Jag har två klematis på balkongen: Margot Koster och Miss Bateman. Deras livsförutsättningar är inte de bästa. De står i en stor avlång låda från Lindesberg, det finns plats, men den är inte djup nog egentligen. Jag försöker ändå.
Förra sommaren var de nya och jag gjorde det mesta fel. Jag kunde inte förmå mig att klippa ner dem när jag planterade, med följd att den ena blev klen och den andra stadigt vissnade ner så fort de stora blomknopparna slog ut. Roten orkade inte förse dem med näring nog. Dessutom satte jag citrontimjan ovanpå som frodades och rotkonkurrerade (tills mjöldaggen tog dem och jag grävde upp timjans-liken och sprejade med mjölk).
I slutet av säsongen hade jag en dyster krake till Margot kvar ovan ytan som slog ut med allt mindre och missbildade blommor, den andra min namne Miss Bateman hade gått under jord. Men jag hade hopp om att hon var en tuff rackare som bidade sin tid.
Båda är nu uppe, hurra! Jag har beskurit dem som jag ska, jag har bytt så mycket jord jag kunde (U-jord blandad med Chrysan och vattenhållande gele) och jag har täckt ytan med vita stenar, samt en sten som det står puss & kram på (det kankse lönar sig att smöra?
. Tänkte att den vita marktäckningen skulle reflektera värmen. Och de har ingen rotkonkurrens längre.
Kort sagt, jag har gjort allt jag kan komma på. Men överallt läser jag att de är så hungriga klematisar. Och då äntligen till min fråga: Räcker den Chrysan som jag myllade ner eller ska de ha benmjöl också?
Mer näring i krukan?
04-05-2009, 13:25
