Arbetslös!, Jag blev i onsdags inkallad till chefen Alternativ

[ah56]

Klockan fyra bad chefen att få tala med mig. Utan vidare omsvep berättade han att de hade för avsikt att säga upp mig på grund av "arbetsbrist". Allt var klappat och klart. Lönerna skulle moderbolaget ta hand om och redovisningen skulle köpas in per timma av ett systerbolag. Det känns helt overkligt.
Jag har tre månaders uppsägningstid och skall gå på semester vecka 28. Jag fick veta att om jag var "samarbetsvillig" så skulle det räcka om jag satt med "den nya" under nästa vecka, så behöver jag inte komma tillbaka efter semestern. Han berättade också att detta var det svåraste han gjort och att han inte kunnat sova på natten. Som om jag bryr mig. Det var en otrevlig eftermiddag för honom medan hela min livssituation förändras. Jag är 48 år och vet inte hur det ser ut på arbetsmarknaden för "halvgamla" ekonomer. Ser inte fram mot midsommarfirande och semester nu precis.
Kommer ju i och för sig att ha tid med min kolonilott nu.
Kan berätta att jag är den lägst avlönade på företaget som går i särklass bäst av alla i koncernen så det borde inte finnas besparingskrav.
Kan också berätta att kollektivavtal saknas (enda bolaget i koncernen utan) och att vi drivit frågan under 1 1/2 år och har stöd av koncernchefen.
Känns för djävligt just nu.
Annika i Mölndal

[ah56]

Idag kom dolkstöten. Att kollegan från systerföretaget skulle komma igår var jag förberedd på, men idag gick min chef plötsligt runt med "tjejerna" i systerföretagets reception. Han visade runt i våra förråd och gick runt och presenterade dem för all personal precis som man gör med en nyanställd. Till mig sa han inte ett ord. När rundvandringen var slut skickade han den ena tjejen till mig för att jag skulle upplysa henne om kontaktpersoner, kundnummer till olika leverantörer och annat praktiskt. När dom gått satt jag bara och skakade, ville bara gråta. Men jag är ju så tuff, vill inte visa att dom kommit åt mig. Kan nog verka som om jag inte bryr mig.
Jag vet inte om jag klarar det här. Det känns omänskligt att begära att jag på en vecka skall klara ut hela halvårbokslutet med vidhängade specifikationer till min efterträdare, överlämna alla uppgifter till löneavdelningen. Detta efter först ha försatt mig i chock med efterföljande krisreaktion.
Jag mår skitdåligt, känner ångest och har magkatarr.
Skall till facket imorgon efter lunch. Skönt att komma där ifrån en stund. Måste fråga om dom verkligen begära att jag skall prestera som vanligt nu. Samtidigt vill jag ju inte tillbaka efter semestern.
Fy vad jobbigt allt är nu.
Annika