Jag tror kanske Meriona var lite inne på rätt spår där. När jag hade levererat kaffet åkte jag till en kompis för att sova över och vi drack lite vin. Någon som jag varken brukar göra eller tål särskilt bra. Men jag mår lite bättre idag...
Nu till själva historien:
Min sambo fyllde som sagt 40 i förrgår. På morgonen fick han ett kort av mej där det stod att han skulle få sin present från mej och våra familjer senare under dagen.
På förmiddagen ringde jaktledaren och sa åt sambon att packa en väska, vapen och pass. Sambon protesterade först men när jag kom och lade handen på hans axel och nickade uppmuntrande började han lyssna på jaktledaren. Efter samtalet bekräftade jag att det var det här som var presenten och att jag hade hjälpt honom att börja packa. Jag har aldrig förut sett min sambo så förvirrad, han var tvungen att sätta sej ned ett tag.
Han skulle bli hämtad klockan 16 så fram tills dess packade han i ordning sina vapen och jag sa att det nog var bäst att packa shorts och jaktkläder och underkläder för minst fem dagar. Stackarn blev mer och mer förvirrad. Han är INTE van att förlora kontrollen.
När de kom för att hämta honom klockan 16 hade de med en tropikhjälm, sade något om Kenya och hjälpte honom att sätta på bagagelappar på väskorna samt förklarade att de hade löst det med transporten av vapnen. Sambon vacklade till en aning när han klev ut genom dörren. Blicken var glasartad. Jag höll på att skratta ihjäl mej men med allvarlig stämma sa jag att han skulle ringa när han kom fram och att jag skulle sakna honom.
Ungefär en kilometer hemmifrån stod det en "passkontroll" bestående av tre gamla studiekamrater från Bössmakarskolan som var utklädda till oigenkännlighet. Ytterligare några hundra meter längre fram stod resten av jaktlaget samt några kompisar till sambon. Allihopa tågade iväg till grannens grustag där det var uppställt partytält och paviljonger och uppladdat med mängder av ammunition, lerduvor, ballonger och andra roliga mål och skytteövninger.
Jag kom med kött, potatissallad, korv, bröd, tårtor, kaffe och allt annat de behövde för att klara eftermiddagen och kvällen. Jag hade då också med mej ett paket. Jag sa att jag hade lovat att han skulle få sin present senare under dagen och att det nu var hög tid. Det var en så kallad åtelkamera. Den sätter man fast i ett träd vid en viltstig, en åtel eller liknande och så reagerar den på rörelse och fotograferar både på dagtid och i mörker. Vi har redan fått underbara bilder på 6 vildsvinskultingar som äter majs vid åteln.
Det var fantastiskt kul att ordna något roligt för någon man älskar och se honom bli lycklig som en treåring på en kombinerad julafton och födelsedag!
Så nu vet ni varför jag skulle koka kaffe till 20 gubbar. Det visade sig dessutom att vi inte hade kaffefilter som jag trodde (jag trodde jag hade dem i mitt planteringsrum men jag hittade dem inte). Men jag hittade en sån där saftsil i tyg och den fungerade utmärkt att sätta i filterhållaren. Kaffet blev tydligen godkänt.
Redigerat av *Ulrica*: 20-07-2009, 08:18
Hur gör man kaffe till 20 utan kaffekokare?
17-07-2009, 13:35
