Min man är som Aqua. Han har stenkoll. Själv glömmer jag ofta vår bröllpsdag t ex.
Jag tycker själv inte att födelsedagar är så viktiga. Det är ju inte min prestation att jag fyller år. Det händer att jag ger min mamma en blomma när jag har födelsedag, för att visa att jag är glad att jag blev född.
När min svärmor levde uppvaktade jag henne med en blomma på min mans födelsedag. Om det inte varit för henne, hade ju min man inte funnits; och jag hade inte haft förmånen att träffa honom.
När jag växte upp gjorde vi som Motti beskriver, blommor, sång och frukost på sängen. Den traditionen upprätthöll jag också, när barnen var små.