Du är nog inte ensam med dessa "konstiga" saker. Jag vet med mig om detta men att tänka såååå långt, det hinner man inte med i vissa situationer som kan uppkomma. Efteråt kan man skratta åt det, men just då är det inget kul.
Som barn var jag på 511 ställen nästan samtidigt och det har inte lugnat sig så värst mycket när man blir äldre.
Ofta var det fantasin som barn som satte igång olika tokigheter. Hur kul är det annars att "simträna" i grannens veteåker på brist på att ingen hann simträna mig? Bonden blev alla fall så arg att han var lila i ansiktet. hadde hunnit göra en massa nertramp. Och dra upp lillsyrran upp i mitt älskningsträd och inte få ner den fega, skrikande tjockissen, utan mamma fick rycka in. det hör till att både syrran och mamma är rädda för höjder.
Att lyckas trampa på en enda spik i ett stort rum ---- läkarbesök och jaha, vad händer sedan? jo, lyckas med konsttycket att packa ut min nya bil ur garaget och ramma vä. framdörr. den satt i hårt och skamsen ringer jag till maken som är bortrest.
Jag är nog bäst på att gnissla tänder så att plomberna ryker, även en framtand lyckades jag krossa.
Det mest pinsamma som jag kan berätta här är hur jag mötte min nuvarande make. Det var en kväll efter jobbet som jag tänkte ta en promenad till centrum. Jag var då närsynt, men tyckte att mina ögon kom bättre till sin rätta utan dom.
vid en korsning stannade en bekant bil och vad gör jag .... springer fram och dimper bredvid killen som kör, hej Lasse, säger jag och då upptäcker jag att det var inte min kompis lasse, utan en som liknade honom.
Han, stackarn blev förvirrad, men jag blev så förlägen och handlingsförlamad och bilen rullade redan i väg, så sa killen i bilen att hoppsan! men vi kan ju åka en liten sväng eller kör han mig dit jag bodde.
Det blev kärlek på andra ögonkastet, men han såg till att jag bar mina glasögon, ifall att. Jag var då 18 år, och han 5½ år äldre och varken jag eller han hade just då själskap med nån annan --- och på den vägen är det.
Ja, det är jag och maken brukar säga att bara han vänder ryggen till är jag veck. han påpekar på mitt sätt att handla redan innan tanken är färdig. Och den så kallade "snatterlådan" kan hålla på länge när jag kommit igång. Min lillebror liknar mig till det sättet. Det är ju att ta det som det kommer och inte bli rädd, men tänka först, vore bra privat (det funkar ju annars) ...
.... fuchian ....
Redigerat av fuchian: 22-09-2010, 10:43
Den kloke lär sig av andras misstag..., ... idioten av sina egna.
21-09-2010, 22:55
Varje gång när nån ringde läkaren härifrån så svarade de alltid 'vad har hon lyckats med denna gången?'
