Camilla Henemark berättar om självmordstankarna Alternativ

[faith]

Bra att detta uppmärksammas. När ska vi få nollvision inom detta kan man undra.
Orkar inte diskutera mer än så utan slänger bara upp länken för detta känns så viktigt för mig.
Kram alla medkämpar.

http://www.tv4play.se/aktualitet/nyhetsmor...deoId=1.1808263

[Anma]

Måste man rädda alla som verkligen vill dö? Om man förhindrat självmordsförsök flera gånger, men människan fortfarande inte hittar det som är bra i livet, inte kommer upp till ytan mer än till nöds, kan man tvinga den personen att fortsätta leva, då det enda som egentligen man har som skäl är att det gör så ont i en själv om den man älskar försvinner? När man hellre vill att den personen fortsätter sitt privata inombordshelvete för att man själv ska slippa ta itu med det svåra sorgarbetet, när ingen hjälp finns och ingen hjälp hjälper. När det som räddar människan tillbaka är övertalningsförmågan i situationen, och skuldbeläggning "nej, du får inte dö, du ska leva för mig. Jag kommer att få samvetskval resten av livet om du dör, du kan inte dö just nu. Inte nu, vi måste lösa detta problem tillsammans först, du får inte ha något ouppklarat med mig innan. Nej, jag ger dig aldrig tillåtelse att dö. Aldrig. Du får inte."
Finns det något fall sär man faktiskt som medmänniska ska lämna sig själv vid sidan om och låta den självmordsbenägna bestämma själv över sitt liv? Kan man leva med att man gett sitt medgivande?

[Rihane]

Måste man rädda alla som verkligen vill dö? Om man förhindrat självmordsförsök flera gånger, men människan fortfarande inte hittar det som är bra i livet, inte kommer upp till ytan mer än till nöds, kan man tvinga den personen att fortsätta leva, då det enda som egentligen man har som skäl är att det gör så ont i en själv om den man älskar försvinner? När man hellre vill att den personen fortsätter sitt privata inombordshelvete för att man själv ska slippa ta itu med det svåra sorgarbetet, när ingen hjälp finns och ingen hjälp hjälper. När det som räddar människan tillbaka är övertalningsförmågan i situationen, och skuldbeläggning "nej, du får inte dö, du ska leva för mig. Jag kommer att få samvetskval resten av livet om du dör, du kan inte dö just nu. Inte nu, vi måste lösa detta problem tillsammans först, du får inte ha något ouppklarat med mig innan. Nej, jag ger dig aldrig tillåtelse att dö. Aldrig. Du får inte."
Finns det något fall sär man faktiskt som medmänniska ska lämna sig själv vid sidan om och låta den självmordsbenägna bestämma själv över sitt liv? Kan man leva med att man gett sitt medgivande?

Det där måste verkligen göra ont i hjärtat.
Nej, jag tror inte längre att man måste rädda alla. Förut trodde jag det för "själens" skull på den man räddar, men inte längre. Kalla det karma om du vill. Har trott att man är tvungen att gå igenom "helvetet" och överleva det i något av sina liv istället för att fly. Självmord är en slags flykt. Bättre ett helvete här och nu än att skjuta upp till ett okänt kanske ännu värre i nästa liv. Jag tror inte längre på det kan jag tillägga.
Man kan inte veta vad som pågår inom en annan människa. Det kanske finns något där som gör att vederbörande finner en orsak att leva vidare. Det vet inte jag. Men om det finns något måste man ändå kämpa vidare och försöka.

Jag tror inte att var och en av oss är ensamma öar. Jag tror att havet förbinder oss och dom tsunamis som startar vid en död och ännu större vid självmord drabbar dom närmsta öarna hårdast...Jag tror att även dom som är förtvivlade inte vill skapa liknande inombordshelvete för andra i och med sin död. Jag tror att det är det som dom flesta som har detta helvete förstår, när dom har en tillfällig liten topp i sin dal.

Som svar på din fråga: Håll fast så länge du kan för din egen skull, för när någon verkligen bestämt sig spelar det nog ingen roll vad du säger, tror jag. Om du känner dig grym släpp taget, men bara om du känner dig stark nog att ta den smällen. Du kan inte leva åt en annan människa. Hur du än gör blir det jättejobbigt för dig.

Men som sagt lyssna inte på mig. Jag har ändrat min uppfattning om livet. Jag tror att man ska göra det bästa man kan av det och bli den bästa människa man någonsin kan, men jag tror inte längre att självmord är lika förödande för själen som jag trott förut. Mer än dom tsunamis man lämnar efter sig. Dom tsunamis som borde vara skälet för alla av oss att leva vidare. För dom drabbar öarna vi älskar.

Om jag var du skulle jag skaffa någon att bolla dina tankar med. För då kanske du hittar ditt svar inombords. För det är där svaret finns på för dig.

Jag har kastat ut lite tankar för att se hur dom studsar runt. Vet inte hur "sanna" dom är. Tycker det är allvarliga frågor, det gäller ju liv.
Av den allvarliga anledningen ber jag om ursäkt om jag trampat på någons känslor om samma saker...

[Anma]

Det där måste verkligen göra ont i hjärtat.
Nej, jag tror inte längre att man måste rädda alla. Förut trodde jag det för "själens" skull på den man räddar, men inte längre. Kalla det karma om du vill. Har trott att man är tvungen att gå igenom "helvetet" och överleva det i något av sina liv istället för att fly. Självmord är en slags flykt. Bättre ett helvete här och nu än att skjuta upp till ett okänt kanske ännu värre i nästa liv. Jag tror inte längre på det kan jag tillägga.
Man kan inte veta vad som pågår inom en annan människa. Det kanske finns något där som gör att vederbörande finner en orsak att leva vidare. Det vet inte jag. Men om det finns något måste man ändå kämpa vidare och försöka.

Jag tror inte att var och en av oss är ensamma öar. Jag tror att havet förbinder oss och dom tsunamis som startar vid en död och ännu större vid självmord drabbar dom närmsta öarna hårdast...Jag tror att även dom som är förtvivlade inte vill skapa liknande inombordshelvete för andra i och med sin död. Jag tror att det är det som dom flesta som har detta helvete förstår, när dom har en tillfällig liten topp i sin dal.

Som svar på din fråga: Håll fast så länge du kan för din egen skull, för när någon verkligen bestämt sig spelar det nog ingen roll vad du säger, tror jag. Om du känner dig grym släpp taget, men bara om du känner dig stark nog att ta den smällen. Du kan inte leva åt en annan människa. Hur du än gör blir det jättejobbigt för dig.

Men som sagt lyssna inte på mig. Jag har ändrat min uppfattning om livet. Jag tror att man ska göra det bästa man kan av det och bli den bästa människa man någonsin kan, men jag tror inte längre att självmord är lika förödande för själen som jag trott förut. Mer än dom tsunamis man lämnar efter sig. Dom tsunamis som borde vara skälet för alla av oss att leva vidare. För dom drabbar öarna vi älskar.

Om jag var du skulle jag skaffa någon att bolla dina tankar med. För då kanske du hittar ditt svar inombords. För det är där svaret finns på för dig.

Jag har kastat ut lite tankar för att se hur dom studsar runt. Vet inte hur "sanna" dom är. Tycker det är allvarliga frågor, det gäller ju liv.
Av den allvarliga anledningen ber jag om ursäkt om jag trampat på någons känslor om samma saker...

Tack, du är klok som en bok. En riktigt bra bok.