CITAT (Solstorm @ 06-10-2009, 13:37)

Såg en diskussion om vetenskaplig forskningsmetod på tv. Till en början var det lätt att tycka att den läkare som använde naturmedel var en riktig flumnissa. Men sedan ser man hur magra kriterier våra främsta professorer lutar sig mot. Enda sättet att mäta en medicins effekt för dem är det som går att mäta i provrör. Att fråga patienter om de blev bättre, hade mindre ont, fick lättare att röra sig, hade mindre yrsel etc betraktades som ovetenskapligt. Placeboeffekt går ju enkelt att mäta med kontrollgrupper. De vetenskapliga forskningsmetoderna behöver absolut utvecklas. Det ska inte bara vara vad otillräckliga tester visar utan hur människor mår ska absolut tas med.
Tycka vad man vill om den vetenskapliga metodens brister, men det är den bästa vi har att förlita oss på. Särskilt för att vinna mark och populäritet med metoder som traditionellt inte är västerländska. Det går inte att hänvisa till en sadhu som förespråkar en kundaliniresning som botemedlet mot hjärt- & kärlsjukdomar.
Föressten så tycker jag inte naturmedel är något flummeri. Men då gäller det såklart att hålla sig till växtens kemiska uppbyggnad och dess verkan på vår kropp.
Jag håller också med om att människors hälsa bör sättas först och främst (trots att det nu inte alltid är prioritet ett tyvärr). Men det är viktigt att med ett flertal metoder bevisa att exempelvis ett naturläkemedel är verksamt för någon åkomma.
Jag antar att du hänger med på vad jag menar?