Jag har fått svar från DO, men har ställt följdfråga och frågat om jag får publicera hennes svar i denna tråd. Jag väntar på svar.
Det jag kan skriva är iaf detta:
Vid besöket avböjde mannen att ta den kvinnliga vd:n i hand och hälsade i stället genom att lägga handen mot sitt bröst. Han förklarade samtidigt att hans religion förbjuder honom att ta kvinnor i hand.
Om det är så så är det ju OK, men jag fattade det som att den kvinnliga vd:n blivit ignorerad av mannen. Svårt att veta vad som är sant i detta.
Jag fick tillstånd av DO att publicera hennes mejl här:
CITAT
Hej
Tack för ditt brev till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
DO:s uppdrag är bland annat att ta emot och utreda anmälningar som omfattas av diskrimineringslagen. Alla anmälningar utreds individuellt och om DO bedömer att en anmälan omfattas av lagstiftningen kan vi gå vidare med en stämning. I de ärenden som går till domstol är det domstolens uppgift att avgöra om diskriminering skett och att utdöma eventuellt skadestånd.
I det aktuella fallet besökte anmälaren ett företag för att diskutera en praktikplats. Vid besöket avböjde mannen att ta den kvinnliga vd:n i hand och hälsade i stället genom att lägga handen mot sitt bröst. Han förklarade samtidigt att hans religion förbjuder honom att ta kvinnor i hand.
Mannen fick ingen praktikplats eftersom företaget bedömde att han inte hade rätt kompetens. Beslutet hade alltså inget att göra med hur han hade hälsat. Innan företaget hade meddelat detta beslutade Arbetsförmedlingen att återkalla hans anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet. Det innebar att mannen utestängdes från utbildningen och möjlighet till annan praktikplats. Orsaken uppgavs vara den uteblivna handskakningen och inget annat.
DO bedömde därför att Arbetsförmedlingen hade återkallat mannens aktivitetsstöd med hänvisning till hans religion, när det i själva verket handlade om att företaget sökte efter en kompetens som han saknade. Arbetsförmedlingens beslut innebar att hans möjlighet till försörjning togs bort. DO ansåg att det handlade om religiös diskriminering eftersom en person i en jämförbar situation inte hade behandlats på samma sätt. Därför stämde DO Arbetsförmedlingen för diskriminering. Domstolen dömde att mannen hade diskriminerats och att det hade samband med hans religion.
Arbetsgivaren har alltså inte gjort något fel i detta ärende. Hade det handlat om förhållandet arbetsgivare arbetssökande hade hon inte heller haft ett skydd i lagstiftningen i sin egenskap av VD. Lagen skyddar nämligen arbetssökande och arbetstagare - inte arbetsgivare.
Religionsfriheten är en rättighet som skyddas i den svenska grundlagen och grundar sig i FN:s konvention för de mänskliga rättigheterna samt i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.
Alla människors lika värde bygger på tanken att alla är värda samma respekt. Etniska, språkliga eller religiösa minoriteter har för sina medlemmars skull rätten att känna sig skyddade gentemot staten och andra medborgare när det behövs.
Det finns olika sätt att hälsa på, som alla kan vara uttryck för respekt gentemot andra människor. I ett mångkulturellt samhälle måste det finnas utrymme för olika sätt att hälsa. Att hälsa med handen mot bröstet är ett uttryck för respekt på samma sätt som en handskakning är det.
Arbetsförmedlingen representerar staten, och staten ska inte tvinga på enskilda människor vissa hälsningsritualer eller religiösa ställningstaganden.
DO har tillsyn över diskrimineringslagen och utreder anmälningar om diskriminering från enskilda personer om det har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om DO bedömer att diskrimineringen har samband med någon av dessa grunder och att situationen omfattas av diskrimineringslagen kan myndigheten gå vidare till domstol. Det är sedan domstolen som avgör om diskriminering enligt diskrimineringslagen har skett.
DO är ingen domstol och kan inte ändra domar, själv utdöma straff eller skadestånd eller ändra andra myndigheters beslut.
Med vänliga hälsningar
Caroline
Redigerat av ängsvädd: 11-02-2010, 16:59