Jaha, fästingar kände ni till, allihopa.
Varför man fotar såna?
Mitt svar blir, att jag är GALEN i allt som kryper, krälar och larvar sig och så. Och när jag kryper runt och krälar och larvar mig och så, med min kamera, så känner jag mig besjälad med dem.
Oldwolfie gav svar. Ja, jag tycker de är vackra, allihopa. En del är så fula att de är vackra, en del så fascinerande att de är vackra, men jag känner en sådan djup ödmjukhet inför Livet, i alla dess former. Och den där "lilla världen" är så lätt att gå förbi och missa. Den är ju mer spännande än den värsta science fiction!
Nyfikenhet är också en stor drivkraft, det är sant. När jag läste att Oldwolfie har närbild med hullingar överallt, är min spontana reaktion: "Sätt in den, omedelbart! Var är den? Vill se!!! Nu!!!"
Allt som är vackert är ju inte precis gulligt... instämmer Copycat, kan inte annat.
Ja Anna, visst är djuret obehagligt, särskilt när det kan sprida sjukdomar...
Felix matte, vem är det du undrar kläcks? Spindlar har en ägg-kokong som kläcks, då kommer det ut mängder med pyttesmå spindlar.
Allt det här stora runda som jag fotat, det är fästingens mage... fulltankad med kattens blod... Det är näring som hon behöver för att kunna utveckla och lägga sina ägg.
Hur det går till, vet jag faktiskt inte. *vill veta*
Det här som ser ut som en spindel på bilden, det är benen, mundelarna och ja, resten av kroppen helt enkelt.
Jo Cilla och Ina, jag plockade fyra från katten idag. De andra tre var små. (de är förstås också fotade, men den här bautastenen var läckrast.
--------------------
Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
|