Vår äldste son fyller 45 idag och den "lille" passerade 40 för ett tag sedan. Visst har jag när ungarna var tonåringar oroat mig för dem till och från. Vi bor ju i en storstad! Men det har aldrig varit några problem och det har gått och går fortfarande väldigt bra för båda. Kontakten är tät både med barnen och barnbarn som det hittills också går bra för och duktiga är dom i skolan. Men visst att vara tonåring idag, som den ena, är helt annorlunda än tidigare. Oroar mig inte direkt men ibland far tankarna på allt som skulle kunna hända.... och då känns det inte riktigt bra!
Redigerat av ninnisky: 19-08-2010, 10:23
--------------------
Det är dumt att slänga bort en hel cykel för att det kommit in ett gruskorn i kedjan...
|