Sjukförsäkringen, Öppet brev till Reinfeldt Alternativ

[Anma]

Jag klipper ut lite. Inte alla som orkar/kan klicka på länkar. Texten finns i sin helhet i länken längst ner.

Fråga 1. Angående antalet personer som tidigare fick del av sjukförmånen
Alliansföreträdare använder ofta formuleringen ”140 personer om dagen” för att tala om hur många sjuka som förtidspensionerades och hamnade i ett ”permanent utanförskap” under den socialdemokratiska regeringen. Siffran 140 är ett genomsnitt på hur många personer som nybeviljades sjukbidrag och förtidspensioner samt sjuk- och aktivitetsersättningar på 25-100 procent mellan åren 1998-2006.

På liknande sätt hävdar Reinfeldt, senast i Aftonbladet den 5/9-2010, att vi i Sverige år 2006 hade 750 000 personer som var förtidspensionerade eller långtidssjukskrivna. Det statsministern inte nämner är att även denna siffra inkluderar ersättningar på 25-100%, både med och utan tidsgräns.

Anser statsministern att en person som exempelvis arbetade 75 procent och hade sjukersättning på 25 procent var förtidspensionerad i ett permanent utanförskap?

Fråga 2. Angående sjuktalet i Sverige ur ett internationellt perspektiv
Statsministern brukar ofta antyda överdrivet många som är sjukskrivna/förtidspensionerade i Sverige jämfört med andra länder. Reinfeldt torde dock vara väl medveten om att myten om Sveriges påstått höga sjuktal avslöjades redan år 2003. Att jämföra ett fåtal länder i Europa, som har olika sjukförsäkringssystem, och dra slutsatsen att vi överutnyttjat sjukförsäkringen i Sverige är inget annat än grovt missvisande. Sverige redovisar långa sjukfall på ett annat sätt än andra länder gör och har en större andel av befolkningen (såsom t.ex många kvinnor) i arbetslivet. Ofta späder alliansen på myten och raljerar över Sveriges påstått höga sjuktal.

Kommer ni fortsätta använda denna myt? Om ja: anser ni då att årets forskning kring ämnet inte stämmer? Hur tror du att de sjuka upplever att bli betraktade med perspektivet att de överutnyttjar sjukförsäkringen? Hur tror du att det påverkar deras hälsa och välbefinnande?

Fråga 8. Angående aktivitetstöd på 4000 kr i månaden
I gruppen med tidsbegränsad sjukersättning finns en betydande andel som saknar sjukpenning grundande inkomst (SGI) och som får sjukersättning på garantinivå vilket ligger på ca 8500 kronor i månaden. När dessa ”omförsäkras” och introduceras på arbetsförmedlingen övergår ersättningen till aktivitetsstöd, som för de som saknar SGI motsvarar ca 4000 kr i månaden. Dessutom förlorar den ”omförsäkrade” även eventuellt bostadstillägg från försäkringskassan. Enligt Maud Olofsson var syftet med denna låga ersättning att inte minska arbetsviljan hos de sjuka då det ska "löna sig att arbeta". Detta innebär i praktiken att inkomsten mer än halveras jmf med sjukersättning på garantinivå och bostadstillägg.

Känner statsministern någon som kan klara sig på 4000 kronor i månaden inkl bostadskostnad?

Vem tycker statsministern ska ha ansvar för att ”komplettera upp” ersättning till en dräglig nivå? Kommunen? Anhöriga? Den sjuke själv?

Hur tror statsministern att denna halvering av en redan låg inkomst påverkar den sjukes hälsotillstånd och arbetsförmåga?

Fråga 9. Angående de SGI lösas möjlighet till omförsäkring
Alliansregeringen talar gärna om att det alltid finns en väg tillbaka till sjukförsäkringen för de som blivit utförsäkrade. Detta påstående är felaktigt eftersom de som saknar SGI och vars arbetsförmåga inte bedöms vara stadigvarande nedsatt inte kan få varken sjukpenning eller sjukersättning.

Anser statsministern att det är i sin ordning att en grupp av de ”omförsäkrade” inte kan komma tillbaka till sjukförsäkringen även då Försäkringskassan bedömt att de pga sjukdom helt saknar arbetsförmåga?

Om så, varför fortsätter man att hävda att de alltid finns en väg tillbaka till sjukförsäkringen för dem som blivit "omförsäkrade"?

Om inte, är man beredd att återinföra den tidsbegränsade sjukersättningen eller en garantinivå i sjukpenningen?

Anser statsministern att det är de anhöriga eller kommunernas ansvar att bära kostnaderna för de som fallit mellan stolarna i samband med er reform?

Öppet brev till Statsministern



Som ni ser tar jag bara med 4 frågeställingar här. De andra är minst lika viktiga. Finns i länken att läsa.

Ni som här också argumenterat med att Sverige har världens högsta sjukhälsotal och att 140 personer om dagen blev förtidspensionärer under förra regeringen, är ni medvetna om att ni ljuger när ni påstår detta, eller anser ni att en som är 25% sjuk är helt i utanförskap, så som statsministern verkar göra?

[Aqvakul]

En liten faktauppgift: Om man bor i en medelskattekommun så betalar man max 56,5 procent i marginalskatt. Bor man i Ragunda så blir det drygt 59 %, medan Vellingeborna max betalar knappt 54 % på den sist intjänade hundralappen. (Kyrkoavgiften är inte inräknad). Vi har höga marginalskatter på inkomst i Sverige, men man får alltid behålla minst 40 %.

