Sällskap i trädgården Alternativ

[Gunilla T]

Visst är det trevligt att ha naturen in på knuten.

Varje dag kommer Hacke Hackspett och sätter sig i en stor sälg ovanför vår lilla sittplats i trädgården. Fattade inte först varifrån alla tallkottar kom men nu vet jag! Han har en smedja (heter det så?) i en stor sälg ovanför min stol. Där knackar han frenetiskt ett tag och så kommer en tallkotte nerdimpande. Varje morgon plockar jag massor med kottar, han bryr sig inte om att jag rör mig och arbetar i trädgården

..och så har jag en rävunge med mig varje dag. Den plockar fallfrukt från äppelträden och dricker i dammen. Inte speciellt rädd av sig..häromdagen var den bra 5 m från mig men då tyckte Jammakatt att det räckte och anföll räven som sprang undan.

I natt har den nog varit på altanen för stövlarna hade flyttat sig ...

Den ser frisk och pigg ut, ingen skabbräv vad jag kan se i alla fall. Idag såg han för festlig ut med ett stort rött äpple i munnen...

Måste vara en årsunge..när får rävarna sina valpar och hur länge tar mamman hand om dem? Att den är så orädd får mig att fundera om den har förlorat sin mamma och inte socialiserats in i livet som den borde?

[Olle A]

Menar du KFV? http://www.kfv-riks.se/
Jag tror inte att rävungen behöver någon hjälp, för om h*n verkar frisk och pigg är h*n säkert bara ute på upptäcksfärd och tycker att trädgården är spännande. Det är ju som sagt vid den här årstiden som de vågar sig allt längre bort. Ett år när jag jobbade i Tiveden hade vi en sådan orädd ungräv som brukade komma fram till bageriet och tigga bullar.

Olle

[smuleborg]

Menar du KFV? http://www.kfv-riks.se/
Jag tror inte att rävungen behöver någon hjälp, för om h*n verkar frisk och pigg är h*n säkert bara ute på upptäcksfärd och tycker att trädgården är spännande. Det är ju som sagt vid den här årstiden som de vågar sig allt längre bort. Ett år när jag jobbade i Tiveden hade vi en sådan orädd ungräv som brukade komma fram till bageriet och tigga bullar.

Olle

Ja, det var KFV jag menade. Fick hjärnsläpp igår. Kontakt verkar inte behövas (som tur är) för Gunillas del.

Nu lägger jag i alla fall in journumret i mobilen, man vet ju aldrig.

Lyckliga dig, Gunilla!