"Undulatmormor", en liten fågelunge Alternativ

[belle]

Jag har blivit "mormor" till en liten undulatbebis!!! För 11 dagar sedan kläcktes ett av 6 ägg och ut kom en liten rosa "sak" som var lilla Tintin. Tyvärr var de andra äggen obefruktade så det blir bara en unge. Men det är kanske bra, då blir det ju ingen konkurrens om maten. Nu har den blivit mer än dubbelt så stor och har öppnat ögonen. Dunen håller på att växa ut, men det är svårt att gissa vad det blir för färg på den. Mamman är vit och pappan är grön. Ville bara berätta att jag är såå glad (jisses, hur ska det då bli när jag blir mormor och farmor på riktigt....)

[Nutten]

Min undulat var oerhört tam och fortsatte vara det trots damsällskap! Undulathonorna var bara annat sällskap, det var fortfarande roligt med matte, gosedjur, tofflor och allt annat...men som sagt var, han hade blivit felpräglad trots undulater i samma hus. Han besteg precis allt UTOM sina honor *suck* försökte till och med charma in sig hos nymfparakiterna.

En av mina undulater på senare år (som tyvärr dog ung...) var sådär härligt tam. Hade honom ensam i ca två månader innan jag skaffade en jämnårig hona till honom. Hon (som jag fortfarande har kvar) var inte precis tam, men följde efter min hane överallt. Alltså satt båda ofta hos matte eller husse (och alla gäster). Gjorde flygräder i hela huset, hittade på rackartyg, kort sagt stormtrivdes. Sedan dog han och honan blev anti allt och alla...skaffade ett nytt litet pyre efter ett halvår och han var gullig i två veckor, sedan gjorde han som honan och sket fullständigt i matte. Numera är båda rätt trista ur den synvinkeln att ingen är handtam längre, men man får förstås bjuda på sallad och annat gott direkt ur handen - alltid något.