vet precis hur du känner det,var för två år sedan också tvungen att avliva min gamle honkatt då hon var blind,döv samt inte hittade kattlådan eller matskålen längre.troligtvis var hon senil.jag vet inte hur gammal hon var då det var en hittekatt dvs hon hittade mig o inte tvärtom,flyttade in en sen höst,mager,full av skabb o allmänt dålig.många veterinärbesök senare(o en tom plånbok) var hon en underbar kompis som följde mig som en hund.låg i rabatten o tittade på när man lukade,följde med i bilen när man skulle handla,inga problem att ha med sig när man skulle bort över julen o liknande,behövde aldrig kattbur eller nåt sånt.oerhört saknad. nu har jag två kattbröder som jag fick då de annars skulle avlivas.fyller tre i år o är även de ett roligt sällskap.jag lider med dej men kom ihåg det är livets gång o det är bara att minnas det roliga du haft med din kompis o gå vidare. mvh ulf
|