CITAT (Christa @ 10-10-2009, 18:39)
Om det vore arvet hur kan du då förklara att diabetes typ 2 ökar lavinartat i västvärlden?
Med de flesta sjukdomar (bortsett från vissa genetiska sjukdomar), är det så att man inte ärver en sjukdom utan en
benägenhet att bli sjuk. Dvs, du har större risk att drabbas än en genomsnittlig individ (som i sig inte existerar som individ). Men trots att vissa personer löper större risk är det inte alla som drabbas och det är här det blir extremt komplicerat. Vad bestämmer om individen med ökad benägenhet för en viss sjuksom ska drabbas eller inte?
Hade man vetat detta hade man kunna göra det enkelt för sig och kanske börjat med mediciner redan innan sjukdomen bröt ut, man kunde undvika vissa saker och man kunde kanske operera förebyggande osv.
Det är enkelt att kalla vissa sjukdomar livvstilsjukdomar, Diabetes typ 2 är ett ständigt förekommande exempel. Enkelt förklarat kan man se det så att folk har tillgång till för bra mat och rör sig för lite -> övervikt vilket kan ge diabetes. Men är det verkligen så enkelt? Alla överviktiga drabbas ju inte av diabetes? Och normalviktiga drabbas faktiskt också..... Man kan vända på resonemanget och se det på ett annat sätt; Vissa individer har en ökad benägenhet att drabbas av typ 2 diabetes, och om dessa personer lever ett visst liv och exponerar sig för vissa faktorer som kan vara utlösande, då löper de större risk än den genomsnittliga människan att drabbas.
På samma sätt kan man diskutera allergier, om båda föräldrarna är drabbade är risken för att deras gemensamma barn får någon allergi många gånger större än om ingen av föräldrarna har någon allergi. MEN trots detta är det inte alla barn till allergiker som blir allergiska, och även icke-allergiska föräldrar får allergiska barn. Så vad beror detta på? Ingen vet, men det finns massor med teorier, bla den sk "hygienhypotesen" (vi lever för rent), bakteriehypotesen (vi har fel sorts bakterier i tarmen vilket påverkar immunflrsvaret negativt) osv. Det är dock känt att barn som drabbas av RS-infektioner som små löper en ökad risk att få astma senare, men igen - alla som får RS-infektioner får inte astma.
Samma resonemang kan man föra om cancer, hjärt-kärlsjukdomar etc.
Problemet är alltså att man inte vet vad som "är droppen som får bägaren att rinna över", och det är därför det är så svårt att säga vem som kommer bli sjuk, och det är därför man pratar om risker och procent-tal, det går helt enkelt inte att vara säker. Och detta är också orsaken till att många läkare är skeptiska till de nya gentesterna man kan göra som visar på risker att drabbas av olika saker baserat på vad man harför gener. Med få undandtag kan man inte säga mer än att om man har gen X löper man "något ökad" eller "ökad" risk för vissa saker, det säger inget OM man kommerdrabbas.
Å andra sidan är det naturligtvis så att om man känner till att väldigt många i ens släkt har drabbats av en sjukdom, eller man kanske tom vet att man har en gen som predisponerar för ett tillstånd - då kan man ju försöka minimera riskerna att drabbas genom att vidta åtgärder. T.ex. bröstcancer - regelbunden mammografi och evt test för att se om man bär på en av de idintifierade bröstcancergenerna. Prostatacancer - samma sak (dock undersökning på annat sätt än mammografi
) osv.
Jag skriver en bok, Behöver tips om vinkling
06-10-2009, 11:00
