Ta bort besvärliga granstubbar!, Jag skulle vilja bli av med en mängs nedkapade granstubbar Alternativ

[Elrandhir]

Mycket står i titeln.

Alltså, hur får jag lättas bor dessa trädstubbar som blivit kvar efter borttagning efter rätt grov gran häck.

Jag har inge direkt hjälpmedel hemavid, iallafall inte i maskinväg.

Finns det tex nåt mede att ha på dom så att det senare går någotlinga ätt att hacka/spada upp dom?

Tack på förhan!

Redigerat av Elrandhir: 11-07-2010, 19:24

[Cilla]

Kallas också stubbfräs. Kan hyras, eller hyras in med person som gör jobbet. Är ofta ett snabbt jobb som skerr medd maskin som inte är större än att den kan rullas fram också i trånga utrymmen.

Om du ska plantera annat på stället behöver du inte ta bort hela rotsystemen, men så mycket att du får plats att sätta de nya plantorna. Döende rötter är bra för nya plantor, de har nytta av nedbrytningen under många år.

Det är med stor nypa salt man ska bedöma hur olika arters rotsystem ser ut. De är i verkligheten mycket mer olika varandra inom en art än mellan dem, beroende på växtplats. Generellt gäller att alla träd utvecklar ett djupare rotsystem, med en eller flera rötter som sticker nedåt, i unga år. Senare blir mer eller mindre alla träds rotsystem merr vidsträckta och ytliga.

På Malcolms plats fanns skäl för granarna att behålla levande rötter rätt ned. På en annan plats hade de sett ut på annat sätt. Rotsystem kan vara helt assymetriska, som ofta träd vid vägar har. Får de ungefär samma jordförhållanden och vindbelstning runt om sprider de gärna rötterna symmetriskt.

[malcolm]

Det är med stor nypa salt man ska bedöma hur olika arters rotsystem ser ut. De är i verkligheten mycket mer olika varandra inom en art än mellan dem, beroende på växtplats. Generellt gäller att alla träd utvecklar ett djupare rotsystem, med en eller flera rötter som sticker nedåt, i unga år. Senare blir mer eller mindre alla träds rotsystem merr vidsträckta och ytliga.

På Malcolms plats fanns skäl för granarna att behålla levande rötter rätt ned. På en annan plats hade de sett ut på annat sätt. Rotsystem kan vara helt assymetriska, som ofta träd vid vägar har. Får de ungefär samma jordförhållanden och vindbelstning runt om sprider de gärna rötterna symmetriskt.

Jag tror Cilla sammanfattade det hela rätt bra, det finns kanske ingen 100%-ig sanning. Jag är uppvuxen i Norduppland i Älvkarleby kommun med stora arealer av furuskog och sett otaliga rotvältor av tall men som sagt inte av gran men det kanske beror på att det inte finns så många granar där då det är mo-mark.

Googlade på stormen Gudrun och tittade på bilder och många träd verkar ha knäckts 1½ - 2 meter upp, jösses vilken styrka det måste ha varit i vinden men hur som helst, min gran hade pålrot och det var ett elände att få bort stubben. Huset är byggt 58/59 och granen var planterad efteråt, jag har sett bilder från uppbyggnaden av radhusområdet och då fanns det ingen gran framför mitt hus. Marken består av gammal sjöbotten och är mycket lerhaltig vilket gör att det är svårt att anlägga bra rabatter som består eftersom leran kryper upp och tar övar jorden man fyllde på året innan.

Nu kom jag visst bort från ämnet lite men jag skall fråga mina grannar hur de gjorde när de tog bort en granhäck (skog) som fått växa ohämmat i många år och vållat förtret bland andra grannar då dess grenar sträckte sig långt ut på vägen, inte bra för gran-sämjan.

Redigerat av malcolm: 15-07-2010, 18:25