Kul att din kompis vill skaffa gnagare Ängsvädd!

Men hon bör först fundera på vilken typ av djur hon vill ha, dvs inte utseendemässigt (alla är gulliga), utan vilket beteendemönster hon vill ha. Det är ju väldig skillnad på en kanin och gerbiler som det tydligen nu lutar åt. Jag har aldrig haft kanin, bara tamråttor, marsvin och gerbiler, de sistnämna i över 20 år, så det är väl de jag känner bäst och helt enkelt de som passar mig bäst.
Gerbiler ska aldrig sitta ensamma, alltid två hanar eller två honor. Hanar går att ha även i en något större flock, men det går inte med honor, det slutar med ond bråd död (har vi råkat ut för en gång när vi försökte med 3, men därefter har rekommendationerna ändrats till 2 honor). Jag har haft mestadels honor, men har de sista två gerbilgenerationerna övergått till hanar och kommer inte att skaffa honor igen. Orsaken till det är att hanarna är mycker mer sams med varann, honorna har ett häftigare temperament och vi har haft lite otur med honor som plötsligt efter ett halvår bestämt sig för att döda varann och vi har sedan suttit med två ensamma honor i olika burar, det är inte roligt. Det behöver ju dock inte hända din vän, så det ska hon inte bli styrd av. Båda könen är lika trevliga, och luktar lika lite.
Jag rekommenderar din vän att gå in på
Gerbilföreningen och titta, där står mycket bra info ang hur de är till sättet och hur de bör hållas. Så stor bur som möjligt, utan plastpryttlar och
inte en sån där snygg modern bur med plaströr som går runt i olika våningar, det blir bara flisor av den. Jag använder inte vanligt burströ längre, det har varit för många röda nosar och igensatta ögon. Jag kör 70% alflis och 30% aspspån för att de ska bli lagom grävbart. Inga problem med luftvägar och ögon efter att jag bytte till detta.
Det finns nog inget djur som knaprar och gräver så mycket som gerbiler, de måste ha tillgång till pappkartonger/toarullar hela tiden och rejält med spån att gräva i. Mina uppskattar även hö, men det är inte alls nödvändigt. Jord/sandblandning som din vän vill ha
tror jag skulle vara direkt olämpligt, då det skulle bli för tungt och luftogenomsläppligt om gångarna rasar. Jag skriver tror för jag har inte provat, men skulle heller inte komma på idén att göra det. Jord i naturen är packat under många år och är stabilt, jag har svårt att tänka mig att man kan åstadkomma liknande förhållanden i en bur/akvarium. Men jag är inte säker.
En sandskål med chinchillasand för sandband är väldigt uppskattat, men inte nödvändigt. De är duktiga på att boa, så toapapper eller liknande i strimlor uppskattas, det är jättesöt att se dem fluffa till och släpa det till boet. Både honor och hanar är lika duktiga på att boa. De vill ha ett hus eller åtminstone ett tak där de kan placera sitt bo under. De är aktiva dygnet runt, deras vaken- resp sovperioder är ca 4 timmar i stöten.
Att de inte skulle bli tama som nån skrev håller jag inte med om riktigt. De lär sig komma på inkallning och går att plocka upp direkt från golvet utan problem och sitter sen still i handen åtminstone en liten stund. Men några klappdjur är de inte, de uppskattar det helt enkelt inte, och är alldeles för nyfikna för att sitta still någon längre stund. En kompis dotter hade förvisso en gerbil som satt kvar hur länge som helst och blev klappad, men jag har inte själv försökt att tvinga någon så länge, jag är ingen klappmänniska. Däremot har vi våra ute i vardagsrummet jämt, de är i buren max 10 timmar (när vi jobbar) per dygn. Så de har gott om tid att springa av sig, gerbiler som sitter i buren jämt lär sig nog att leva med det, men jag skulle inte vilja ha dem så, de är alldeles för aktiva och behöver springa av sig. Men som sagt, med en rejält tilltagen bur och ordentligt med varierande leksaker och miljö så funkar det. Och OM man ska ha dem lösa, så gäller att gerbilsäkra det mesta. Dvs ta bort alla sladdar och annat man är rädd om i gerbilhöjd. Och kolla så där inte finns hål i väggen, för sånt är oemotståndligt.
Oj, det här var nog det längst inläng jag nånsin gjort! Ändå har jag säkert glömt nåt. JO! Jag rekommenderar att hon köper sina gerbiler av en registrerad uppfödare. Grossistuppfödda djur som djuraffärer har är inte sunda. Men hon kanske har turen att känna en djuraffär som tar sina djur från hemmiljö, då är de såklart säkert lika fina som de från uppfödare.
Jag kommer nog inte klara att sluta med gerbiler nånsin tror jag, de är helt enkelt beroendeframkallande!
Redigerat av Meriona: 17-09-2010, 13:50