Nja, inte direkt en hjälp faktiskt även om det är lätt att tro.
Vildapel, Malus Sylverstris, är en ovanlig sort. Den kan man nästan glömma att man ska stöta på. Däremot stäter man ofta på frösådder. Dessa är kärnsådder som fått växa upp, t ex från när någon kastart ett skrott som lyckats ta sig upp.
Varje kärna i varje äpple ger upphov till en alldeles unik äppelsort. Varje kärnas genetik är byggd av att biet, humlan eller flugam flög från ett äppeltrd till ett annat under blomningen. Oftast flyger de ju mellan kulturaplar, dvs ätäppelträd. Och därför blir varje kärna barn till två ätäppelträd. Och därför blir det ett sådant också, dvs ett ätäppelträd.
Men det blir för den sakens skull inte alltid gott. I kommersiell odling säger man att 1 på 6 000 sådana försök till att skapa en ny sort blir lyckade, dvs ger en sort som har så bra egenskaper att den kan säljas. (Det innebär kanske en kärna i ett helt äppelträd per år.) För oss som inte har försäljningsekonomiska krav på äpplen kanske 1 på 50 kärnor blir bra ätäpplen, dvs goda. Och då måste man räkna med att alla inte heller gillar alla sorts smaker och konsistens på alla äppelsorter.
Ympen eller ockuleringsstället som finns på de träd vi köper syns normalt bara några år. På vissa träd kan man se den hela trädets liv, men bara då om underlaget är starkare eller mer svagväxande än sorten. Man kan alltså inte se på ett träd äldre än ca 10 år om det är ympat/ockulerat.
--------------------
|