TV, Här är ditt liv Alternativ

[malcolm]

Titta på reprisen av "Här är ditt liv" eller se programmet på SVT-play, det är värt det! En kvinna utan armar och bara ett ben som slagit sig fram i världen med ett glatt leende på läpparna.

[Gunilla T]

Nu är du igång igen fuchian...kalla inte folk för fegisar och inget annat heller för den delen, det blir inga poäng!

Du gjorde en väldigt dålig entré här på forumet och den bilden finns kvar även om du ändrat stil och inte är lika aggressiv längre. Svårt att lita på din nya stil som ibland tycker jag, kan verka inställsam.

Jag uppfattar dina inlägg som väldigt självcentrerade - du har svårt att hålla dig till ämnet utan hamnar lätt i långa utsvävningar om dig själv. Jag uppfattar oftast dina inlägg som skrytsamma och människor som ständigt behöver imponera på andra blir oerhört jobbiga i längden.

Vi har alla vår historia med erfarenheter men få berättar om dem så personligt som du gör på ett öppet forum. Det betyder inte att någon är avundsjuk som du ständigt tolkar det utan dina försök att imponera blir bara tröttsamma.

För min del får du gärna skriva hur mycket du vill här men räkna med mothugg om dina inlägg enbart handlar om dig och dina tillgångar. Du har ju ingen aning om hur andra lever heller...

[Anki på Öland]

.........Jag uppfattar dina inlägg som väldigt självcentrerade - du har svårt att hålla dig till ämnet utan hamnar lätt i långa utsvävningar om dig själv. Jag uppfattar oftast dina inlägg som skrytsamma och människor som ständigt behöver imponera på andra blir oerhört jobbiga i längden..................

Inte ens kondoleanstråden i husdjursavdelningen kunde du, fuchian, skriva i utan att komma med, inte bara ett utan flera inlägg om dig och dina hundar istället för att låta ts ha den tråden för sig själv. Alla vi andra som kanske också haft X antal husdjur kunde se sorgen utan att behöva bräcka ts med egna historier om ännu sorgligare öden.

[Suz]

. Alla vi andra som kanske också haft X antal husdjur kunde se sorgen utan att behöva bräcka ts med egna historier om ännu sorgligare öden.

Jag brukar (tror jag) alltid försöka hålla mig opartisk och vill ogärna blanda mig i tjafs mm med direktriktad kritik men just nu frångår jag min egen devis.

Ovanstående mening är precis så som det är!
Om man vill ha lite medkänsla blir man inte hjälpt av att någon annan berättar sin egen historia, det är ingen tröst att veta att andra haft det värre!
Just då och där skiter (ursäkta språket) jag nog högaktningsfullt i hur andra har/haft det för det är MIN sorg det handlar om!

Att ständigt tala om sig själv och sitt eget leverne tror jag tyder på ett väldigt tråkigt liv och ett ego utan dess like med en stor oförmåga att kunna ta in andras känslor/liv/berättelser.

Kan utveckla detta i oändlighet men nöjer mig så.