Det mest avlägsna är nog den malaysiska delstaten Sarawak på Borneo, där jag bl a bodde ett par dagar hos dayaker i ett långhus. Jag vandrade också i den ganska orörda regnskogen som då (1988) täckte ganska mycket av de inre delarna av ön. Nu lär det knappast finnas något kvar av dessa fantastiska skogar utanför nationalparkerna på ön.
Mest minnesvärda? Det var svårare. Kanske när jag red på en elefant genom en djungel i centrala Indien och fick se en tiger på knappt 10 meters håll. Eller när jag vandrade i Qinlingbergen i centrala Kina och blev en av de första svenskarna som har sett vilda pandor. Eller när jag tältade vid en sjö i Kenya och fick se en flodhäst inte många meter utanför tältet när jag vaknade. Då smög jag förstås ut och fick fina bilder på den i soluppgången.
Eller var det bästa i Kenya kanske att få se miljontals läckert rosa flamingos i en sjö med sprutande varma källor vid stränderna, att få motorstopp med minibussen när en stor lejonhane låg strax utanför eller när vi hamnade mitt i en hjord mäktiga elefanter när vår duktige chaufför hade fått igång motorn igen? Madagaskar är ett fantastiskt land för en naturresenär. Torrskog med baobabträd varvat med underbara regnskogsvyer och gott om lemurer. Ska ni dit så missa inte Ranomafana, det är ett fantastiskt regnskogsreservat! Fast det mer lättillgängliga Perinet är inte dumt heller... Frågan är om inte Sydamerika är favoritkontinenten trots allt. Pantanal i södra Brasilien borde alla naturintresserade besöka någon gång. Läs Arne Sucksdorfs bok "Ett hem på jorden" så förstår ni varför! Där finns ungefär samma djurliv som i Amazonas - jaguarer (som jag inte har sett), anakondor, massor av kajmaner, sumphjortar, näsbjörnar, capybaror, apor, myrslokar, tukaner, papegojor... men landskapet i denna våtmark är betydligt mer öppet än i Amazonas, vilket gör att djuren är mycket lättare att se. Amazonas måste man förstås se ändå när man är i den delen av världen. En gång hade jag vadat ut i floden för att se om det fanns några spännande fiskar. Då kom en drygt meterlång orm simmande. Jag ropade på vår infödde guide: "Elio, it´s a snake here! Is it dangerous?" "Oh, baby anaconda! It´s not poisonous, you can take it!" Så jag lyfte upp ormen i nacken, varpå larmet snart gick och det var fullt med folk på bryggan som skulle fotografera "Snakeman" med anakondan.
Olle
Redigerat av Olle A: 09-05-2010, 20:23
Vilket resmål är det mest avlägsna ni varit på?, ....eller det mest minnesvärda?
09-05-2010, 13:52
