Jholma satte fart på tråden, just så skall det se ut
Jag tror det väldigt ofta är någonting med personligheten som gör folk till mobboffer. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, men jag kan oftast se direkt att en person är mobbad, även om jag träffar personen helt ensam utan några plågoandar. En del har det från början, för andra växer det fram när mobbarna börjar arbeta med offren. Vill man bli av med mobbning måste man lära barnen, eller de vuxna offren för den delen, att reagera på ett sätt som inte uppmuntrar till mobbning. Det är förstås extremt svårt att lära ut hur det skall göras, eftersom det är olika från person till person och något man måste upptäcka själv. Att försöka omvända mobbarna är tyvärr ofta lönlöst, de kanske lägger av när det syns men problemet ligger kvar under ytan och sjuder.
Som så många andra hade jag en svår period någon gång i början av skolgången. Som nästan den ende från landet passade jag dåligt in i en skolklass av betongbarn. Att jag var lite annorlunda och inte trivdes med fotboll och andra lagsporter gjorde väll inte saken bättre. Men jag lärde mig handskas med problemen ganska tidigt, och blev i stället ett original som höll mig på min egen kant och gick min egen väg. En i den stora gemenskapen var jag aldrig, och är fortfarande inte, för det passar mig helt enkelt inte. Jag lärde mig styra folk till att börja acceptera mig för den jag var, och det funkar fortfarande.