Medmänsklighet, Vad har du gjort/fått av det? Alternativ

[Anma]

Lyssnade på P4 igår natt och de talade om medmänsklighet och avsaknaden av densamme.
Kom att tänka på saker jag varit med om och blir nyfiken på vad ni minns.

För snart 10 år sedan satt jag på pendeln hem, bodde då i stockholmstrakten. Vagnen var fullsatt på sätena men bara några behövde stå. In klev en väldigt full/drogad kille, riktig missbrukare. Han hade väldiga problem och stå i vagnen. Av ett infall reste jag mig och sa till honom att han kunde ta min plats. Ni skulle sett hans tacksamhet, inte så där överdrivet översvallande, men glädjen och tacksamheten i hans ögon och det varma leendet kommer jag aldrig att glömma. Medpassagerarna tittade föraktfullt både på honom och mig, men det struntade jag i. Det märktes att killen inte fått annat än förakt från främlingar under lång tid. Fast det var så länge sen har denna lilla händelse etsat sig i mitt minne. Jag blir alldeles varm när jag tänker på hur glad han blev över att han fick sitta.

[Katie]

För ett antal år sedan jobbade jag som avbytare på helger och skollov.

Gården jag jobbade på låg inte så långt bort men det var moped som gällde för cykla hade jag ingen lust att göra.

När jag hade kört ca 1/4 av sträckan kör jag rätt i ett hål i asfalten. Det var inget hål som man landade i utan ett lagon stort hål som gjorde att framdäcket studsade hårt och landade på rullgrus.
Självklart tappade jag balansen och for som en projektil ner i diket, med röda faran (mopeden) över mig.

När jag kraschade hängde sig gasvajern så bakhjulet snurrade för fullt. Jag stukade handen rejält så jag hade stora svårigheter att ta mig upp. Varje gång jag försökte röra mig så gled mopeden och det snurrande bakhjulet hade redan börjat slita i mina byxor.

Medans jag ligger där och kämpar för att komma loss och upp så passerar flertalet bilar. De saktar ner och personerna sitter med näsan tryckta mot rutorna för att se vad som hänt. 'DEN MÄNSKLIGA NYFIKENHETEN!'
Inte en enda stannade.
Vad fasen trodde de egentligen?? Att jag kastat mig ner för skojs skull i ett krondike med mopeden som täcke??

Efter mycket om och men lyckas jag ta mig upp för egen maskin och upptäcker då att jag inte mara stukat hena handleden utan även ena foten.

Nu blev det spännande för jag hade lyckats komma åt knappen som stängde av mopedskrället. Mopeden var av modell trampstart. (som en cykel alltså)

Folk fortsatte köra förbi fast det syntes lång väg att jag hade förbaskat ont.

Här kom min envishet till nytta. Jag SKULLE få fart på åbäket så jag bet ihop rejält och fick start på skrället. Lyckades köra hem igen. Det såg nog en smula underligt ut när jag körde. Det var högerhanden jag stukat och det var på höger sida som gasen satt. Jag körde med vänsterhanden.

Väl hemma klarade jag inte bita ihop längre utan vrålade rätt ut för att sen svimma.
Mina föräldrar ringde bonden och sa att jag inte kunde komma och sen blev det en resa in till akuten.

Jag hade inte bara lyckats stuka foten och handen utan även fått sprickor i båda + sprickor i två revben.


Oftast tycker jag att man stöter på mer mänsklighet men ibland förundras man över hur folk måste vara funtade.