CITAT (skogstroll @ 12-03-2010, 15:16)
nej han har ju sin pappa men jag är själv lite "knäpp i huvet" för att jag inte får barn och det är jättesvårt att hantera för mig...
Jag kan bara prata utifrån mig själv. Jag kan inte få barn, min man hade två när vi träffades, två väldigt små, under tre år. Jag resonerade som så att väljer jag en man med barn väljer jag också barnen. Dom finns ju liksom där. De bodde några år hos oss också på heltid. Visst var det jobbigt många gånger, slitningar med hans ex och allt, men nu var det ju som det var och bara att gilla läget.
Sen att jag inte kan få barn hörde inte dit, det är ju inte alla barns fel här i världen att jag inte kan få några.
Så fungerade jag i den sitsen. Din sits kanske är helt annorlunda och du kanske fungerar på ett helt annat sätt än jag.
Alltså, jag var absolut ingen mamma åt barnen, men just en vuxen som bodde med dem och deras pappa och som gjorde vad jag kunde för barnen.
Redigerat av Anma: 12-03-2010, 18:06
Vad gör man...
12-03-2010, 14:58
