Per definition i Nationalencyklopedien:
Dyslexi - läs- och skrivsvårigheter, de särskilda svårigheter med skriftspråket som en del individer har. När det gäller den ofta synonymt använda termen dyslexi (eller s.k. ordblindhet) rör det sig ofta om ärftligt betingade inlärningsproblem på just skriftspråkets område, särskilt avläsning av ord och rättstavning, utan att svårigheter på andra områden behöver uppträda. Det finns också vuxna som på grund av hjärnskada har nedsatt eller upphävd förmåga att skriva; i sådana fall talar vi om dysgrafi och/eller agrafi. Den mer allmänna termen lässvårigheter kan emellertid ofta avse inlärningsproblem i vidare mening än dyslexi och innefatta problem med tolkning och förståelse av språkliga meddelanden liksom problem med skolinlärning i stort. Här kan också sociala och pedagogiska faktorer finnas med i bakgrunden på ett tydligare sätt än vid dyslexi. Gränsen mellan dyslexi och allmänna lässvårigheter är emellertid ganska oskarp.
Men Pejori har rätt det har forskats och följts upp en hel del om dyslexin bland interner. En majoritet av landets intagna har dyslexi. Många som sitter på kåken läser upp sig till grundskole- eller gymnasiekompetens. Jag är också dyslektiker, så alla sådana (pejori, andersen och jag till exempel) sitter inte på kåken!
Mvh
Fenja