CITAT (Lars-Olof Arvids @ 19-04-2009, 07:43)

Här är en till som vet hur sparkar och glåpord känns. Tänk er en kille i yngre tonåren som vågar gå sina egna vägar, som kan namnen på hundratals blommor men inte vet vilket lag som leder allsvenskan och inte ens tänker skaffa moped - hur tror ni en sådan blir behandlad?
Det låter precis som jag. Jag hade bara fåglar i huvudet, struntade i märkeskläder och idoler och allt sånt där, var aldrig en i gänget utan hade
en bästa vän. Jag hade dåligt självförtroende, trivdes inte i skolan
men jag var aldrig mobbad! Visst är det konstigt, det måste vara något mer som gör ifall man blir mobbad. Jag är "immun mot grupptryck" (citat min kompis), egentligen är det väl snarare så att jag aldrig har lagt märke till hur man förväntas vara, aldrig har eftersträvat att vara som alla andra. Är det likadant med er som var mobbingoffer? Eller fanns det en önskan att få vara med?