[Gita]

En liten faktauppgift: Om man bor i en medelskattekommun så betalar man max 56,5 procent i marginalskatt. Bor man i Ragunda så blir det drygt 59 %, medan Vellingeborna max betalar knappt 54 % på den sist intjänade hundralappen. (Kyrkoavgiften är inte inräknad). Vi har höga marginalskatter på inkomst i Sverige, men man får alltid behålla minst 40 %.

Det är just det som jag anser vara tokigt, om jag anstränger mig och jobbar mer dvs. offrar min fritid, så får jag bara behålla 40% av ersättningen för detta. Kanhända skulle det vara mer rättvis att skattesatsen sattes efter timlönen. Varför skall någon som jobbar t.ex 50 timmar per vecka betala betydligt högre skatt per timme än någon som frivilligt arbetar 20 timmar i veckan. Det sägs ju att vi alla måste jobba mer, högre pensionsålder m.m för att upprätthålla den välfärd vi har och då skulle det väl vara logiskt att uppmuntra till mer arbete också.
Gita

[Aqvakul]

Det är just det som jag anser vara tokigt, om jag anstränger mig och jobbar mer dvs. offrar min fritid, så får jag bara behålla 40% av ersättningen för detta. Kanhända skulle det vara mer rättvis att skattesatsen sattes efter timlönen. Varför skall någon som jobbar t.ex 50 timmar per vecka betala betydligt högre skatt per timme än någon som frivilligt arbetar 20 timmar i veckan. Det sägs ju att vi alla måste jobba mer, högre pensionsålder m.m för att upprätthålla den välfärd vi har och då skulle det väl vara logiskt att uppmuntra till mer arbete också.
Gita

Nu är det ju knutet till lönesummans storlek och inte till hur mycket man arbetar. En direktör med en månadslön på 100 tusen får lika hög marginalskatt om h*n skulle välja att gå ned till halvtid. Medan en städare som tjänar 18 tusen inte skulle få högre marginalskatt om h*n jobbade 60 timmar i veckan...

[Gita]

Nu är det ju knutet till lönesummans storlek och inte till hur mycket man arbetar. En direktör med en månadslön på 100 tusen får lika hög marginalskatt om h*n skulle välja att gå ned till halvtid. Medan en städare som tjänar 18 tusen inte skulle få högre marginalskatt om h*n jobbade 60 timmar i veckan...

Om du istället väljer att utgå från en medelinkomsttagare t.ex 30000 kr/månad för heltid enl. tabell 32 betalar man då 7554 kr i skatt , om man med samma lön väljer att jobba halvtid ger det 15000 kr varav 3053kr går bort i skatt. Skillnaden i betald skatt per arbetad timme blir ju i detta fall ganska stor och innebär i förlängningen att vi uppmuntas till att arbeta mindre inte så som behövs mer.
Gita

[Aqvakul]

Om du istället väljer att utgå från en medelinkomsttagare t.ex 30000 kr/månad för heltid enl. tabell 32 betalar man då 7554 kr i skatt , om man med samma lön väljer att jobba halvtid ger det 15000 kr varav 3053kr går bort i skatt. Skillnaden i betald skatt per arbetad timme blir ju i detta fall ganska stor och innebär i förlängningen att vi uppmuntas till att arbeta mindre inte så som behövs mer.
Gita

Hur många har möjlighet att minska sin nettoinkomst från 22 500 till 12 000, även om det innebär att skatten minskar från 25 % till 20 % och därmed nettotimlönen ökar från 132 kronor till 141 kronor. (avrundade siffror)

Om vi återgår till städerskan och direktören i det förra exemplet, så är det fortfarande när skatten är betald stora skillnader i deras timlön. Städerskan tjänar 79 kronor netto om hon jobbar en extra timme, medan direktören motsvarande marginella timförtjänst är 318 kronor. I det ena fallet är marginalskatteeffekten 29 % och i den andra 54 %. Nu är 100.000 kronor i månaden ingen dussin lön, men ungefär precis vad min gamle klasskompis, utan högskoleutbildning, tjänar som direktör på ett bankkontor i en större svensk stad. Trots att han röstar på samma parti som du Gita så är jag övertygad om att han knappast tycker att han förtjänar mer än fyra gånger netto än städerskan per arbetstimme.

[Gita]

Hur många har möjlighet att minska sin nettoinkomst från 22 500 till 12 000, även om det innebär att skatten minskar från 25 % till 20 % och därmed nettotimlönen ökar från 132 kronor till 141 kronor. (avrundade siffror)

Om vi återgår till städerskan och direktören i det förra exemplet, så är det fortfarande när skatten är betald stora skillnader i deras timlön. Städerskan tjänar 79 kronor netto om hon jobbar en extra timme, medan direktören motsvarande marginella timförtjänst är 318 kronor. I det ena fallet är marginalskatteeffekten 29 % och i den andra 54 %. Nu är 100.000 kronor i månaden ingen dussin lön, men ungefär precis vad min gamle klasskompis, utan högskoleutbildning, tjänar som direktör på ett bankkontor i en större svensk stad. Trots att han röstar på samma parti som du Gita så är jag övertygad om att han knappast tycker att han förtjänar mer än fyra gånger netto än städerskan per arbetstimme.

Men du har inget svar på min fråga varför 40 timmars arbetsvecka skall beskattas så mycket hårdare än 20 timmars arbetsvecka? Om du nu kan låta bli att blanda in din vän bankdirektören eller andra direktörer utan hålla dig till medelinkomsttagre i resonemanget vore det bra.
Gita