Tack! Känns bra att få lite beröm också.
Men det var inte för den saken jag startade tråden, utan dels för att diskutera debatteknik i överlag och dels för att försöka förstå hur jag uppfattas som debattör. Det är svårt att veta själv.
Om jag ska säga vad jag själv tycker så är det just att jag är tuff men juste. Precis som Aqva säger. Men jag kan gå till överdrifter och något som liknar personangrepp, men då brukar jag vara tydlig med att stå för det, eller be om ursäkt om jag sagt något riktigt knasigt.
Jag brukar sällan bli förbannad, men har upptäckt att jag uppfattas som det. Men när jag blir arg brukar jag vara tydlig med det också.
När jag började skriva på odla hamnade jag sällan i diskussioner, jag vågade inte riktigt mig på det, men under åren har jag mognat i forumvärlden och vågar mer. Visst, jag behöver utvecklas, men det gör jag enbart genom att inte sitta på händerna, med fefghet kommer man inte långt har jag upptäckt.
Själv anser jag att jag brukar vara saklig och när jag inte är det brukar jag inte hymla med det, men mina meningsmotståndare har tydligen en annan uppfattning.
Jag hade önskat att Gita hade, istället för att hoppa på mig i tråden här, förklarat för mig hur jag inte är saklig och vad hon menar att jag inte går att debattera med. Och med " Eftersom du är helt döv och blind för sakargument så finns ingen anledning att bemöta dig. Vill du fortsätta att spy galla över mig som person så var så goda! Någon som är intresserad av en saklig debatt kan ju ändå inte ta dig på allvar.
Gita"
Men det är nog för mycket begärt.
Jag har i för sig en alldeles egen teori. Men den håller jag tills vidare för mig själv.
Redigerat av Anma: 17-09-2010, 21:07
Debatteknik, När är den bra och när är den dålig?
17-09-2010, 17:38
