Arbetslös!, Jag blev i onsdags inkallad till chefen Alternativ

[ah56]

Klockan fyra bad chefen att få tala med mig. Utan vidare omsvep berättade han att de hade för avsikt att säga upp mig på grund av "arbetsbrist". Allt var klappat och klart. Lönerna skulle moderbolaget ta hand om och redovisningen skulle köpas in per timma av ett systerbolag. Det känns helt overkligt.
Jag har tre månaders uppsägningstid och skall gå på semester vecka 28. Jag fick veta att om jag var "samarbetsvillig" så skulle det räcka om jag satt med "den nya" under nästa vecka, så behöver jag inte komma tillbaka efter semestern. Han berättade också att detta var det svåraste han gjort och att han inte kunnat sova på natten. Som om jag bryr mig. Det var en otrevlig eftermiddag för honom medan hela min livssituation förändras. Jag är 48 år och vet inte hur det ser ut på arbetsmarknaden för "halvgamla" ekonomer. Ser inte fram mot midsommarfirande och semester nu precis.
Kommer ju i och för sig att ha tid med min kolonilott nu.
Kan berätta att jag är den lägst avlönade på företaget som går i särklass bäst av alla i koncernen så det borde inte finnas besparingskrav.
Kan också berätta att kollektivavtal saknas (enda bolaget i koncernen utan) och att vi drivit frågan under 1 1/2 år och har stöd av koncernchefen.
Känns för djävligt just nu.
Annika i Mölndal

[magiana]

Visst är det trist när man förlorar jobbet. Gjorde det själv för några år sen och det gick inte rätt till. Det slutade med att jag fick ett skadestånd på över trettitusen. Tyvärr fick jag inte tillbaka min psykiska hälsa, vilket jag fortfarande kämpar med. Att jag förlorade jobbet känns oviktigt nu men jag vill bli frisk igen så att jag kan göra något annat.

Arbetslöshet är ju en stor chans att göra något annat, t.ex. studera nåt man tycker är intressant eller kanske starta eget. Försök att tänka på dina möjligheter istället för att gräma dig. Inte helt lätt i början kanske men det blir lättare med tiden.