Lite tankar om mänskligheten Alternativ

[silos]

För varenda en av oss som vandrar här på våran jord kommer det att komma en dag då livet är förbi för någon av våra nära och kära.Vi står där vid graven,gråtande med en enorm saknad i våra hjärtan.
En del av oss är full av hat och bitterhet:(

Kommer någon sakna oss när vi är borta,kommer någon känna kärlek då de tänker på oss som har vandrat vidare....

Hela tiden händer det hemskheter på våran planet.
Om det är vi som blir vi drabbade av det hemska,kommer vi att sticka vår väg och lämna våran nästa eller stannar vi kvar och hjälper till....

Gör vi som vi gör inom Cybervärlden och säger:dra åt helvete,jag tycker inte om dig eller frågar vi,hur kan jag hjälpa dig...väljer vi och vrakar bland alla behövande medmänniskor...lämnar vi det "annorlunda" människorna åt sitt öde....

NÄR blir vi sanna människor som verkligen bryr sig om sin nästa...ja allt levande,tyvärr så tror jag att det behövs hemska katastrofer för att vi människor blir sanna människor....

Vad det gäller mig själv så har jag inte mer än börjat vadra på vägen till detta..

[fuchsian]

Att planera sin framtid, vad det månne vara och samtidigt fajtas med det gamla är som slåss med vinden, ingen vinner och man glömmer att man är den man är just nu. Om lycklig eller har massa beskymmer, hjälper det inte sucka efter det som varit eller det man önskar ska komma, bara om...... Allt är andras fel...
Att ta itu med sitt eget jag är nog så jobbigt och tar man ente den fajten nu så växer den som en cancer och blir snart omöjlig att handskas med.

Jag har tänkt en del på de mina och en sak som jag inte kan fatta är att de som är kärleksfulla och där det fanns en varm och god famn, varför ska dessa mäniskor dö i förtid och lämna ett tomrum efter sig.
De elaka, småsinta, avundsjuka ex.ex. fortsätter att leva och det går inte ens att ge dom på käften så de tiger för en gångs skull. .... fuchian ....