Tror du på "ett liv efter detta"?, ....eller är det en modetrend? Alternativ

[Christina i Taxi...]

Om en stund börjar "Det okända" på TV4+
En timme spökberättelser......
Jag kan aldrig låta bli att titta (jo, om jag är ensam hemma!!!), tycker det är så fascinerande.
Vet inte vad jag ska tro.....
Det är mycket medium & spöken just nu, en slags modetrend?

Tror du på nån slags liv efter döden?
Brukar du titta på "det okända"?

[AndersKbg]

Jag är en ganska stabil typ. Ser mig som logisk, gillar vetenskap och fakta. Spökerier och såna dumheter får andra syssla med, visst har jag ett öppet sinne för det mesta men man kan ju konstatera att det mesta i spökvärlden går att förklara. Ufon, visst, kanske det, men kom med bevis, tack.
Det var väl min inställning till övernaturliga saker för några år sen.

2002 flyttade jag in i ett ganska stort hus mitt i ett samhälle. Runt omkring huset var det modernare hus byggda. Mitt hus var boningshuset på en stor gård förr, med en massa åkrar runt. Den andra bebyggelsen var alltså byggd på mitt hus mark om man säger så.
Högt i tak, dubbla spegeldörrar, kakelugnar och gott om utrymme.

Jag bodde där som singel men dejtade under tiden, så som man brukar, mina barn hade jag varannan vecka. Första gångerna jag hörde ljud i huset var när jag satt och tittade på tv, det lät som om någon tryckte ner handtaget på en innerdörr och kom in. Jag tittade däråt men såg inget så jag fortsatte med tv-tittandet. Oftast var det när det var lugnt som jag hörde liknande saker men det tog tid innan jag började fatta misstankar om att huset var "bebott".

Det ökade i omfattning och till slut så var jag väldigt fundersam över vad det var. Jag märkte ett mönster, jag hörde oftast ljud när jag var ensam, de gångerna som jag hade barn var det lugnt. Det tilltog med ljud, jag hörde hur det bläddrades i papper, nycklar åkte i golvet, mina metallpersienner från IKEA blev "spelade" på, ungefär som om någon drog handen rakt uppifrån och ner på dem.

Det gick nog ett år innan jag tog upp saken, eller rättare sagt tjejen var med mig när det började bläddras i papper i hallen. Då berättade jag om fenomenet och det visade sig att hon hade sett och hört saker utan att säga nåt. Till saken hör att hon är lite mottaglig för övernaturliga saker, och det hade jag spydigt kommenterat tidigare.

Sommaren 2005 var det en oerhörd aktivitet, tydliga ljud, jag kom hem efter en utekväll och varenda skåpslucka stod öppen, mina tops på toan låg spridda över golvet. Jag stängde luckorna och gick i säng.
Min 10-åring vaknade en natt och kom till mig, skitledsen och rädd och frågade om det spökade. Nej nej, sa jag. Varför undrar du det? De pratar med mig, sa han...

Då fick jag nog och var tvungen att göra nåt. Det får gärna spöka för mig, men de ska fan inte ge sig på ungarna (och de ska ge fan i maten).
Jag började söka medier överallt. Det var så gott som kört att få dit en på stört, de var överhopade med jobb. Va fan...? tänkte jag..
Till slut fick jag tag i en som arbetade med Tv4 och hon kände efter via telefon (jag vet, helt rubbat) och kände prylar i huset. Inga onda saker men de såg om huset lite. Jag hävdade att skiten skulle bort eftersom de gick på barnen nu.

Allt eskalerade. En kväll när jag gick och lade mig så fick jag ett slag på smalbenet, inte hårt, men ett fast, bestämt slag med en tydlig *klatch*. Då var jag ensam hemma och spenderade insomnandet med täcket upp till nästippen...stora karln...

Jag och tjejen satt och åt i köket, det var en varm sommardag och det var vindstilla, eller så gott som åtminstone. Då hör jag hur ett fönster i hallen öppnas och far upp med sån kraft att karmen slår sönder min ytterlampa på trappan, givetvis ryker glasrutan oxå. Då tog vi med oss tallrikarna ut och åt klart i trädgårdsmöblerna...

Jag möttes av kalla vindar ganska ofta, speciellt vid läggdags och när det lugnat sig med tv och sånt. En natt gick jag upp på toa, och hörde ett skrik från sovrummet. Det var tjejen som skrek, jag sprang dit och då sa hon att hon blivit fasthållen och inte kunde röra sig. Det hade släppt precis när jag kom springande. Detta hände en gång till för henne sen när jag var borta i ett annat rum.

Vid ett tillfälle hade jag en polare hemma, hans tjej var oxå med. Vi satt i köket och drack bärs och tjötade skit en sommardag 2005. Jag gick på muggen, polaren gick ut och rökte och hans tjej satt kvar i köket. Då kommer hon springande och vägrar gå in igen, gardinen hade ställt sig rakt ut från fönstret mitt framför henne. Vi tvingade med henne in igen. När vi kom in i köket var allt lugnt men kylskåpslampan lös. Jag gick dit för att kolla och när jag var en meter ifrån lampan så slocknade den. Skumt.

Vi pratade om händelsen och jag påmindes om en sak som ett medie sagt till mig. "Vill du vara ifred så be dem bestämt att gå". Man kunde alltså prata med dem...Ok...under tiden som vi satt där så tändes kylskåpslampan igen. Polaren skrek då "släck lampan" och lampan slocknade...hans tjej höll på att krypa ur skinnet.
Fan vad knepigt..."tänd lampan" sa han igen, och lampan tändes.
Vid det laget hade tjejen fått nog och ville gå/springa hem så polaren sa "jaja vi ska gå nu, så du kan släcka lampan", och nog fan gjorde den det.

Mediet från Tv4 ville ha betalt i förskott så jag satte in pengar.....

Hon sa att hon kunde få spöket att lugna sig eller försvinna för evigt. Hon lämnade inga garantier och frågade hur jag ville ha det. Jag hade aldrig uppfattat spöket som ont utan sa att hon fick se till att ha lugnade sig lite.
Så blev det, allt lugnade ner sig, visst hörde jag saker efter oxå, men absolut inte så det störde. Det var som att han bara ville göra sig påmind ibland.

Det finns så oerhört mycket mer att berätta, småsaker och stora saker, jag kan dra detta oxå:
En kväll när vi lagt oss, jag och tjejen, så hörde vi tydliga ljud från hallen. Pappersbläddrande igen. Tjejen som ser prylar såg en röd-lila skugga typ..
Jag gick dit men såg inget. Då hörde jag ljud tydligt från hörnet där tv:n stod. Jag gick förbi där och ut till köket och jag hörde hur någon följde med mig. Vart jag än gick var jag förföljd. Den natten åkte vi hem till tjejen och sov. Det är enda gången som jag "flydde" från hemmet, men då var det inte kul längre. Detta hände innan mediet lugnade besökaren.

Nu nöjer jag mig. En massa skit hände, nu har jag flyttat och jag vet att det finns prylar därute som inte vi förstår. Jag är en sansad människa och det är väl tur det, för det har gett mig trovärdighet när det gäller händelserna. Efter att jag började prata om spökerierna så fick jag veta från gamla grannar att fler än jag upplevt konstiga saker i det huset.

Saken är den att jag vet att han går där än, jag bad ju honom bara att lugna sig lite...