Gemensam värdegrund i Sverige, Hur borde den se ut? Alternativ

[Christa]

För några år sedan ville en del införa kristen moral och etik i skolan. Det föll på att det var en specifik religion. Jag tycker dock det är viktigt att man har en levande diskussion om vad som är rätt och fel och att man pratar om det redan på dagis och i skolan.

Under senare år har det börjat förekomma bråk där människor sätter eld på bilar, kastar sten på brandkåren och attakerar polisen. Det borde finnas i ryggmärgen att man inte får göra så.

På 50-talet var det ok att säga till någon som uppförde sig illa. Nu riskerar man att bli nerslagen om man säger till någon och det är ofta den som stör som tycker sig ha rätt att bli arg.

Hur tycker ni att en gemensam svensk värdegrund borde se ut?

Du skall inte stjäla kan väl de flesta skriva under på men vem är det som köper alla stulna varor...

[Överbölingen]

Bara uttrycket "gemensam värdegrund" får mig att må illa. Första gången jag hörde uttrycket var under min aktiva lärartid.

Jag vill tycka vad jag vill. Men skulle aldrig kasta ur mig ord som –Du (allmänt) har/tycker/tänker fel!

Att tvinga på mig en värdegrund däremot jämför jag som pådyvlande av politiska floskler, religiös fanatism

För mig finns bara humansism och respekt för oliktänkande. Brist på dessa kan jag bemöta.

Diktatur och för stor politisk övervikt lika väl som religiöst pådyvlande av idéer (= missionärande), befalld, pockande eller lockande är det värsta jag vet. Det är inte kul att komma som Jehovas vittne eller mormon och hälsa på mig i "tjänsteärende". Däremot att sitta och snacka om olika synpunkter på tingens ordning med deras företrädare har jag inget emot.

Tvekar egentligen om FN är helt 100% humant och demokratiskt. Jag läste för kanske 40 år sedan att det finns visst folk på några söderhavsöar som har en bra demokrati men lagstiftningar (regler) som av hävd följs så det går åt h-e i alla fall. Härav kan man kanske utläsa att jag tycker lagböcker och andra styrande dokument (all over the world) borde uppdateras totalt vart 20 till 30 år. Ingen kan väl hävda att vi i dag skall acceptera stadgade påbud från antiken. Vi lever i dag och förhoppningsvis några år till.

Åter till värdegrunden. Det märkliga är att grundstenarna i den kristna (i storrt sett alla sorter) och islam, judendomen och de flesta asiatiska trossriktningarna har i stort sett samma grundvärdegrund. Men den tolkas olika av olika grupper. Vi tycker att vi tycker rätt. B, C, D, osv tycker att de tycker rätt. Därför är humanism och respekt mina egna nyckelord.

Redigerat av Överbölingen: 01-10-2010, 22:59

[mamamaggan]

Bara uttrycket "gemensam värdegrund" får mig att må illa. Första gången jag hörde uttrycket var under min aktiva lärartid.

Jag vill tycka vad jag vill. Men skulle aldrig kasta ur mig ord som –Du (allmänt) har/tycker/tänker fel!

Att tvinga på mig en värdegrund däremot jämför jag som pådyvlande av politiska floskler, religiös fanatism

För mig finns bara humansism och respekt för oliktänkande. Brist på dessa kan jag bemöta.

Diktatur och för stor politisk övervikt lika väl som religiöst pådyvlande av idéer (= missionärande), befalld, pockande eller lockande är det värsta jag vet. Det är inte kul att komma som Jehovas vittne eller mormon och hälsa på mig i "tjänsteärende". Däremot att sitta och snacka om olika synpunkter på tingens ordning med deras företrädare har jag inget emot.

Tvekar egentligen om FN är helt 100% humant och demokratiskt. Jag läste för kanske 40 år sedan att det finns visst folk på några söderhavsöar som har en bra demokrati men lagstiftningar (regler) som av hävd följs så det går åt h-e i alla fall. Härav kan man kanske utläsa att jag tycker lagböcker och andra styrande dokument (all over the world) borde uppdateras totalt vart 20 till 30 år. Ingen kan väl hävda att vi i dag skall acceptera stadgade påbud från antiken. Vi lever i dag och förhoppningsvis några år till.

Åter till värdegrunden. Det märkliga är att grundstenarna i den kristna (i storrt sett alla sorter) och islam, judendomen och de flesta asiatiska trossriktningarna har i stort sett samma grundvärdegrund. Men den tolkas olika av olika grupper. Vi tycker att vi tycker rätt. B, C, D, osv tycker att de tycker rätt. Därför är humanism och respekt mina egna nyckelord.

Håller med dig i mycket.

När jag läste om "värdegrund " i början av den här tråden så krullade sig håret i nacken och det gick rysningar genom hela min kropp. Det ringde varningsklockor omedelbart.

Vad ska vi ha " värdegrunden " till ? Och en specifikt SVENSK " värdegrund " ? Vi kan kanske skapa en " värdegrund " för varje svensk stad och så sätta upp tullar där vi sållar ut dem som inte klarar av att dela VÅR " värdegrund " ?

Vi kan genom att vi är ett demokratiskt land ( nåja ?) välja vilka företrädare som ska uträtta hur vi vill att vårt samhälle ska se ut och hur dagens och morgondagens invånare ska behandlas . De , företrädrarna , ska stifta lagarna och sedan ytterst se till att den som inte följer dem straffas.

Måste vi verkligen har något ytterligare ? Något som skliljer agnarna från vetet ? Och vem ska bestämma vad som är vad ? Hur straffar vi dem som vi finner inte är av rätt sort ?