Liten jobbfrustrationsfråga... Alternativ

[skogstroll]

nån som har tips på vad man ska ta sig till när man har en kollega som dels jobbar deltid efter ha fått barn och dels alltid smiter iväg nån timme tidigare från jobbet och lämnar jobbet till mig så jag får stanna kvar. jag orkar inte göra hennes jobb längre "personalchefen" svarar inte ens på tilltal och alla andra chefer är lika hopplösa...

[Gudrun i Götebor...]

Men Gita, jobbar man halvtid (eller heltid) så skall man också jobba halvtid (eller heltid). Oavsett om man är småbarnsförälder eller ej. Tyvärr har alltför många av förvärvsarbetande med småbarn din syn på arbetstiden - "Jag kommer och går när det passar mig för jag har småbarn. Andra får rätta sig efter mig."

[Rose]

Men Gita, jobbar man halvtid (eller heltid) så skall man också jobba halvtid (eller heltid). Oavsett om man är småbarnsförälder eller ej. Tyvärr har alltför många av förvärvsarbetande med småbarn din syn på arbetstiden - "Jag kommer och går när det passar mig för jag har småbarn. Andra får rätta sig efter mig."

Håller med. Då jag inga barn har har jag alltid känt att jag ska ställa upp på ett sätt som ingen förväntar sig av dom med barn. Många gånger har det t o m känts som om man diskrimineras som barnlös.

[Gita]

Håller med. Då jag inga barn har har jag alltid känt att jag ska ställa upp på ett sätt som ingen förväntar sig av dom med barn. Många gånger har det t o m känts som om man diskrimineras som barnlös.

Nu är det faktiskt så att små barn blir ganska ofta sjuka och det oplanerat. När dagis ringer och säger att barnet har feber och måste bli hämtat då hämtar man. Undrar just hur Rose och Gudrun skulle lösa sådana sitautioner, tycker det är en aning grinigt att inte ställa upp, inom rimliga gränser, för en kollega som har småbarn. Småbarnstiden varar ju inte särskilt länge och sen kan ju kollegan ta sin del och säkert också ställa upp för andra
Gita

[Rose]

Nu är det faktiskt så att små barn blir ganska ofta sjuka och det oplanerat. När dagis ringer och säger att barnet har feber och måste bli hämtat då hämtar man. Undrar just hur Rose och Gudrun skulle lösa sådana sitautioner, tycker det är en aning grinigt att inte ställa upp, inom rimliga gränser, för en kollega som har småbarn. Småbarnstiden varar ju inte särskilt länge och sen kan ju kollegan ta sin del och säkert också ställa upp för andra
Gita

Nu handlade inte mitt inlägg om sådana situationer, men som vanligt så väljer du Gita att feltolka det jag skriver. Jag har syskon med små barn så jag vet precis hur det är att vara småbarnsförälder.

------------------------------------

En annan sak som jag märkt är att man som ensamstående utan barn förväntas vara den som alltid ställer upp och arbetar på storhelger när dom med familj/barn anser sig ha mer rätt att vara lediga.

I en idealisk värld kanske - men tyvärr är solidaritet sällan symetrisk, vissa åker fräckt snålskjuts i alla lägen...

Redigerat av Rose: 15-12-2009, 20:34

[Gita]

Nu handlade inte mitt inlägg om sådana situationer, men som vanligt så väljer du Gita att feltolka det jag skriver. Jag har syskon med små barn så jag vet precis hur det är att vara småbarnsförälder.

Nu är det länge sedan mina barn var små men nog minns jag omöjligheten att leverera 100 % och att frånvaron var ganska stor under småbarnstiden. Nu hade jag den turen att ha en chef som ansåg mig värd att satsa på ändå samt att mina kollegor var förstående och beredda att ställa upp. Vet inte om det beror på att jag arbetade inom ett yrke där det stora flertalet var män och att män är mer generösa.
Gita

[Rose]

Nu är det länge sedan mina barn var små men nog minns jag omöjligheten att leverera 100 % och att frånvaron var ganska stor under småbarnstiden. Nu hade jag den turen att ha en chef som ansåg mig värd att satsa på ändå samt att mina kollegor var förstående och beredda att ställa upp. Vet inte om det beror på att jag arbetade inom ett yrke där det stora flertalet var män och att män är mer generösa.
Gita

Som sagt...