om det är ett dolt nummer? Torvan

[Berith]

Jag har under en veckas tid haft någon som ringer
varje dag utan att säga ett ord. Lite olustigt
min man tror på en hemlig beundrare då det
bara är på dagtid och inte på helgen.
Funderar på att skaffa nummerpresentation igen men
det hjälper väl inte om det är ett dolt nummer? Torvan

Det där låter som en typisk telefonförsäljare. Dom knappar in en massa telenummer och pratar bara med den som svarar först, dom andra är det tyst hos. Sen knappar dom in en massa nummer igen, och den som svarar först pratar dom med... Så håller dom på, dag efter dag.

Jag har nummerpresentatör och när jag ser att det är ett konstigt nummer försöker jag svara så fort jag bara kan. Och sitter det då nån liten hurtig LindaAdriannånting i andra änden säger jag bara att jag ser att h*n har ringt förut och nu har h*n haft sin chans. Ville h*n inte prata förut så vill inte jag prata nu, och det kan h*n hälsa sin chef.

Så det så!

[torvan]

Tack Berith, det känns lugnande


Fast det är klart en hemlig beundrare vore ju
inte så illa på "gamla dar" torvan

[henriks]

Det där låter som en typisk telefonförsäljare. Dom knappar in en massa telenummer och pratar bara med den som svarar först, dom andra är det tyst hos. Sen knappar dom in en massa nummer igen, och den som svarar först pratar dom med... Så håller dom på, dag efter dag.

Jag har nummerpresentatör och när jag ser att det är ett konstigt nummer försöker jag svara så fort jag bara kan. Och sitter det då nån liten hurtig LindaAdriannånting i andra änden säger jag bara att jag ser att h*n har ringt förut och nu har h*n haft sin chans. Ville h*n inte prata förut så vill inte jag prata nu, och det kan h*n hälsa sin chef.

Så det så!

Finns en trevlig hemsida som man kan kolla upp en hel del av de telefonnummer som inte går att hitta på eniro eller liknande. Finns ochså mailadresser till många av dom företag som brukar ringa och terrorisera - mailbomba dom, det gör jag - stör dom mig kan jag gott avreagera mig på dom en stund!!
http://www.leffeboy.com/nummer/

Det här med att ringa fel... :-) Nu i natt var jag på jobbet för att vi skulle koppla om en del utan att störa våra kunder. När jag skulle ringa en kille som jobbade i andra änden av stan upptäckte jag att jag hade två "Börje" i min telefonbok... hm - vilken ringer man, vill ju inte gärna ringa till fel person klockan ett på natten! Tyckte det var bäst att kolla upp numret på eniro först!
(jag kom rätt)

[Wilmer]

Här har vi en tant från annan ort och riktnummer, som envisas med att ringa hit och fråga efter någon Gunvor, en gång/vecka. Att inte människan lärt sig efter 8 år!

Jadu MAria. Jag har en dam som ringt fel i 17 år. Jag har förstått att hon bor på ett boende, och försöker ringa sin dotter. En julafton när hon ringde sa jag god jul Agnes efter att ha påpekat att hon ringt fel. Hon reagerade inte på att jag visste vad hon heter (hon presenterar sig med HALLÅÅÅ). Jag har ju sett hennes nummer på presentatören och kollat upp det. I perioder närt hon inte ringer blir jag orolig över att hon gått och dött, så när det väl ringer igen blir jag glad..

[Magdis]

Jag har ringt fel några ggr, då man "betar av" nån telefonlista, klasslista eller liknande och när personen i andra ändedn svarar "hallå", så blir man alldeles kall.
Man har redan glömt vem man ringde sist, så man vet inte vem man nu har ringt till...
En gång talade jag med en hjälpsam man som -efter att jag hunnit rabbla hela ärendet på en halvminut- berättade att jag talat om det för hans fru en kvart tidigare

En anna gång ringde jag en, låt oss kalla personen Persson, presenterade mej och berättade mitt ärende.
Den som svarade var med på noterna, kände ju mej, pratade en stund och det var bara när jag sa fel namn på barnet (till råga på allt fel KÖN) som det kraschade...
Helt enkelt satt fingret på fel rad efter listan ocgh det fanns två Persson.....

Samma sak har hänt mig när jag suttit på jobbet nån sen kväll och betat av en telefonlista för att få tag på nån vänlig själ som ville uppoffra sig och jobba natt med inget varsel när någon plötsligt blivit sjuk. Jag ringde och ringde och borde ju ha markerat med en penna vilka jag nyss ringt till men det gjorde jag ju inte förstås....så när en mansröst svarar istället för den jag förväntat mig så hade jag ingen aning om vem jag skulle fråga efter. Hjärnstillestånd!! Såna där kvällar slutade alltid ändå med att jag själv stannade kvar och jobbade natten också.

[Myosotis]

Under en period av flera år var det en äldre kvinna som ringde hit gång efter annan. Kunde se hennes nummer och eftersom det var ett lokalnummer var det lätt att se vem det var. Oftast hade hon ringt under dagen när jag var på jobbet. Så småningom ringde jag upp henne och fann att det var en gammal kvinna som egentligen skulle ringa till ett liknande nummer, men som hon inte var van vid knapptelefon tryckte hon för länge på en knapp som var min dubbla slutsiffra och när hon sen slog nästa siffra hade ju redan samtalet kopplats fram.
Sedan ringde hon en gång från annat område och då fick jag tala med dottern som sedan på något sätt ordnade så att mamman inte fortatte att ringa fel.
Så har ni en dubbelsiffra i ert nummer kan det lätt bli fel, faktiskt oavsett var i numret dubbelsiffran finns.

Det var intressant! Jag har dubbla siffror två gånger och får konstiga samtal rätt ofta. Värst var att bli väckt mitt i natten av en onykter kille som frågade efter en tjej och knappt ville tro mig att ingen med det namnet bor här!
Roligast var däremot att hitta ett fullständigt förbluffat "va?!!" och en lång paus på telefonsvararen, grubblade länge vem det kunde vara, men det visade sig vara en god vän som ringde från jobbet och skulle ringa till någon helt annan.