Medmänsklighet, Vad har du gjort/fått av det? Alternativ

[Anma]

Lyssnade på P4 igår natt och de talade om medmänsklighet och avsaknaden av densamme.
Kom att tänka på saker jag varit med om och blir nyfiken på vad ni minns.

För snart 10 år sedan satt jag på pendeln hem, bodde då i stockholmstrakten. Vagnen var fullsatt på sätena men bara några behövde stå. In klev en väldigt full/drogad kille, riktig missbrukare. Han hade väldiga problem och stå i vagnen. Av ett infall reste jag mig och sa till honom att han kunde ta min plats. Ni skulle sett hans tacksamhet, inte så där överdrivet översvallande, men glädjen och tacksamheten i hans ögon och det varma leendet kommer jag aldrig att glömma. Medpassagerarna tittade föraktfullt både på honom och mig, men det struntade jag i. Det märktes att killen inte fått annat än förakt från främlingar under lång tid. Fast det var så länge sen har denna lilla händelse etsat sig i mitt minne. Jag blir alldeles varm när jag tänker på hur glad han blev över att han fick sitta.

[Anma]

En gång när vi var ute och körde såg vi på håll hur en mötande bil gled rakt in i vår fil och frontalkrockade med en buss som åkte ett hundratal meter framför oss. Det var halt då. Vi stannade och jag sprang fram till bilen. Föraren var ensam och avsvimmad efter smällen från airbagen, antar jag. Jag trodde han var död och vågade inte ta i honom! Jag stoppade en till bil och frågade om de hade mobil, vilket de hade. Vi hade det inte, de var inte så jättevanliga ännu. Bad dem ringa ambulans och sen åkte vi därifrån! Har fortfarande dåligt samvete för att jag inte stannade hos den där mannen, fast jag vet att han bara hade skador på foten, för det stod en notis i tidningen dagen efter. De i bussen tänkte jag inte heller på, men där var ingen skadad, och det var ju tur.