Tydligen inte bara jag som fortfarande tycker att det är en tragisk solskenshistoria, tydligen.
Jag brukar vara väldigt blåögd, har jag flera gånger fått höra (trots att jag har bruna ögon!

) men jag har tyvärr väldigt svårt att svälja dessa båda historier.
Är det sant så är det ju himla trist att jag är så cynisk i detta fallet - om det omvända så kanske jag har lärt mig något av livet i alla fall så min avarningsklockor pinglar, hur trist det än är och låter...