Getingar Alternativ

[amaira]

Tänk, att de kan vara både snälla och gränslöst söta. Även om de kan försvara sina bon och ungar med sitt liv, men vem kan inte det?


Visst är hon gullig, denna getingdam som vilar sig i mitt tumgrepp.







Och här på rosen Westerland.



Arten är skogsgeting, som känns igen på sin enda lilla prick mitt på nosskölden.

Redigerat av amaira: 03-08-2010, 19:54

[amaira]

Tack Ruda! Visst är det en skogsgeting och inget annat. Har rättat inlägget.

Nej Red Top, jag är inte "modig", jag är för det första inte allergisk, och för det andra kan jag "läsa av" mina små vänner ganska bra. Skulle jag ta miste och få ett stick, så är det inte mer med det. Det gör mig inget (mer än att det gör ont ett tag förstås).
Men jag vet inte en enda orsak till att hon skulle sticka mig här. Getingar är inte "elaka" eller bråkiga av sig. De vill bara få vara ifred, få sköta sina sysslor som de anser är mycket viktiga (de är bra föräldrar!) - och så försvarar de förstås sitt hem och sina barn med sitt eget liv om det behövs. DE är modiga, inte jag.

Denna satt och vilade sig på min ros. Den var så fin så jag fotade henne. För att vara stadig på handen tog jag ett lätt tag i själva rosen medan jag fotade, och då vandrade hon upp i min hand.

Att vandra upp i min hand och sticka mig, helt utan orsak och helt opovoserat, är korkat . Djur är sällan korkade. De sparar sin energi dit där de behöver den, livet kan vara tufft ibland.

Och ni som är allergiska, jag beklagar verkligen och förstår fullständigt er rädsla, för er gäller det ju livet!! Om jag var allergisl skulle jag aldrig låta henne gå på min hand, hur mycket jag än "läser av" henne och känner mig säker på henne!!

Även de som "bara" är skräckslagna, utan att vara hotade "på riktigt" - rädslan är ju VERKLIG, det kan man inte rå för.

Men ens egen rädsla, och den "dom" man ger djuret eller krypet, är två olika saker som man ska försöka hålla åtskilda, tycker jag.

Lev! och Låt leva!!

[Blomfrun]

Tack Ruda! Visst är det en skogsgeting och inget annat. Har rättat inlägget.

Nej Red Top, jag är inte "modig", jag är för det första inte allergisk, och för det andra kan jag "läsa av" mina små vänner ganska bra. Skulle jag ta miste och få ett stick, så är det inte mer med det. Det gör mig inget (mer än att det gör ont ett tag förstås).
Men jag vet inte en enda orsak till att hon skulle sticka mig här. Getingar är inte "elaka" eller bråkiga av sig. De vill bara få vara ifred, få sköta sina sysslor som de anser är mycket viktiga (de är bra föräldrar!) - och så försvarar de förstås sitt hem och sina barn med sitt eget liv om det behövs. DE är modiga, inte jag.

Denna satt och vilade sig på min ros. Den var så fin så jag fotade henne. För att vara stadig på handen tog jag ett lätt tag i själva rosen medan jag fotade, och då vandrade hon upp i min hand.

Att vandra upp i min hand och sticka mig, helt utan orsak och helt opovoserat, är korkat . Djur är sällan korkade. De sparar sin energi dit där de behöver den, livet kan vara tufft ibland.

Och ni som är allergiska, jag beklagar verkligen och förstår fullständigt er rädsla, för er gäller det ju livet!! Om jag var allergisl skulle jag aldrig låta henne gå på min hand, hur mycket jag än "läser av" henne och känner mig säker på henne!!

Även de som "bara" är skräckslagna, utan att vara hotade "på riktigt" - rädslan är ju VERKLIG, det kan man inte rå för.

Men ens egen rädsla, och den "dom" man ger djuret eller krypet, är två olika saker som man ska försöka hålla åtskilda, tycker jag.

Lev! och Låt leva!!

Jag har en gång blivit stungen helt oprovocerat av en geting som kröp upp på min fot och stack mig medan jag satt stilla så de kan visst sticka helt oprovocerat. Jag förstår att du inte riktigt läste eller ville förstå det jag skrev om hur allergi uppstår. Du kan ha fått 20 getingstick utan mer men av det än att det gör ont men den 21:a gången kanske du får en allergisk chock. Sorry men jag tycker inte att du är modig utan att du snarare leker med livet som insats.

[amaira]

Jag känner det ju inte som om det gäller livet, när det gäller småkrypen. Jag rör mig ganska obehindrat bland dem, getingarna också (dock med försiktighet och med koll på läget). Dom sticker mig inte.

Jag vet inte varför den stack dig. Getingar som sticks är ju inte att leka med, jag beklagar verkligen. Och du är säkerligen inte ensam om att blivit "oprovocerat stucken". Fast ... vad som hänt före, som du inte sett eller inte vet, ja, det vet ju ingen. Inte jag heller.

Kanske kan jag också få en allergisk reaktion - kanske får jag det aldrig - men jag tänker inte låta RÄDSLA begränsa mitt liv. Det är livet för sårbart för!! Det vill säga, det finns så himlans mycket man måste vara rädd för, om man ska börja försöka skydda sig och gardera sig.
Och förresten, när det "händer något" brukar det ändå vara något som man inte tänkt på i förväg.

Jag håller mig till vanligt bondförnuft (jag är verkligen inte vårdslös!).

Dock, jag tänker hädanefter se till att inte glömma mobilen när jag är ute i markerna (fast, den har jag ju alltid med mig i alla fall).


Jag tycker inte heller att jag är modig. , det handlar ju inte om det.

Vad du är klok ... att du sedan är en jätteskicklig fotograf gör inte det hela sämre Visst hade du tidigare en "årskalender" med bilder och visdomsord ... finns den kvar ?

Tack Snöflinga!

Årskalenderna var Wolfies, senare Yla. Tror att det händer att hon kikar in här ibland. Men jag vet ingenting om henne, om sidan finns kvar vet jag inte heller.